Privat skola och primärvård växer  

Kategorier: Aktuellt och Nyheter.

Välfärdsmarknad. Hemtjänst är numera en sektor där det är svårt att hitta tillräcklig lönsamhet för privata utförare. Bild: Istock


Privata aktörer inom välfärden är fortfarande ett tvisteämne. Inom verksamheter med hygglig lönsamhet ökar andelen köp av privata utförare, medan hemtjänst inte lockar större privata utförare.

 

Den svenska välfärdsmarknaden håller ställningarna. Totalt köpte kommuner och regioner verksamhet av privata utförare för 147 miljarder kronor under 2018. Det motsvarar 14 procent av kommunsektorns kostnader.

Köpen av privat verksamhet som andel av kommunsektorns totala kostnader minskade något, vilket främst beror på minskade utgifter i kölvattnet av de stora migrationsströmmarna 2015-16. Inom ekonomiskt tunga områden som pedagogisk verksamhet, primärvård och specialiserad somatisk vård har dock köpen ökat 6-7 procent.

– Inom de här områdena är det fortfarande en tillväxt, konstaterar Lars Kolmodin som varit projektledare för rapporten Köp av verksamhet 2019 varifrån uppgifterna är hämtade.

Även de digitala tjänsterna växer. Där har köpen av digitala vårdbesök hos privata utförare dubblerats de senaste åren. Förra året genomfördes 600 000 digitala vårdbesök – samtidigt minskade antalet läkarbesök inom primärvården ungefär lika mycket.

Inom tunga utgiftsposten hemtjänst har tillståndsplikt och höga avgifter minskat antalet privata utförare, samtidigt som antalet äldre brukare som valt privat hemtjänst minskade med 2 procent. Trots färre brukare var antalet timmar hemtjänst oförändrat, eller marginellt högre.

Intressant är att brukare som väljer privata utförare i genomsnitt har fler beviljade timmar (31 timmar) än brukare som har valt kommunen som utförare (21 timmar). Några helt säkra förklaringar till den skillnaden har SKR inte.

Antal kommuner som infört LOV har legat relativt konstant under en tid, runt 160.  Av dessa är det 30 kommuner som inte har några privata utförare, företrädesvis mindre kommuner i glesbygd.

– Det finns även kommuner som lägger ner LOV. Har man få brukare som anlitar privata utförare kan det bli en kostnadsfråga. Det krävs en viss administration för att valfrihetssystemen ska fungera.

Av pågående forskning vet vi även att ett växande antal kommuner återtar verksamhet. I en studie har 30 procent av deltagande kommunerna återtagit verksamhet. Inget att förvånas över, anser Lars Kolmodin:

– Ju mer verksamhet som utförs av privata aktörer, desto oftare kan det förväntas uppstå situationer där kommuner måste ta tillbaka verksamheter. Det är en naturlig växelverkan mellan offentligt och privat regi.

 Text: Thomas Petterson