KEFs remissvar avseende “En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU2016:24)”

Kategorier: Nyheter.

Kommunalekonomernas allmäna synpunkter om betänkandet En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU2016:24) är att regler om kommunal redovisning bör säkerställa att externa intressenter får en enhetlig och tillräcklig information om kommuner och landstings ekonomi och verksamhet. Därför bör utrymmet för alternativa redovisningssätt undvikas så långt som möjligt så att externredovisningen blir jämförbar mellan olika kommuner och landsting. Kommunalekonomernas förening anser att en rättvisande externredovisning skapar goda förutsättningar att verka för en god ekonomisk hushållning.

Kommunal redovisning är ingen självstyrelsefråga. God ekonomisk hushållning är däremot en fråga där respektive kommun och landsting i hög grad själv bestämmer ambitionsnivån.

Kommunalekonomernas förening tillstyrker:

• inrättande av en ny lag om kommunal bokföring och redovisning
• att den minsta arkiveringstiden för räkenskapsinformation kortas till 7 år
• att drift- och investeringsredovisning blir egna avsnitt i årsredovisningen
• att begreppet rättvisande bild och Andra grundläggande redovisningsprinciper tas in i lagstiftningen
• den föreslagna uppställningen av resultaträkningen
• föreslagna avskrivningsregler för immateriella tillgångar
• att placeringsmedel ska värderas till verkligt värde
• att fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs
• att gåvor ska redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten
• att krav införs på upplysning om vilka särredovisningar som upprättats till följd av bestämmelse enligt lag eller förordning
• den utökade regleringen av den sammanställda redovisningen i kapitel 12, vi vill dock ha en tydligare motivering till vad som kan vara särskilda skäl att använda kapitalandelsmetoden
• föreslagna regler om delårsrapport
• att pensionsförpliktelser redovisas enligt fullfonderingsmodellen
• att förändringar av pensionsförpliktelsen på grund av livslängdsantaganden och diskonteringsränta exkluderas i balanskravsutredningen

Kommunalekonomernas förening föreslår:

• att kapitel 9 Noter får benämningen Noter och tilläggsupplysningar
• att balanskravsrapporten läggs i ett eget kapitel och hanteras som en egen rapport i årsredovisningen
• att en motsvarighet till bokföringslagen 3:3 om förkortat eller förlängt räkenskapsår införs
• att en bestämmelse motsvarande bokföringslagen 7:6 införs avseende förtida förstöring av räkenskapsinformation
• en alternativ uppställning av Eget kapital i blansräkningen
• att upplysningar om resultatreserv görs som en not till eget kapital och att kravet på detta införs i kapitel 11
• att skulder definieras i en egen paragraf
• att 6 kap 8 § flyttas till kapitel 5
• att möjligheten att aktivera ränta enligt 7 kap 2 § tas bort
• att motsvarande krav på jämförelsetal som finns för resultat och balansräkning också införs för kassaflödesanalysen
• att kravet på noter också ska omfatta kassaflödesanalysen på samma sätt som för balans- och resultaträkning
• att bestämmelsen om upplysning om särredovisning förtydligas så att det tydligt framgår att bestämmelsen gäller kommunen/landstinget och de juridiska personer där kommunen har direkt eller indirekt hel- eller delägarskap.
• att bidrag till infrastruktur alltid ska redovisas som kostnad när bindande avtal träffats och att resultateffekten hanteras inom ramen för balanskravet med en möjlighet att fördela kostnaden över max en 25-årsperiod
• att ansvaret för normgivning och övervakning tydliggörs och att resurser avsätts för ändamålet
• att frågan om efterlevnad bör utredas vidare där en ordentlig analys av orsakerna till de avvikelser som finns kartläggs och att det därefter lämnas förslag som motverkar dessa orsaker