Experter: RIPS-räntan underskattar pensionsskulden kraftigt 

Kategorier: Aktuellt och Nyheter.

Fel ränta. RIPS-räntan på 1 procent leder till en kraftig undervärdering av pensionsskulden, hävdar Torbjörn Tagesson och Dan Brännström. Bild: Mostphotos

Den nya RIPS-räntan värderar pensionsskulden felaktigt, enligt två debattörer i Svenska Dagbladet. Fel, säger SKL och försvarar den valda diskonteringsräntan.

Den nya RIPS-räntan underskattar kommunsektorns pensionsskuld med 110 miljarder. Ja, den bredsidan framförs på SvD Debatt (21/10) av FAR:s förre generalsekreterare Dan Brännström och Torbjörn Tagesson, professor i redovisning.

RIPS-räntan, som SKL tagit fram för att beräkna nuvärde på pensionsförpliktelser, är i år satt till 1 procent, medan Finansinspektionen anger en negativ ränta på -0,8 procent i de försäkringstekniska ”tryggandegrunderna”. Och ju lägre diskonteringsränta, desto högre nuvärde. Skillnaden mellan räntesatserna blir 110 miljarder kronor, enligt debattörerna.

Bakgrunden är att nya redovisningslagen föreskriver årlig värdering. Därmed fungerar inte den förra RIPS-modellens inneboende tröghet. Istället har RIPS-kommittén beslutat att det årliga beslutet ska bygga på en ”långsiktigt real ränta”.

Det blev i år 1 procent.

– Utifrån den nya lagen ska bedömningen göras med rimlig försiktighet. Jag tycker det är orimligt med 1 procents ränta när Finansinspektionen bedömer att det ska vara -0,8 procent, säger Torbjörn Tagesson.

 

Bör kommunerna använda Finansinspektionens ränta?

– Ja, det vore en bra modell. Och det hade varit en oberoende parts ränta.

Torbjörn Tagesson är kanslichef hos Rådet för kommunal redovisning (RKR) men är noga med att han inte har den hatten på sig i SvD-inlagan. RKR hänvisar i sin vägledning till beräkningsgrunder från SKL. Torbjörn Tagesson påpekar dock att när rekommendationen skrevs var det inte känt vad SKL skulle komma med.

SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog avvisar kritiken.

– Jag blir bekymrad. Man skapar oro genom att säga att vår ränta är felaktig.

Hon jämför med stora privata bolag, som har pensioner i PRI-systemet. Där används en diskonteringsränta på 4 procent.

– De säger att så stor måste företagens räntabilitet vara.

Hon har fler argument för en RIPS-ränta på 1 procent.

– Viktigast är att kommunerna har en framtida beskattningsrätt. Man kan också se räntan i relation till avkastningen på kommunernas placeringar, som ligger över 1 procent.

 

Text: Lars-Gunnar Wolmesjö