Överraskande förslag när sjukvården jagar pengar

Sjukvården i stort är föremål för jakten på en ekonomisk balans, primärvården, sjukhusen, psykiatrin och folktandvården.

Foto: LENA EHRING

Sjukvården i stort är föremål för jakten på en ekonomisk balans, primärvården, sjukhusen, psykiatrin och folktandvården.

Sjukvården i Blekinge kostar mer än vad det finns pengar till. När politikerna skulle ta ställning till besparingar under måndagen dök överraskande ett helt nytt och kontroversiellt förslag upp.

Politikerna i landstingsfullmäktige var i grunden överens om de sparåtgärder som ska till för att få bukt med ett växande underskott. Bland annat siktar man på att få ner kostnaderna för i första hand hyrläkare med 60 miljoner kronor. I dagsläget kostar de runt 100 miljoner kronor till.

Det totala underskottet för sjukvården i länet visade sig vid årsskiftet bli större än vad man trott efter att den nya budgeten lagts i november. Jakten på kostnader omfattar inte bara hyrpersonal, dagliga uppföljningar och prövningar av inköp, resor, utbildningar och nyanställningar ska göras.

– Ändrade förutsättningar gör att vi står här i dag och måste göra något redan på årets första möte. Men jag vill bestämt säga att det inte är någon kris eller ekonomiskt kaos. Vi vet mycket väl vart de budgetöverskridande pengarna tagit vägen, sa landstingsrådet Kalle Sandström (S).

Köpt vård utanför länet, nya dyra men effektiva läkemedel, och hyrläkare för 165 mijoner kronor, nämndes som huvudorsaker till en kostnadsökning som ändå sjunkit lite grann sedan 2015.

Samtliga partier stod i grunden bakom det åtgärdspaket som spikades.

Landstingsfullmäktige i Karlskrona i måndags.

Foto: Mats Blennow

Landstingsfullmäktige i Karlskrona i måndags.

När det var Alexander Wendts (M) tur i talarstolen deklarerade han att han (med övrig allians) tänkte ta saken ”i en helt annan riktning”. Han var inte emot sparpaketen men varnade för att effekten skulle visa sig alltför långt fram i tiden, om de överhuvudtaget skulle göra nytta.

Han ville göra mer för att, som han hoppades, snabba på en utveckling där utgifterna hanns ifatt av tillgångarna. Det gick ut på att ta av medel av landstingets eget kapital, en slags reserv med pengar som finns lagrad för att möta framtida investeringar eller sämre tider.

– Det har gjorts en gång tidigare, tyvärr inte med så lyckat resultat. Men det kan vi lära oss av. Vi kan i alla fall diskutera det. Alternativet är att bara nöja oss med med besparingarna som riskerar att bara skjuta fram problemen. Här har vi chans att både bromsa och gasa i den uppförsbacke vi befinner oss i.

Den politiska majoriteten syntes överraskad, men uttryckte sig inte helt avvisande.

– Vi har suttit och väntat på ett förslag från er. Ni kunde ha tagit upp det i landstingsstyrelsen istället för att skjuta fram det så här. Det är ett udda förslag ,inte helt i Kommunallagens anda om god ekonomisk hushållning. Kanske inte ett första läge vi ger oss in i. Det tarvar en diskussion för att inte underminera ekonomin. Det här får vi remittera till landstingsstyrelsen, tyckte Kalle Sandström (S).

– Jag tror inte att det är tillämpbart i det här läget. Det handlar nog fortfarande mer om att gneta med den vanliga budgeten, sa Christina Mattisson (S).

Björn Nurhadi (SD) var öppet kritisk.

–Det skulle vara det samma som att låna av våra barn med mindre kapital när lågkonjunkturen kommer. Det känns oansvarigt, tyckte han.

Förslaget går nu vidare för att bollas mellan politiker i mindre grupper och till slut i landstingets styrelse.

Länk till artikeln


En nyhet hämtad från Pressklipp

Fler Pressklipp >>