Majoritet för ny kostnadsutjämning

Kategorier: Aktuellt och Nyheter.

Glesbygdens försvarare. Nu finns en klar majoritet i riksdagen för regeringens förslag till kostnadsutjämning. Det lönar sig att bo i den glest befolkade Sherwoodskogen, det visste redan Robin Hood… Foto: IStock

 

Det finns en riksdagsmajoritet för regeringens förslag till ny kostnadsutjämning. Det innebär att en del kommuner får räkna om budgeten rejält, mitt i budgetprocessen.

Det ser ut som att regeringen kan räkna med att förslaget till ändringar i kostnadsutjämningen är i hamn. Under onsdagen deklarerade Sverigedemokraterna att de tänker stödja regeringens proposition, vilket ger förslaget stabil majoritet i riksdagen (237 mandat) då även Vänsterpartiet och Centern ställt sig bakom.

Motionstiden gick ut under onsdagen, och bara Liberalerna har lämnat en följdmotion.  Där avvisar man regeringens förslag, bland annat med hänvisning till att kommunsektorn inte hinner förbereda sig på effekterna av det nya systemet.

– Det är sent, det är det. Men nu vet vi ju att förslaget med största sannolikhet går igenom och kan börja planera utifrån det. Det blir ganska stora omställningar, konstaterar SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Under våren kom dystra siffror: runt 110 kommuner prognosticerade ett underskott för 2019. Med den nya kostnadsutjämningen genomförd ser läget ljusare ut framöver.

– Vi har räknat på det: om vi räknar med den ökning dessa kommuner får med det nya systemet skulle runt 50 kommuner få en ekonomi som gick ihop, grovt räknat, säger hon och fortsätter:

– Det omvända gäller också. Det finns ett tjugotal kommuner som ligger med överskott och som skulle få ett underskott om den nya kostnadsutjämningen var genomförd idag

Kommunsektorn är i slutfasen av budgetarbetet för nästa år. Den nya kostnadsutjämningen blir en lättnad för några av de kommuner som räknat med stora underskott. Men faran är inte över, betonar Annika Wallenskog:

– Även de kommuner som ”blir vinnare” i utjämningssystemet behöver jobba med effektiviseringar, även om problemen inte kommer så snabbt med det nya kostnadsutjämningssystemet.

De kommuner som får mest i det nya systemet är de som är glest befolkade, tappar invånare och som har en svag socioekonomisk ställning, summerar hon.

– Det är ganska stor skillnad mellan utredningens förslag och propositionen. Man ändrar exempelvis variabeln inom individ- och familjeomsorgen ganska kraftigt.  Det får man ha koll på.

Den 20 november ska riksdagen fatta det formella beslutet om ändringarna i kostnadsutjämningssystemet.

 

Text: Thomas Pettersson