Nu ska coronakrisens effekter summeras

Kategorier: Aktuellt och Nyheter.
När vårdskulden ska betalas leder det fel att bara titta på invanda siffror, menar SKR:s hälso- och sjukvårdschef Emma Spak.
– Det är inte säkert att våra mätningar fångar alla de nya arbetssätt som utvecklats under pandemin, säger hon.
Efter ett halvår på nya jobbet kastades Emma Spak in i den kris som dominerat samhället sedan i februari. Som ansvarig för hälso- och sjukvårdsfrågor på SKR har hon jobbat nära både regioners och kommuners arbete med att hantera vården av coronasjuka och insatserna för att begränsa smittspridningen. Nu ska effekterna för hälso- och sjukvården börja summeras.

– Flera regioner har flaggat för att det inte är säkert att de i sina vanliga uppföljningssystem fångar de nya arbetssätt som uppträtt under våren. Det måste man ha med sig när vi nu gör uppföljningar och drar slutsatser, säger hon.

 

INSTÄLLDA OPERATIONER har varit en av de mer synbara följderna när så stor del av vårdkapaciteten riktats mot intensivvården av coronapatienter. Det totala antalet fysiska besök i primärvården var nästan två miljoner i januari och drygt en miljon i april.

– Mindre än hälften av de som ska opereras får sin operation inom nittio dagar. Där uppfylls inte vårdgarantin och där har vi en stor utmaning. Samtidigt framhåller Emma Spak att statistiken om fysiska besök inte ger hela bilden.

– Om man bara registrerar fysiska besök och inte nya arbetssätt med hemmonitorering, mobila team och möjlighet att ringa vid behov ser det ut som om vi har tappat mycket mer än vi har gjort.
Även om de fysiska besöken i primärvården har sjunkit så har telefontillgängligheten varit god, uppger Emma Spak. Under våren kom 93 procent fram samma dag, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med förra året. Möjligheten att få en bedömning i primärvården ligger ungefär på samma nivå som förra året.

Emma Spak konstaterar att krisen släppt loss mycket kreativitet i vården och att många chefer arbetat mer operativt än de gör i vanliga fall. Nu behöver de få möjlighet att höja blicken och jobba mer strategiskt, inte minst för att hantera den uppskjutna vården.

 

Vilken roll kan ekonomer spela i det sammanhanget?
– För chefer och ledare i vård och omsorg är det jätteviktigt att ha bra ekonomihanteringsstöd som inte bara handlar om att det ska vara rätt färg på siffrorna i bokslutet. Att få tillgång till analytiskt stöd skulle gynna många i det strategiska arbetet.

Emma Spak ser också att tröskeln mellan regioner och kommuner har sänkts under pandemin. Det har blivit lättare att ta kontakt.

– Äldreomsorgen beskriver att man har närmare till primärvården när det till exempel gäller tillgången till läkare. Den chefssamverkan som behövs för att de här kontakterna ska upprätthållas på verksamhetsnivå är viktig att bevara.

När Emma Spak tillträdde jobbet som chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR i september förra året hade hon ett uppdrag som nationell samordnare för nära vård på förbundet. Samtidigt arbetade hon kliniskt som ST-läkare i allmänmedicin inom primärvården i Västra Götalandsregionen.

 

EMMA SPAK har också en bakgrund som centralt förtroendevald i Läkarförbundet och under några år var hon ordförande i Sveriges Yngre Läkares Förening.

– Som fackligt aktiv hade jag mycket synpunkter på hur man ska jobba som chef. Då tycker jag att man också måste vara beredd att någon gång kliva fram och testa det själv. Hon lockades av ledarskapet, men också av chansen att vara med och påverka hälso- och sjukvårdens utveckling.
Jobbet spänner över ett brett fält — från kommunal till högspecialiserad vård. I ansvarsområdet ingår också frågor som asylsjukvård, läkemedel och life science.

– Högt och lågt. Det tilltalar mig.

 

SKR SÅG tidigt risken för att smittspridningen kunde bli allvar även i Sverige, framhåller Emma Spak. Förbundet tillsatte en första arbetsgrupp redan före sportloven och har sedan jobbat kontinuerligt som länk mellan medlemmarna och de statliga myndigheter som varit centrala i arbetet med pandemin.
Med sin bakgrund som läkare var det viktigt för henne att själv få arbeta med pandemin.

– Jag hade upplevt det som enormt problematiskt om inte jag hade fått möjlighet att försöka underlätta situationen för mina gamla kollegor. Det har varit min stora drivkraft under det här halvåret, säger Emma Spak.

 

Text: Torbjörn Tenfält
Bild: Stefan Bohlin

Mer läsning?

Det här är en artikel från KEF:s medlemstidning “Kommunal Ekonomi“. Vill du läsa fler bra artiklar inom ekonomiområdet finns möjlighet att prenumerera på tidningen. Här kan du läsa mer om hur du prenumererar»