Riksrevisionen kritiserar kommunernas redovisning

Kategorier: Aktuellt.

Skönmålning och slarv! Kritiker av bristfällig kommunal redovisning får idag skarpt understöd i en ny rapport från Riksrevisionen.

Det är i kommunernas rapportering till SCB:s Räkenskapssammandraget som Riksrevisionen hittat överraskande många fel i en granskning (RiR 2018:23).

Felen kan delas in i två kategorier. Det ena är att kommunerna ”ger en mer önskvärd bild av sin ekonomiska situation och utveckling än vad som egentligen är fallet”. Justeringar har gett en ”påtaglig inverkan” på kommunernas samlade redovisning, enligt granskningen.

För att få bukt med problemet infördes 2012 möjligheten att avsätta medel i resultatutjämningsreserver – men det hjälpte inte.

– Majoriteten av kommunerna har visserligen använt sig av dessa reserver men det har inte minskat förekomsten av resultatjustering, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Den andra typen av brister är helt enkelt ”oväntat många fel” i själva inrapporteringen till SCB.

– Problemen på det här området är större än vad som tidigare varit känt, säger Helena Lindberg.

SCB har utgått från att tillförlitligheten är hög men har enligt Riksrevisionen aldrig säkerställt att det stämmer.

Konsekvenserna av de två feltyperna är stora. Räkenskapssammandraget är främsta informationskällan om kommunernas ekonomiska läge och ligger till grund för nationalräkenskaperna och regeringens budget. Felaktigheterna lever också vidare vid inrapportering till Eurostat i EU.

Riksrevisionen konstaterar även att felen påverkar jämförelser mellan kommuner och annan information till politiker, medier och allmänhet.

I en rekommendation uppmanas SCB att skärpa intern och extern granskning samt återinföra kassaflödesanalyser i Räkenskapssammandraget.


Text: Lars-Gunnar Wolmesjö