Kommungranskarna: Haparanda

Det finns de som påstår att Haparanda har en egen tideräkning. Och att den börjar den 15 november 2006. Det är nämligen då som IKEA öppnar sitt nordligaste varuhus.

SVT Play: Se hela reportaget här

Namnskylt: Sven-Erik Bucht (S), kommunalråd

Sven-Erik Bucht: Det här har varit en enormt god affär för Haparanda. När vi får nya jobb och befolkningen ökar och fler skattebetalare, och våran kommunalekonomi har vänt rakt uppåt. 

Namnskylt: Per-Ola Eriksson, landshövding

Per-Ola Eriksson: På löpande band så invigs det nya företag, startas nya verksamheter, handeln utvecklas, samarbeten över gränserna och inte bara mellan Sverige och Finland utan hela Barentsområdet 

Skylt: Ur Rapport 15 november 2006

SVT-reporter: Satsningen i Haparanda, där IKEA hoppas mycket på de norska, finska och ryska kunderna, har redan betytt att utflyttningen stoppats upp.

Det talas om IKEA-effekten: en rusch av tillströmmande handel tar fart och förväntningarna stiger. 2006 och 2007 är Haparanda den kommun i Sverige med störst ekonomisk tillväxt. Entreprenörerna står på kö. Haparanda utmålas som ett nytt svenskt Klondyke.

Namnskylt: Örjan Pekka, chefredaktör Haparandabladet

Örjan Pekka: Backar man tillbaka till drygt 10 år sedan då IKEA etablerade sig var det en enorm entusiasm. Det var ju nästan ” The Sky is the Limit” det fanns liksom inga hinder uppåt. 

Men efter Ingvar Kamprad ska snart en ny entreprenör – med ännu mer storslagna planer – göra entre i Haparanda. Och märkligt nog börjar allt här i ishallen. 

Våren 2009 är det kval till Allsvenskan, hemmalaget Asplöven har egentligen ingenting att spela för. För gästande Tingsryd hägrar däremot en plats i Allsvenskan  –  och de är storfavoriter. Men det går rykten om att spelarna i Asplöven fått ett löfte innan matchen. Om de mot alla odds skulle lyckas vinna väntar en gratis skidsemester i finska Levi.

De 548 åskådarna i Haparanda får till sin förvåning se en smått heroisk insats av hemmalaget som vinner med 3-2.  Men de egentliga vinnarna finns hundra mil därifrån – i Örebro, som nu istället går upp i allsvenskan. Och gladast av alla är nog deras ordförande, hockeyfantasten, Mikael Fahlander. 

Det är nämligen han som ska ha lovat att bjuda Asplövens spelare på resan om de vinner och hjälper Örebro till allsvenskan. Så inleds entreprenören Mikael Fahlanders mångåriga relation med Haparanda.

Hockeyintresset går ofta hand i hand med olika affärsprojekt. Och Asplöven är inte det enda hockeylag han stöttar. I början av 2010 intervjuas han i Karlskrona hockey TV.

Skylt: Ur Karlskrona HK TV 10 mars 2010 

Sportreporter: Kan du berätta lite själv om dig själv Micke, vem är Mikael Fahlander egentligen? 
Mikael Fahlander: Oj, vad svårt, född och uppvuxen i Kumla, en liten håla utanför Örebro. Flyttade in till storstan när jag var 19, tyckte man då att det var stort. Startar och driver företag, älskar ishockey. 

Även om det är ishockeyn som tar Fahlander till Haparanda, så är det snart något helt annat som fångar hans intresse – en tomt på den svensk-finska gränsen, som han har storslagna planer för. Men först måste politikerna övertygas. 

Namnskylt: Sven Tornberg (C), kommunstyrelsen

Sven Tornberg: Det första var ju så här, wow! Det här var häftigt, Och sen börjar man…det kommer ju det där  Tornedalska, lite…nej…är det rimligt. Och det visade ju sen att …Om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast inte kanske sant…

Men Fahlanders projekt ska komma att dominera kommunpolitiken i Haparanda. Och nästan alla vi träffar har en åsikt om gropen på gränsen.

Reporter: Hallå ursäkta, vi håller på att titta på det här med gropen här. 
Kvinna på cykel: pratar finska 
Reporter: Can you speak english?
Kvinna på cykel: nä

Namnskylt: Kalevi Ukonaho

Kalevi Ukonaho: Jag tänkte bara att det är katastrof 
Reporter: Katastrof?
Kalevi Ukonaho: Ja, jag tycker att det är jävligt att man gräver en sån här gropen och så gör man ingenting då. 

Namnskylt: Sinikka Pellikka 

Sinikka Pellikka: Det blir ju ingenting av det här. 
Reporter: Varför tror du inte det?
Sinikka Pellikka: Det har ju dröjt så länge, så jag vet inte, hoppas det, men det ser ut så där, det kommer ingenting, det blir ingenting.
Reporter: Nej…vad tänker du att det ser ut så här?
Sinikka Pellikka: Det är fult, det är jättefult.

Tomten på gränsen har inspirerat till en mängd olika projekt genom åren: ett flytande religiöst centrum, ett lyxhotell där man kan sova med fötterna i Finland och huvudet i Sverige, eller ett tio meter högt snurrande ägg av rostfritt stål med en bar inuti. Det är här Sverige och Finland ska byggas ihop. Men planerna har kantats av problem.

Namnskylt. Örjan Pekka, chefredaktör Haparandabladet

Örjan Pekka: Ja, alltså det är mitt på Nordkalotten. Det är mitt i det flöde av IKEA-kunder som strömmar.
Reporter: Men hur kan man då misslyckas med ett sånt här läge? Det går ju inte låter det som?
Örjan Pekka: Det finns mycket handel här redan. Naturligtvis har ju någon räknat på hur mycket handel som man kan plocka hem. Naturligtvis har då ett antal personer som blivit tillfrågade om att finansiera eller etablera sig här tyckt att det kanske inte är riktigt moget ännu. Kanske är det för storvulna planer.

1995, går både Sverige och Finland med i EU och gränsen mellan länderna öppnas upp. Med hjälp av EU-pengar vill man skapa Eurocity genom att bygga samman Haparanda och Torneå. Det hålls en folkomröstning om sammanslagningen, men en majoritet av Haparandaborna röstar nej. Och sedan händer inte så mycket förrän IKEA etablerar sig vid gränsen.

Men efter några år kommer baksmällan, IKEA-effekten klingar snabbt av. Befolkningen minskar. Arbetslösheten stiger. 2009 är den högst i landet. Baksidan av IKEA-etableringen – den framtidstro den väckte – är att den faktiskt kan ha lett till en ökad arbetslöshet bland unga eftersom fler väljer att stanna kvar.

Det är nu entreprenören Mikael Fahlander knackar på i kommunhuset. I februari 2010 har han ett första möte med kommunalrådet Sven-Erik Bucht och kommunchefen Patrik Oja. Fahlander vill först bygga en ny arena på gränsen för hockeylaget Asplöven. Men projektet växer. Under ett och ett halvt års tid har Fahlander täta kontakter med kommunen. Kommunstyrelsen hejar på och inför politiker och allmänhet visar han till slut upp sin vision. Nu är det en hel stadsdel han vill bygga: en multiarena, en gymnasieskola, ett hotell och ett köpcentrum.

Namnskylt: Sven Tornberg (C), kommunstyrelsen

Sven Tornberg: Ja det var ju fina bilder och så … det såg ju jättefint ut. Naturligtvis men ganska snabbt så kom ju frågan när vi började diskutera rent konkret, hur ska vi betala det här? Vi måste ju också veta var vi ska ta pengarna ifrån.

Och det krävs kommunala smörjmedel för att investeringen ska bli av. För att säkra intäkterna vill Fahlander att kommunen ska skriva långa hyresavtal för arenan och gymnasieskolan. Men det är bara ett problem. Om kommunen ska hyra lokaler som ännu inte är byggda, måste det först göras en regelrätt upphandling.

Åsa Hansson har följt projektet noga genom åren och satt en period i kommunfullmäktige för moderaterna. 

Namnskylt: Åsa Hansson, fd M

Åsa Hansson: Det känns ju som det här var tillrättalagt och uppgjort efter …så att det skulle passa Mikael Fahlanders upplägg om man säger så.
Reporter: Själva upphandlingen eller själva…

Åsa Hansson: Ja alltså precis det känns som att hela den här iden kom från början från Mikael Fahlander och att man var ju tvungen att göra en upphandling, man kan ju inte köpa iden bara rakt av och ge den till honom. Man är ju tvungen att göra en upphandling så har det känts. Och det nog så många fler med mig som tycker att det känns så.

Sven Tornberg: Om man läser det färdiga upphandlingsunderlaget som blev sedan så stämde det väldigt väl överens med den bild som hade presenterats av Fahlander. Det var ju till punkt och pricka.
Reporter: Vad tänker du om det?
Sven Tornberg: Det är ju inte schysst, det fattar ju vem som helst.

Efter valet 2010 lämnar Sven-Erik Bucht och Gunnel Simu tar över som kommunalråd, tillsammans med kommunchefen Patrik Oja driver hon nu på för att snabbt förverkliga det som ska bli Barents Center.

Skylt: Ur Nordnytt 22 november 2011

Namnskylt: Patrik Oja, kommunchef

Patrik Oja: Det är en gigantisk stor satsning för framtiden och det är offensiv satsning och det är en satsning som kommer att ge är jag helt övertygad om kommer att en ökad tillväxt och vi kommer att räkna hämta hem det här på så många sätt då vi kommer att få ett ökat inflöde av näringsliv och besökare och omsättning av turistkronor och annat så det här är en jättestor satsning vi gör.

I Kommunstyrelsen går det undan. Ledamöterna får beslutsunderlaget på lördagskvällen. På måndag morgon tas beslutet. Men miljardprojektet är i gungning direkt. Kommunalrådet Gunnel Simu tvingas använda sin utslagsröst för att få igenom upphandlingen av hyresavtalen för skolan och arenan. Hela oppositionen röstar nej.

Skylt: Ur Nordnytt 5 december 2011

Namnskylt: Perarne Kerttu (C), kommunstyrelsen

Perarne Kerttu: Vi som i det här fallet har röstat nej ser inte en multiarena som en prioriterad kommunal verksamhet.

Namnskylt: Gunnel Simu (S), kommunalråd

Gunnel Simu: Majoriteten är ju ändå majoriteten för vi har ett stort stöd av vårt eget parti.

Men istället för en traditionell upphandling med hemliga anbud väljer Haparanda en ny upphandlingsform som kallas konkurrenspräglad dialog – där kommunen i en dialog med anbudsgivarna kommer fram till hur projektet ska se ut. Kommunstyrelsens ordförande idag heter Peter Waara.

Namnskylt: Peter Waara (S), kommunalråd

Peter Waara: Den processen kunde man naturligtvis ha gjort på ett annat sätt. Alltså konkurrenspräglad dialog innebär ju att vi ska, att entreprenörerna ska sälja in ett koncept till i detta fall kommunen. Det pekar ju på att kommunen kanske inte hade tänkt klart, inte riktigt var med i matchen när det kommer till frågan om vad är egentligen behov. Utan man ställdes inför att ”Det här är behoven”, så det var ett skickligt säljarbete som gjordes där.

Reporter: Men i det här fallet var ju egentligen konceptet Kristallen, Mikaels Fahlanders koncept det var ju egentligen redan insålt till kommunen?
Peter Waara: Så har jag förstått det – det var ett fotarbete som gjordes innan.
Reporter: Det var ju en ganska lång process – åratal – och sedan börjar upphandlingen, och det är klart att den känns ju lite riggad då?  Den uppfattningen är ju ganska spridd och det måste du ju känna till, att det är, många tänker så?

Peter Waara: Många tänker så, men jag kommer inte kommentera det.
Reporter: Varför inte det?
Peter Waara: Därför att riggad pekar på att det finns oegentligheter i det hela.

I upphandlingsunderlaget inbjuder kommunen till att vara med och bygga ett världsunikt nav mitt i Barents. Förutom gymnasieskolan och multiarenan får anbudsgivaren utforma resten av bygget efter eget huvud. För frågor om upphandlingen hänvisas till kommunchefen Patrik Oja, som på många sätt kommer att få en central roll i projektet Barents Center.

Från och med nu är det locket på. Under upphandlingen är det absolut sekretess som gäller. En arbetsgrupp bildas, som går under namnet Hemliga gruppen. Men intresset verkar ljummet. Utöver Mikael Fahlanders bolag Avalanche Capital får kommunen bara in en enda intresseanmälan – från byggkoncernen Peab.

I slutet av 2012 – efter månader av möten är det dags för hemliga gruppen att summera sina intryck. Mikael Fahlanders förslag har nu utvecklats till Barents Center – en världsunik byggnad med Europas modernaste skola, multiarena, biograf, hotell, spa och en stor galleria för ett 50-tal butiker. Peabs förslag är mer nedtonat. Gallerian ska utvecklas efterhand och man väljer att inte ha någon is i multiarenan eftersom det blir billigare att förbättra Asplövens nuvarande ishall. 

Ganska snart står det klart att kommunen vill gå vidare med Avalanche Capital, det förslag som Mikael Fahlander redan innan upphandlingen hade presenterat och sålt in till kommunledningen – Peabs anbud förkastas.

Skylt: Kommunfullmäktige 11 mars 2013

Skylt: Gunnel Simu (S), kommunalråd

Gunnel Simu: Vi står inför ett stort beslut i kommunfullmäktige. Det är inte varje dag och varje år vi fattar ett så avgörande beslut. 
Gunnel Simu: Jag är väldigt glad över att vara socialdemokrat idag, och över att vi i Haparanda tar ansvar för framtiden, för jobben, för en bra framtidsskola, för arbetstillfällen.
Gunnel Simu: Det är inte varje år det kommer att stå en anbudsgivare eller en entreprenör och knacka på dörren och säga, hallå Haparanda, jag vill komma hit och göra en investering på en miljard.

Namnskylt: Tryggve Kenttä (S), ordförande kommunfullmäktige

Tryggve Kenttä: Då har omröstningen utfallit så att ja har fått 24 röster och nej har fått 11 och därmed har kommunfullmäktige antagit vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag. (applåder)
Tryggve Kenttä: Det här kommer att vara ett beslut som kommer att talas mycket länge om.

Namnskylt: Åsa Hansson, fd M

Åsa Hansson: Snacket gick väl att kommunen hade fattat beslut om ett helt vansinnigt beslut om att hyra en skola och en multiarena för hockeyn under 25 års tid med många miljoner i hyra.  Och det är klart att det sticker i ögonen på folk eftersom, den här lilla staden, vi har inte ens har råd att laga potthålen i gatan i centrala stan, och man vet att VA-systemet i hela kommunen är en tickande bomb egentligen. Så man kan väl säga att allra särskilt stack väl det i ögonen att hockeyn skulle få så stor satsning som flera miljoner.

Under tiden Barents Center diskuteras som mest, väljer en av de drivande bakom projektet, kommunchefen Patrik Oja, att lämna kommunen och Haparanda, få vet då vem hans nya uppdragsgivare är.

Några månader senare, sommaren 2013, skriver kommunen under hyresavtalen med Mikael Fahlanders bolag Avalanche Capital. Kommunen förbinder sig att hyra gymnasieskolan och mutliarenan – från och med att de står färdiga – för drygt 17 miljoner kronor per år i 25 års tid.

Namnskylt: Örjan Pekka, chefredaktör Haparandabladet

Örjan Pekka: Där i startar väl misstänksamheten mot projektet helt enkelt alltså. Skulle kommunen vara så stora finansiärer för projektet och skulle det vara ett sånt långsiktigt åtagande? Där man skulle betala, ja stora pengar och sedan om 25 år stå utan hyreskontrakt och inte äga någonting? Det väckte ju naturligtvis en massa tvivel till projektet.

Skylt: Kommunfullmäktige 28 oktober 2013

Gunnel Simu: Jag kan säga att utan den kommunala medfinansieringen eller utan att vi skulle ha gått in som hyrestagare i det här så hade det här projektet aldrig blivit av. Utan oss socialdemokrater, att vi har orkat och haft viljan att genomföra det här. Vi kommer absolut snart att kunna börja se också uppsidan utav det här…

Idag – fyra år senare – med nya personer i ledningen är det är svårt att hitta någon i kommunhuset som är lika entusiastisk över hyresavtalen. 

Namnskylt: Lena Ekh, kommunchef

Lena Ekh: Det är lätt att vara kritisk i efterhand.
Reporter: Men någonting måste ni väl ändå ha lärt er av det som ni gått igenom för resultatet är ju inte riktigt det som ni ville ha just nu?
Lena Ekh: Nej, man kan ju fundera på upphandlingsformen
Reporter: Upphandlingsformen?
Lena Ekh: Ja, och man kan fundera på hur man har uttryckt sig i avtalet. Men det är alltid lätt att vara kritisk i efterhand.

Reporter: Vad är det i avtalet som ställer till det nu då tänker du?
Lena Ekh: Ja, det finns ju inte nån återköpsklausul till exempel för oss. Det finns ingen möjlighet för oss att uppbära skadestånd för att det här inte blir av.

Namnskylt: Peter Waara (S), kommunalråd

Peter Waara: Jag tror att hade det varit jag, hade det varit idag så hade naturligtvis avtalen sett annorlunda ut. Det är fyra år, fyra år är det liksom sen dom tecknades, vi har ny LOU lagstiftning. Jag tror att det hade funnits motprestationskrav, tydligare än vad som finns nu här. Det enda som finns för kommunen det är 1/1 2020 då upphör avtalen att gälla.

Det enda kommunen kan göra är att vänta. Trots återkommande löften om byggstart och inflyttning så händer inget på tomten. Förutom att den grävts ur och enstaka pålar satts i marken. Gång på gång har kommunen fått löften som inte infriats. Enligt kontraktet ska gymnasieskolan och multiarenan stå färdiga i januari 2020 för att hyresavtalen med kommunen ska börja gälla och nu håller tiden på att rinna ut.

När vi kommer till Haparanda, finns det inte många spår kvar av miljardprojektet. Visningskontoret på Köpmansgatan där modellen av Barents Center en gång stod gapar tomt. Och kommunen har en helt ny ledning.

Namnskylt: Lena Ekh, kommunchef

Lena Ekh: Det är ju nästan ingen kvar här. Kommunalrådet är nytt, jag är ny, ekonomichefen är ny, så att vi är en helt ny grupp som nu jobbar med det här, bi var inte inblandade i det här, våran jurist slutade också 2016 på våren så det är ingen här som har varit med i den processen.

I början av året undrar en av förvaltningscheferna i kommunen vem han ska kontakta för att få veta vad som händer i projektet. Det visar sig att det finns en kontaktperson kvar i Haparanda. En person som har arbetat med Barents Center ända sedan 2010.  

Anonym: Helt klart fanns det en ambition, det är inget snack om det.
Reporter: Vad var det som gick fel då?
Anonym: Du måste fråga dom där nere för jag har inte den insynen ärligt talat. Jag har inte det. Jag sitter på en satellit. Jag får direktiv att nu ska vi jobba hårt med handelsföretag och nu inom den branschen inom handeln. Så söker jag upp dom bolagen, bokar tid med dom, reser runt och försöker presentera det här projektet.

Han säger att han inte längre är anställd av företaget som köpte tomten av kommunen och att vi får vända oss till Stockholm om vi vill ha svar på våra frågor. Det är här hundra mil söderut som planerna för Haparanda görs upp. Och det är också här som personerna finns som sitter på svaren om vad som hänt och vad som kommer hända med Barents Center.

Vi letar på adresser där Mikael Fahlander ska ha haft sina bolag. Men idag finns inga spår efter honom. Till slut får vi reda på att och han ska finnas på ett kontor vid Stureplan. Vem är han då, Mikael Fahlander, affärsmannen som kommunen skriver de här 25-åriga avtalen med?

Attraktiva och värdefulla avtal som han själv skämtsamt ska ha kallat för sin pensionsförsäkring. Så här beskrivs han av projektledaren för Barents Center.

Skylt: Ur Nordnytt 28 mars 2013

Namnskylt: David Lehto, projektledare

David Lehto: Det är en jättehärlig människa, en väldigt drivande hockeytokig kille som har varit framgångsrik i sitt företagande, otroligt ödmjuk och en pådrivare helt enkelt. 

När Fahlander genom sitt hockeyintresse får upp ögonen för Haparanda är han relativt ny inom fastighets- och byggbranschen och det är inte heller där han gjort sin förmögenhet utan inom ett helt annat område. 

2001 startar Fahlander Assistansia tillsammans med en kompis, ett företag som kommer att bli landets största koncern för personlig assistans. Fahlander får enligt uppgift uppemot 400 miljoner för sin del av bolaget när det säljs till ett brittiskt riskkapitalbolag.

Ungefär samtidigt som upphandlingen i Haparanda inleds så startar Skatteverket en granskning av turerna kring försäljningen av Assistansia. Enligt Skatteverkets bedömning har Fahlander och hans kompanjon överfört stora belopp till bolag i Luxemburg i ett avancerat skatteupplägg.

Reporter: Hej, Jesper Henke heter jag, kommer från Sveriges Television, Uppdrag Granskning. Jag söker Mikael Fahlander.

Anonym: Inte på plats idag.
Reporter: Han är inte på plats idag.
Anonym: Nej, tyvärr
Reporter: Men han brukar sitta här normalt sett?
Anonym: Inte längre, jag tror inte han sitter någonstans faktiskt längre.
Reporter: Ok.

Mikael Fahlanders driver sina affärer i svårgenomträngliga bolagsstrukturer. Och hans bolag har anklagats för redovisningsakrobatik. Det är svårt för en utomstående att bedöma hur stora tillgångar i företagen egentligen är. Och inför avtalsskrivningen finns stora frågetecken i Haparanda kring Avalanche Capitals långsiktiga ekonomiska muskler. Men från projektledningen kommer lugnande besked.

Skylt: Ur Nordnytt 28 mars 2013

David Lehto: Vi har klart så att vi kan finansiera hela bygget så att det är, men, men… 
SVT-reporter: En hel miljard?
David Lehto: En hel miljard.
SVT-reporter: Vilka banker är det som går in?
David Lehto: Det vill jag inte gå in på vilka banker som går in utan det är en företagshemlighet som vi behåller för oss själva.

När de kommunala kontrakten väl är bärgade verkar det inte finnas någon hejd på optimismen. Barents Center växer ÄNNU mer – innan det ens har börjat byggas. Nu ska det innehålla ett 20 våningar högt hotell med spa på taket, en bio med världens största duk. Gallerian utökas till 70 butiker.

Skylt: Kommunfullmäktige 28 oktober 2013

Namnskylt: Gunnel Simu (S), kommunalråd

Gunnel Simu: Om det blir som Mikael Fahlander säger att det här har utökats till 1,5 miljarder, 300 nya jobb så förstår ju varenda lyssnare, varenda fullmäktigeledamot förstår ju vad det innebär för Haparandas ekonomi.

Nu beskrivs intresset som extremt stort – en ny hyresgäst ska presenteras varje dag under 70 dagar. Men det är bara ett av många löften som aldrig infrias. Magplasket hamnar dock snabbt i skymundan när beskedet kommer en att känd norsk hotellmagnat ska etablera sig i det planerade hotellet på gränsen. 

Skylt: Ur Nordnytt 10 december 2013

Namnskylt: Gunnel Simu (S), kommunalråd

Gunnel Simu: Det är fantastiskt att vi har fått en sådan här stor etablering och att Petter Stordalen väljer att etablera sig i Haparanda-Tornio.
SVT-reporter: Ni har tidigare snackat om en etablering per dag i det här på Gränsen. Hur har det gått med det?

Namnskylt: David Lehto, projektledare

David Lehto: Det var en ambition vi hade att gå ut med en etablering per dag. Vi lyckades inte uppfylla det eftersom projektet svällde så mycket i omfattning. Intresset för att etablera sig i Barents Center är otroligt stort.

SVT-reporter: Ska du boka rum nu då till nyår 16/17?
Gunnel Simu: Ja, absolut, fantastiskt, det kommer att vara en historisk dag i Haparanda och det hjälper verkligen till att stärka Haparanda-Tornios vision om ett internationellt centrum på Barents.

Men bakom kulisserna finns en annan verklighet. Fahlanders bolag brottas med svåra ekonomiska problem. Betalningsförelägganden samlas på hög, samarbetet gnisslar och flera nyckelpersoner hoppar av.

2014 görs ett omtag. Konsultbolaget Concent som hyrts in för att arbeta med Barents Center köps nu upp. Familjen Fahlander blir huvudägare. Och det blir nu Concent som tar över hela projektet.

Och affärerna ser ut att gå bra. Concent flyttar in på ett helt våningsplan i en av Hötorgsskraporna i Stockholm. Det exklusiva kontoret är baserat på temat: James Bond. I receptionen finns en disk som ska föra tankarna till en champagnebar Härifrån ska kapitalstarka investerare lockas satsa pengar i Haparanda.  Och med de värdefulla kommunavtalen i ryggen lyckas Concent få in hundratals miljoner i olika obligationslån.

Men i Haparanda märker man ingenting av det. Här väntar man på sin skola, ishall, men framförallt på alla de nya jobb som det nya köpcentret ska ge.

Skylt: Kommunfullmäktige 16 juni 2014

Gunnel Simu: Jag säger så här: jobben, jobben, jobben. 450 nya jobb i Haparanda motsvara 45 000 nya jobb i Stockholm.

Bygglovet beviljas på bara tre veckor för det som beskrivs som det största byggprojektet i Haparanda någonsin.

Skylt: Ur Nordnytt 11 december 2014

Gunnel Simu (sjunger):  Det vi ser att bygget är igång, nere i Torneälva… 

Så äntligen den 11 december 2014 – ett halvår försenat – tas det första spadtaget.

Gunnel Simu: Det känns fantastiskt, jag har själv aldrig tvivlat på det här projektet, jag har trott på det hela tiden, även om det precis som du säger varit ifrågasatt och kritiserat.

Namnskylt: Mikael Fahlander, entreprenör

Mikael Fahlander: Kan du få en markbit bredvid IKEA, då kan du alltid göra bra affärer, sen har det drivits av en vision av att man ska kunna göra något världsunikt. Det finns ingen byggnad som den här, där man samlar skola, näringsliv, arena och evenemang och kommunala funktionerna, handeln framförallt, som redan idag är jättestor i Haparanda. Så det har varit en vision om att få göra något som ingen gjort förut. Mitt sätt att tävla.

Strax därpå ser det ut som att bygget äntligen är igång. Vid årsskiftet slutar Gunnel Simu som kommunalråd. I Stockholm fortsätter Concent jakten på pengar, och någon som kan tänkta sig köpa hela Barents Center projektet. Sommaren 2015 noteras Concents aktie på Nordic MTF, en oreglerad lista för bolag som ännu inte är mogna för en börsintroduktion. Och Concent välkomnas med traditionsenlig klockringning.

Skylt: Välkomstceremoni för Concent AB 14 september 2015

Representant NGM: Varmt välkomna till NGM och varsågoda att ringa i klockan.

Men mannen som står bakom klocksnöret har vi sett förut. Det är nämligen den tidigare kommunchefen i Haparanda, Patrik Oja. I informationen som släpps i samband med noteringen kan vi läsa att Concent ingått ett konsultavtal med Ojas bolag The Patrik Oja AB. Han fakturerar 165 000 kronor i månaden och får dessutom sin tjänstebil betald.

Patrik Oja tar plats i Concents styrelse med titeln affärsområdeschef, med uppgift att ro Barents Center i land. I Haparanda väcks frågan om när den tidigare kommunchefen egentligen började jobba för Mikael Fahlander.

Efter första spadtaget inleds en lång väntan på att bygget av Barents Center ska återupptas. Kommunens tålamod sätts på prov och det ingångna avtalet ger inga möjligheter att agera. Barents Center har blivit en stående punkt på kommunfullmäktiges möten.

Skylt: Kommunfullmäktige 23 februari 2015

Namnskylt: Göran Wigren, chef samhällsbyggnadsförvaltningen

Göran Wigren: De säger fortfarande att 2016 från höstterminstart så ska skolan och arenan vara redo att tas i bruk. Skylt: Kommunfullmäktige 13 april 2015

Skylt: Kommunfullmäktige 21 september 2015

Namnskylt: Peter Waara (S), kommunalråd

Peter Waara: Mikael Fahlander försäkrade mig om att det inre är fråga om om utan om när bygget ska komma till stånd.

Skylt: Kommunfullmäktige 19 oktober 2015

Namnskylt: Göran Wigren, chef samhällsbyggnadsförvaltningen

Göran Wigren: Och vad värre är att vi har fortfarande inte fått de här handlingarna till oss. Vi har väntat på dem nu sedan i maj.

Kritiken mot Mikael Fahlander och projektet är nu högljudd i Haparanda – det är uppenbart att tidsplanen – att bygget ska vara färdigställt hösten 2016 – har spruckit. Och allt fler börjar tvivla på att Barents Center någonsin ska bli verklighet. Då väljer Mikael Fahlander att inta scenen

Mikael Fahlander: Jaha, vad mycket folk…

I början av 2016 kommer han själv till Haparanda och kommunfullmäktige för att svara på politikernas frågor.

Skylt: Kommunfullmäktige 29 februari 2016

Namnskylt. Mikael Fahlander, entreprenör

Mikael Fahlander: Jag är lite förvånad att man ens ifrågasätter att Barents Center skulle bli av. Man lägger inte ner så mycket tid, pengar och energi, och sedan så gör man inte klart det. Så är det bara.

Mikael Fahlander: Sen lite självkritik. Det har varit lite för tidsoptimistiskt, faktiskt…

Men den främsta orsaken till att bygget är försenat är, enligt Mikael Fahlander inte hans eller Concents fel, han lägger istället skulden på den politiska oppositionen i Haparanda.

Mikael Fahlander: Ibland känner jag nästan att det är sabotage från vissa politiska håll för projektet och det tycker jag är jättetråkigt.

Men något besked om när bygget ska stå klart får inte kommunfullmäktige. 

Ur SVT Nyheter Norrbotten 29 februari 2016

Mikael Fahlander: Som jag sa så… nu pratar alla samtidigt
Lokalreporter1: Du har fått kritik från förre VD:n på HSB bostäder
Mikael Fahlander: Jag vet, men vet du vad, jag får inte säga någonting som inte är officiellt.
Lokalreporter2: Men du kan väl säga något om de här hyresgästerna som ni har sagt är klara för att flytta in…

Luften pyser sakta ur Concent. Aktiekursen fortsätter gå kräftgång. Under hösten lämnar en nyrekryterad VD posten efter bara sju veckor. Kort därefter säger fyra personer ur ledningsgruppen upp sig, även revisorn slutar i förtid. Framtiden för miljardprojektet i Haparanda är minst sagt oviss. Det tycks inte finnas några pengar. Det som kritikerna tidigt varnade för har nu blivit verklighet. I lokaltidningen kallas Barents Center för ett luftslott på gränsen.

En som ändå tycks ha dragit vinstlotten är förre kommunchefen Patrik Oja. Trots att Barents Center aldrig har blivit mer än en grusgrop har den gjort honom till mångmiljonär. Efter noteringen av Concent har han enligt uppgift optioner då värda 15 miljoner kronor. Och trots kursraset säljer han – innan han lämnar Concent – aktier för nästan 9 miljoner.

Redan 2013 går det ett envist rykte i Haparanda om att Patrik Oja börjat arbeta för Mikael Fahlander. Något som då förnekas av Fahlander själv. Men en faktura från en konferens i Stockholm som hålls i maj 2013 avslöjar att han redan då – bara några månader efter att han slutat som kommunchef – är där tillsammans med Mikael Fahlander och projektledaren David Lehto.

Dessutom det visar sig att Patrik Oja redan i februari har en tjänstebil via Fahlanders bolag.

Namnskylt. Åsa Hansson, fd M

Åsa Hansson: Om man säger moraliskt och allt det där – alltså vilken fördel man har om man har en kommunchef som, en före detta kommunchef som sitter med vid ens eget bord under pågående, under pågående upphandling och som har direkt kontakt in i kommunhuset med alla. Så jag menar, vad ska man tycka om det?

Reporter: Ja vad tycker du om det?
Åsa Hansson: Ja jag tycker att det är… man ska inte svära i TV… men det är förkastligt, det är det.

Namnskylt: Peter Waara (S), kommunalråd

Peter Waara: Jag tycker inte om det och menar att det kan finnas en moralisk kompass som inte nödvändigtvis är problematisk juridiskt sätt, men som jag inte delar.
Reporter: På vilket sätt skulle det kunna vara problematiskt?
Peter Waara: Jamen dels är det liksom vad det väcker för tankar. Det är inte bara Patrik Oja, utan det finns andra som har gått rätt in i Fahlander-sfären som har haft höga positioner på kommunen. Det väcker tankar om liksom vad var det för liksom, give-and-take som fanns i den relationen.  Sen är det inte bra att man från en dag till en annan byter plats vid ett förhandlingsbord.

Nej, Oja är inte ensam om att ha gått över till Fahlander, hösten 2014 arbetar inte mindre än tre tidigare kommunanställda för Fahlanders bolag Concent – förutom kommunchefen Oja – en tidigare ekonomichef och kommunens tidigare näringslivsutvecklare.

Men Patrik Oja hade en central roll. Så här skriver en av Fahlanders tidigare medarbetare i ett mejl till Uppdrag Granskning.

”Dessutom var själva upphandlingen en parodi då vi visste vad vi skulle skriva i anbudet eftersom Fahlander hade rekryterat den tidigare kommunchefen i Haparanda.”

Den förre kommunchefen – som var med och initierade upphandlingen – hjälpte alltså sedan till att skriva Fahlanders anbud till kommunen. Ett fläckfritt anbud som sedan antas.

Namnskylt: Sven Tornberg (C), kommunstyrelsen

Sven Tornberg: Då är det ju kriminellt skulle jag säga nästan. Så det är ju… Det är ju katastrof. 

Reporter: Varför det?
Sven Tornberg: Nej men, om man … kommunchefen är ju en väldigt central figur. Det är ju lite grann kring kommunchefen som hela förvaltningssystemet cirklar kring, och att avsluta sin tjänst och direkt gå och skriva ett anbud till sin egen kommun … det säger sig självt att det inte är lämpligt.

Peter Waara: Sannolikheten för att man från en dag till en annan går från en topp-position till en annan topp-position och sannolikheten för att det råkar vara den nya arbetsgivaren som man förhandlat med i det tidigare lägret. Det är där vi har en gråzon som är ja kanske lite lätt solkig, skulle jag vilja påstå. Men som sagt det är ju uppgifter som jag först nu blir upplyst om…

Men vi hittar nya graverande uppgifter som tyder på att samarbetet mellan kommunchefen Patrik Oja och Mikael Fahlander började långt tidigare. Mitt under den känsliga och hemliga upphandlingsprocessen under våren 2012, där kontrakt med kommunen värda minst en halv miljard står på spel förs det parallellt helt andra förhandlingar. I hemlighet erbjuder Mikael Fahlander kommunchefen en anställning som vd i hans bolag. 

Vi får tillgång till två utkast till anställningsavtal mellan Fahlander och Oja. Planen är att Patrik Oja ska börja arbeta för honom efter årsskiftet, vilket han också gör, men som konsult. Vi gör upprepade försök att nå den tidigare kommunchefen via telefon, sms och mejl. Men får inget svar. Vi försöker istället nå honom på ett av hans företag The Patrik Oja Construction i Bålsta.

Reporter: Hej jag heter Jesper Henke.
Anonym: Hej, hej.
Reporter: Uppdrag granskning, Sveriges television.
Anonym: Jaha
Reporter: Jag försöker ju nå Patrik Oja.
Anonym: Ja, lycka till.
Reporter: Lycka till? Är han svår att nå?
Anonym: Ja, jag får aldrig tag i honom.

Patrik Oja lämnade Concent för drygt ett år sedan dess har även Mikael Fahlander lämnat projektet och sålt sina aktier i Concent. För både företaget och Barents centers är framtiden nu oviss. Gropen är öde och tom. Allt hopp står nu till att en ny entreprenör ska ta över och förverkliga Barnets Center. Men det är bråttom.

Telefonarskylt: Erkki Hanhirova, entreprenör

Erkki Hanhirova: Ja
Reporter: Jag bara tänkte, finns det något besked ifrån dig där hur du kommer att göra.
Erkki Hanhirova: Nej, jag har ingenting att kommentera.

Erkki Hanhirova är välkänd finsk företagare från Torneå, som sen ett år tillbaka visat intresse för att köpa projektet. Men affären har skjutits upp gång på gång. Det finns nämligen ett stort hinder. Den obebyggda tomten är hårt belånadkommunen sålde den för knappt 50 miljoner nu är den intecknad för 230 miljoner. Men ägaren, det svårt skuldtyngda Concent, behöver få in 320 miljoner kronor.

Reporter: Vad är det som är så känsligt då, just nu?
Erkki Hanhirova: Finansieringen, byggnadskreditiven.
Reporter: Finansieringen? Är det själva bygget som ska finansieras?
Erkki Hanhirova: Jo.
Erkki Hanhirova: Du gör ditt jobb och jag försöker göra i mitt. Jag vill inte vara i allmänheten. Jag gör inte detta för pengar om jag säger så.
Reporter: Nej.

Namnskylt: Örjan Pekka, chefredaktör Haparandabladet

Örjan Pekka: Det här projektet har ju diskuterats ända sedan de första åren på, 2010, 2011, 2012. Och vi räknar nu till 2017 och området har levat i en lång rad år av ovisshet. Detr vill säga, man har visserligen fått sälja en tomt för 48 miljoner kronor, men vi har också haft 6 år där varenda investeringsbeslut som har funnits i regionen har prövats mot vad händer med Barents Center.

Namnskylt: Sven Tornberg (C), kommunstyrelsen

Sven Tornberg: Vad kostar ett stiltje på sex år i en kommun, när det gäller företagsutveckling och satsningar inom olika typer av verksamheter? Plus att kommunen har ju inte heller kunnat ta tag i en stor fråga som handlar om skolan, skolans lokaler och annat, därför att vi har hela tiden då väntat på vad händer med Barents Center. Vilka lokaler är det som frigörs? Och i slutändan så är det ju våra barn och eleverna som betalar det priset.

Namnskylt: Peter Waara (S), kommunalråd

Peter Waara: Sen kan man då andra sidan ställa frågan i efterhand – är det nödvändigt med en ny multiarena? Är det nödvändigt med en ny gymnasieskola? Vad ni kan se i Haparanda nu så har vi ju inte barn eller ungdomar som villrådiga går och letar efter en skollokal, vi har lokaler. Vad som händer då det är ju är att vi måste allokera om, alltså styra om resurser från multiarena från den förväntade kostnaden för, hyreskostnaden för skolan till dom lokaler vi har redan idag, boosta upp dem och vad som nu krävs för det.

Reporter: Det låter ju på dig som att hela det här projektet var lite onödigt från första början?
Peter Waara: Ja men ser du, det kan jag inte svara på… kontraktet…
Reporter: Det kan du väl.
Peter Waara: Eller jo det kan jag men jag tänker inte göra det. När avtalen skrevs 2013 var situationen annorlunda mot idag.

På den finska sidan, i Torneå, finns det redan ett köpcentrum, som Haparanda ville bygga ihop med Barents Center. Och i Finland har man med stigande förvåning följt de storslagna svenska planerna. 

Namnskylt: Jukka Korpimäki, chef Rajalla

Jukka Korpimäki: We already have more than enough retail space att this area in Haparanda- Tornio. And if there are coming a big mall, 150 shops, it’s more than enough, it’s realy hard to find tennants, cause we already have many premises empty now, vacant premises, and we are realy hard working to finns new tennants and so on, and it’s not going to be easy.

Jukka Korpimäki: If we have mall over here and mall over there and we only have the limited potential in this area, so in the future, how can I say, it looks like we have two half empty, big malls, and that is not good for anyone.

Haparanda kommun verkar ha ställt in sig på att det aldrig kommer att bli något Barents Center. Samtidigt pågår en kamp mot klockan för den tilltänkta entreprenören Hanhirova för om inte projektet står färdigt den 1 januari 2020 så faller de helt avgörande avtalen med kommunen.

Ingen av de två som skrev under kontrakten sommaren 2013 får vi träffa. Gunnel Simu, det socialdemokratiska kommunalråd som drev frågan hårdast hänvisar till sin efterträdare.

Telefonarskylt: Gunnel Simu (S), fd kommunalråd

Gunnel Simu: I dag är det ju Peter Waara som är kommunalråd och jag tänker inte gå in i den rollen och jag har ju lämnat mitt kommunalrådsuppdrag
R: Absolut, absolut
Gunnel Simu: För nästan tre år sedan så att jag kommer inte uttala mig för er om det.
Reporter: Det är intressant att få veta hur det kommer sig att du trodde så mycket på projektet och på Mikael Fahlander
Gunnel Simu: Det var ju ett bra projekt, så det var inte fel och det var väl igång då när jag slutade som kommunalråd.
Gunnel Simu: Men du kan ringa mig på måndag så kan vi prata mer då.
Reporter: Jätteschysst, jag ringer dig på måndag. 

Men sen svarar inte Gunnel Simu när vi ringer. Och Mikael Fahlander som bor ett stenkast från henne i Stockholm – på andra sidan vattnet skriver i ett mejl att han mår dåligt av allt som hänt. Finansieringsproblemen har – enligt honom – bland annat berott på det massiva motståndet från den politiska oppositionen, på medias angrepp mot både honom själv och projektet samt att projektledning inte fungerat.

Den tredje huvudpersonen, Patrik Oja, som var med från första början, först i kommunen och sedan hos Fahlander får vi inte tag på över huvud taget. Men han har sitt kontor hemma.

Reporter: Han sitter här inne.
Reporter: Tjenare, Jesper Henke från Sveriges television, Uppdrag granskning

Namnskylt: Patrik Oja, fd kommunchef

Patrik: Häng kvar Anders jag ringer dig om en liten stund. Bra, bra tjena.
Reporter: Vi har försökt få tag på dig.
Patrik Oja: Ja, det förstår jag att du har.
Reporter: Du har inte svarat.
Patrik Oja: Nää
Reporter: Varför inte det?
Patrik Oja: Jag är inte intresserad av att svara.
Reporter: Nähä, men du det finns ju några frågor naturligtvis kring din tid som kommunchef.

Patrik Oja: Ja, men jag tänker inte svara
Reporter: Ja
Patrik Oja: Men det tänker jag inte svara på.
Reporter: När började du jobba för Mikael Fahlander till exempel undrar man ju.

Patrik Oja: Jag tänker inte svara på dom sa jag.
Reporter: Varför inte det?
Patrik Oja: Jag har ingen anledning att gå ut med någon information om vad jag gör, eller vad jag har gjort liksom, det var så länge sedan det där.  Tyvärr Jesper.

Reporter: Men det var ju under pågående upphandling som du faktiskt bytte fot och började jobba för Mikael Fahlander.
Patrik Oja: Tyvärr Jesper, du får inga svar av mig så att.
Reporter: Det påverkade hela upphandlingen.
Patrik Oja: Jag vill att du lämnar…

Reporter: Okej. Du tror inte det påverkar liksom… Och dom lever ju fortfarande kvar med gropen i Haparanda, det har ju inte hänt någonting.
Patrik Oja: Jesper, respektera mig.
Reporter: Jag får inget svar alls.
Patrik Oja: Nej
Reporter: Nej, ok.

Reporter: Ja, alltså vi har ju också information om att du hade liksom att det pågick förhandlingar med Mikael Fahlander under tiden du satt som kommunchef. Vi har ju sett alltså utkast till kontrakt, som du har varit med liksom och… där du skulle bli vd för Iquity till exempel och då satt du ju som kommunchef.
Patrik Oja: Och jag har sagt till dig att jag inte kommer kommentera någonting.

Reporter: Men du hamnar ju i en jävssituation
Patrik Oja: Så återkommer jag Jesper i så fall…
Reporter: Det är ju allvarligt, eller 
Patrik Oja: Jag återkommer Jesper.
Reporter: Återkommer du till mig? Bra. Tack.
Patrik Oja: Hej.

Men Patrik Oja återkommer aldrig. För två veckor sedan samlades fullmäktige i Haparanda för höstens första möte. Och som vanligt står Barents Center på dagordningen. 

Namnskylt: Peter Waara (S), kommunalråd

Peter Waara: Presidium, ärade fullmäktigeledamöter, och SVT tittare. Barents Center är ju en historia som präglas lite av vargen kommer vargen kommer och vi har vid många tillfällen möts av likartat besked som det som vi fick i fredags, den att allting är förlängt.

Peter Waara: Hm, och det innebär att projektet skjut ytterligare fram… 

Namnskylt: Örjan Pekka, chefredaktör Haparandabladet

Örjan Pekka: År har ju förlorats, vi pratar om en 5-6 år som Haparanda har legat under en våt filt av det här projektet – ovetskap!  Man kan också se det som att vi har lika många årskullar av studenter som gått ut med studentmössan i hand och funderat på: ”Vad ska jag göra nu?” och funderar på när man inte vet i Haparanda vad det blir av det här så är det lätt att man hamnar någon annanstans i världen. Istället för att det i stället finns framtid, utvecklingsmöjligheter och jobb. Ovissheten är mycket värre än ett negativt besked.

Och för eleverna på Tornedalsskolan som länge såg fram emot att få gå sitt sista år i den nybyggda gymnasieskolan – Europas modernaste – har tiden runnit ut. 

Namnskylt: Hampus Täikkö, elev Tornedalsskolan

Hampus Täikkö: Det känns som vi har spenderat en hel livstid på att vänta på Barents center, och nu sitter vi här. 

Namnskylt: Ellinor Nordlund, elev Tornedalsskolan

Ellinor Nordlund: Ingen tror ju på det här något mer, nu är det bara en grop med vatten i. Som alla skämtar om.
Reporter: Vad är det för skämt man drar då.
Ellinor Nordlund: Är det simskola som startas, om man ska få fiska,
Hampus Täikkö: Man behöver inte fara utomlands för vi har stranden på gropen. Och allt sånt
Hampus Täikkö: Och sen bara det allmänna typ att om någon råkar säga att snart ska vi flytta in dit, och någon säger att Barents Center byggs snart då är det
Ellinor Nordlund: Sen när man går förbi där på gränsen. Jaha, var är klassrummet. Är det där kanske? 
Hampus Täikkö: Och här kommer ingången vara, så stay strong.

Telefonarskylt: Patrik Oja, fd kommunchef

Patrik Oja: 2011 i augusti fick vi en dotter med en allvarlig sjukdom som krävde specialistsjukvård i Göteborg, vi bodde även nere i Göteborg en period, och under vintern våren där 2012, beslutade vi för att flytta från Haparanda för att komma närmare specialistsjukvården. Fullmäktige fattade ett beslut i slutet av 2011 att tillsätta en upphandlingsgrupp för det här projektet Barents Center. Och jag satt inte med i den slutna upphandlingsgruppen och hade således varken insyn, kunskap eller så för att kunna påverka eller ta del av någonting som den här gruppen gjorde.

Reporter: Men du var ju fortfarande kommunchef du var ju i högsta grad delaktig i kommunens arbete?
Patrik Oja: I andra frågor än den här upphandlingen, ja.
Reporter: Och under den här tiden förhandlar du då med Mikael Fahlander, ungefär åtta månader innan du slutar, om en eventuell anställning.

Vi diskuterade olika typer av samarbeten i framtiden.

Reporter: Ser du inget problem i det att du var med och initierade själva upphandlingsprocessen och sedan sitter och förhandlar med motparten?

Patrik Oja: Nej, det gör jag inte av den anledningen att jag inte var involverad i själva upphandlingen över huvud taget.
Reporter: Då undrar jag vilken del du hade i skrivandet av anbudet. Det anbudet som sedan antas.
Patrik Oja: Jag hjälpte till med juridisk kunskap och jag hjälpte till med kunskap om Haparanda som kommun.

Reporter: Då hade de facto Mikael Fahlander en väldig fördel av att du hjälpte till att skriva anbudet? 
Patrik Oja: Den kunskapen jag som kommunchef och som jag tillskansat efter att ha jobbat inom kommuner under många år, den kunskapen hade jag ju. Men inte specifikt om upphandlingen.

Reporter: Du tycker inte att det solkar ner upphandlingsprocessen när en kommunchef byter fot på det här sättet? 
Patrik Oja: Nej, inte med tanke på att jag hade fullt fokus på min familj och jag var inte involverad. Reporter: Är det något du ångrar hur du hanterat det idag?
Patrik Oja: Jag tycker att jag har hanterat det otroligt professionellt, hela vägen.

Grafikskylt: Mikael Fahlander hävdar att löftet till Asplövens spelare om skidresan kom först efter matchen.

Han tillbakavisar att han skulle ha fått 400 miljoner vid försäljningen av Assistansia. Han säger att uppgiften om att projektet växt till 1,5 miljarder inte kommer från honom. Fahlander har varken suttit i styrelsen eller varit vd i Concent, även om han med familj varit huvudägare i bolaget.

Uppdrag gransknings reportage Kommungranskarna: Haparanda sändes onsdag den 11 oktober klockan 20:00 i SVT1 och SVT Play.

Länk till artikeln


En nyhet hämtad från Pressklipp

Fler Pressklipp >>