KEF:s amerikansk-kanadensiska systerorganisation GFOA påverkas starkt av den politiska utvecklingen i USA. Organisationen har förlorat en del av sina kanadensiska medlemmar, men svarar med att satsa än mer offensivt.

En färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen ger kommunala fastighetsbolag större frihet att räkna av ingående moms vid blandad uthyrning. Med omsättningen som fördelningsgrund kan avdragen bli högre – och retroaktiva omprövningar kan ge miljonbelopp tillbaka.

När kommuner och regioner gör inköp för miljardbelopp är det inte bara juridiken som avgör resultatet. Ekonomer har en unik förmåga att se helheten – från kalkyler och riskbedömningar till uppföljning och utvärdering. Den ställer stora krav på såväl ekonomer som jurister – och entreprenörer. Men rätt använd kan den offentliga upphandlingen vara ett verktyg för att utveckla näringslivet och förse kommunerna med de bästa varorna och tjänsterna.

Höga kostnader riskerar att försena omställningen till nya socialtjänstlagen, visar kommunernas egna bedömningar.
– Fler och dyrare placeringar av barn och unga är en utmaning, säger Åsa Grans, ekonomichef i Ludvika.

Många ekonomer vill vara korrekta – men glömmer att vara begripliga. Överlastade tabeller, abstrakta texter och monotona presentationer riskerar att stå i vägen för det viktigaste: att nå fram med sitt budskap.

Många ekonomer vill vara korrekta – men glömmer att vara begripliga. Överlastade tabeller, abstrakta texter och monotona presentationer riskerar att stå i vägen för det viktigaste: att nå fram med sitt budskap.

Staten ökar sin styrning av kommunsektorn, konstaterade Statskontoret i en analys 2023. Fler statliga propåer har sedan dess tillkommit. Hur långt kan det gå innan självstyret är i fara?

Det är ett lagkrav och för många – ett dåligt samvete. Men systemdokumentation är också ett utmärkt verktyg och skaffa sig överblick och göra organisationen mindre sårbar. Det säger nestorn Ola Eriksson.

En turbulent värld kräver förändringsbenägenhet – men också en genomarbetad finanspolicy. Och att hålla sig till den när krisen kommer.
– Ad hoc-lösningar är sällan lyckade, säger Sofia Frändberg, finansrådgivare på Kommuninvest.

Urban tillväxt och regional utvecklingspolitik har varit centrala frågor för både forskare och politiker de senaste decennierna. Stora resurser har lagts på att förstå och stimulera expansion av tillväxtregionerna. Men det finns också en annan verklighet. Kommuner och regioner som krymper.

Momsfrågan ska inte avgöra vilken driftsform en kommun väljer. Därför finns systemet med momskompensation. Men lösningen kan utnyttjas på ett sätt som riskerar att urholka momssystemet för kommuner, varnar experten Christina Grape på PwC.

Om ett par år kan ett nytt ramavtal som ger kommuner och regioner möjlighet att välja bland fler leverantörer av ekonomisystem än i dag vara på plats. Tanken är att avtalet ska skapa större konkurrens och samtidigt ge leverantörerna en kvalitetsstämpel.

Effektivitet handlar inte bara om att leverera tjänster så att medborgarna blir nöjda, utan om att göra det med hög kvalitet och genom att använda resurserna så smart som möjligt.

Hör du till dem som får lätt ångest när det är dags att lämna RS-rapporteringen till SCB? Eller tycker du, som RS-experten Henrik Berggren, att RS är roligt? Rätt använd är RS-rapporteringen både hjälpsam och högintressant.

Kommunala bolag omfattas av CSRD på koncernnivå. Det innebär specifika utmaningar eftersom kommunkoncerner är en juridisk enhet, oftast utan egna resurser.

PwC:s Jenny Theander, CSRD-expert, och Susanna Collijn, expert på kommunalekonomi och kommunal styrning, reder ut vad som gäller.

Nu ska hållbarhetsinformation behandlas lika noga och strukturerat som finansiell information. Anledningen förkortas CSRD och i vissa kommuner är arbetet redan i full gång.

Kanske har du hört akronymen CSRD i olika sammanhang, men vad innebär den egentligen? När EU tar krafttag för hållbarheten påverkas de kommunala bolagens redovisning.

I takt med att klimatfrågan blivit alltmer akut och hållbarhet är en självklar del av samhällets mål skärper EU kraven på företag och offentliga aktörer att redovisa hur de arbetar med hållbarhet.

En lagändring med möjlighet att säga hej då till papperskvitton öppnar för en smidigare och mer ändamålsenlig arkivering. RKR arbetar nu med att uppdatera sina rekommendationer.
– Nu kan kommunerna dra full nytta av de moderna affärssystem som finns i dag, säger redovisningsspecialisten Marcus Johansson.

– Det gäller för er att ha ordning och reda i er ekonomi. Att bygga likviditet. Och att ha en stark balansräkning om det händer något.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth lade även under årets Kommek fram sin syn på ekonomins utveckling.

Hur påverkas kommuner och regioner framöver av den ekonomiska utvecklingen? Det var kärnan i seminariet som Annika Winsth höll. Svag ekonomisk utveckling och en vikande sysselsättning sätter press. Viktigt att ha i åtanke, enligt henne, är att det har varit stökigt på finansmarknaderna i sommar.

Rädsla är det största hotet mot ett bra ledarskap. Om man är rädd vågar man inte pröva nytt och då utvecklas man inte, vare sig som individ eller som organisation. Det var ett budskap som Roland Svensson hade med sig till en stor skara ekonomer i USA.

En typisk organisation i USA fungerar som en symfoniorkester med en dirigent som enda ledare. Det är ett auktoritärt ledarskap och där finns det en rädsla för att misslyckas. Här i Sverige fungerar vi mer som en jazzorkester, alla som kan ta ett steg framåt och är lämpliga som ledare inom sitt område får leda och spela solo, säger Roland Svensson som är utbildningsledare på KEF.

Tre kommuner och fem regioner går tillsammans miste om 125 miljoner i statligt elstöd. Orsaken är att Skatteverket, med hänvisning till gällande lag och förordning, bedömer att kommunerna i sammanhanget ska klassas som jordbruk.

Sala kommun hade ansökt om ett elstöd på 7,3 miljoner kronor, men fick i slutet av förra året besked att man bara kunde få 2,1 miljoner kronor. Anledningen var att Skatteverket efter att ha tolkat reglerna för stödet klassat kommunen som ”primärproducent av jordbruksprodukter”. En kommun eller ett företag med sådan verksamhet kan enligt reglerna maximalt få 2,5 miljoner i stöd.