Medicinrobot ger färre resor och ökad trygghet 

Kategorier: Aktuellt och Nyheter.

 

Läkemedelsrobotar spar tid och mil för hemtjänstpersonal och ökar tryggheten för brukarna. I Arvika kommun beräknas 30 robotar spara in över 3 miljoner om året.  

Robotar inom vård och omsorg får både stöd och stöter på motstånd. För någon vecka sedan JO-anmäldes Trelleborgs kommun av Akademikerförbudet SSR för att kommunen inte kunnat ge svar på hur den algoritm som fattar beslut om försörjningsstöd arbeta.

Då har det varit enklare med de robotar som delar ut medicin till brukare som bor hemma och behöver hjälp med att ta sina mediciner. Arvika kommun var bland de första i landet som testade digitala läkemedelsautomater med tillhörande distansvårdssystem.

Funktionen är enkel: När det är dags att ta läkemedel påminns brukaren med ljus- och ljudsignaler. Hen blir instruerad med tal och en skriven uppmaning på en skärm. Om inte läkemedlet tas enigt ordination larmas hemtjänstpersonal och saken åtgärdas.

– Vi började med nio automater i november 2016 under vårt provår. Idag har vi snart 40 automater utplacerade bland våra brukare, säger sjuksköterskan och systemadministratören Elisabeth Lejroth.

Det är en given vinna-vinna-situation, anser hon. Brukarna kan enkelt sköta sin medicinering och får både större trygghet och mer individuell frihet i sin vardag. Hemtjänstpersonalen slipper resor för att bara dela ut medicin, och dessutom kommer man undan bekymret med att ha utbildad personal med rätt att dela ut medicin.

– I semestertider är medicineringen ett bekymmer. Vi har duktig personal, men alla har inte rätt att dela ut mediciner.

Det finns besparingar att göra, där verkar de kommuner som infört automaterna vara överens.

– Efter semestern förra året gjorde vi en beräkning: Med de 30 automater vi hade utplacerade sparade vi in 54 resor per dag eller närmare 19 700 resor per år. Sammantaget gör vi en besparing på runt 3,1 miljoner per år.

Runt om i landet testar allt fler kommuner läkemedelsrobotar, Malmö stad exempelvis. Rätt inställning och förändringsvilja behövs om det ska nå framgång, anser Elisabeth Lejroth som hoppas på bättre draghjälp från berörda organisationer:

– De regionala hjälpmedelsnämnderna är viktiga. Att de uppmärksammar de digitala hjälpmedel som finns numera skulle hjälpa kommunerna.

 

 Text: Thomas Pettersson