Pressklipp

Bra att kommunerna startade egna boenden för flyktingbarn

Bra att kommunerna startade egna boenden för flyktingbarn

Konkurrensverket tycker att det var bra att kommunerna startade egna boenden för asylsökande barn och avstod från att upphandla privata boenden i konkurrens.

Under 2015 och 2016, när inströmningen av asylsökande var som mest intensiv, valde flertalet kommuner att starta egna hem för vård och boende (HVB-hem) för att ta hand om asylsökande barn.

I en utvärderande rapport, som Konkurrensverket nu överlämnat till regeringen, slås fast att det hade tagit lång tid att upphandla privata HVB-platser. Dessutom saknade många leverantörer nödvändiga tillstånd, vilket hade drivit upp kostnaderna.

Under hösten 2015 kom närmare 35.000 asylsökande barn till Sverige, och behovet av hem för vård och boende, HVB-hem, ökade kraftigt. Många platser köptes från privata leverantörer, men  den största ökningen av HVB-platser skedde genom att kommunerna startade egna HVB-hem.

Trots den kraftigt ökade efterfrågan på HVB-platser ökade inte lönsamheten för de privata HVB-företagen nämnvärt, rörelsemarginalen steg från 10 till 11 procent i genomsnitt på ett år. Konkurrensverket har inte heller sett några generella klagomål på kvaliteten hos privata HVB, tvärtom har IVO riktat fler anmärkningar mot de kommunala HVB som byggts upp för ensamkommande.

Konkurrensverket anser att det inte hade varit bättre om kommunerna anlitat privata HVB i högre utsträckning. Eftersom Inspektionen för vård och omsorg, IVO, inte hann med alla ansökningar om tillstånd att starta nya HVB kunde tillgången på platser inte öka i takt med den ökade efterfrågan.

Dessutom hade annonserade upphandlingar tagit alldeles för lång tid. Många kommuner har redan börjat avveckla de HVB-hem som byggdes upp under 2015 och 2016, vilket visar att verksamheter i egen regi kan vara en flexibel och lämplig lösning.

– Att upphandla verksamheter i konkurrens kan ofta ge lägre kostnader eller bättre kvalitet än att bedriva verksamheter i egen regi. Men eftersom det vid den aktuella tiden inte gick att upphandla HVB-platser i konkurrens var det bra att kommunerna även startade egna HVB, säger Konkurrensverkets tf. generaldirektör Karin Lunning.

Ett alternativ till placeringar i HVB är placeringar i familjehem. Det rådde dock brist på familjehem vid den aktuella tiden, och många kommuner anlitade därför konsulentstödsföretag som bistod dem i arbetet med att rekrytera, utreda och handleda familjehem. I de flesta fall anlitades företagen utan konkurrensutsättning.

Antalet konsulentstödsföretag mer än fördubblades och den redan goda rörelsemarginalen hos dessa företag ökade från 9 procent i genomsnitt 2014 till 17 procent 2015. Samtidigt ökade kommunernas kostnader för familjehemsplaceringar kraftigt, och många kommuner var missnöjda med kvaliteten på deras tjänster.

– Exemplet visar att direktupphandlingar som görs utan konkurrensutsättning och tydliga krav kan leda till otillräcklig kvalitet och onödigt höga kostnader för skattebetalarna, säger Karin Lunning.

Rapporten Marknaden för hem för vård eller boende för asylsökande och andra barn och unga  har skrivits på uppdrag av regeringen och innehåller bland annat dessa förslag:

– Lagen om valfrihetssystem (LOV) bör justeras så att det tydligt framgår att det är möjligt att upphandla HVB enligt LOV.

– Både privata och offentliga HVB bör redovisa ekonomiska resultat på enhetsnivå.

– Uppföljning och rapportering av HVB bör förbättras och göras mer enhetlig.

IVO:s handläggningstider bör förkortas.

Av |14 juni, 2017|Nyheter|

En nyhet hämtad från Pressklipp

Fler Pressklipp >>

http://kef.hosterspace.com/wp-content/uploads/2016/11/divider_image_17.png