SKL underkänner riksrevisorernas granskning

Kategorier: Aktuellt och Nyheter.

Ta ner skylten. Riksrevisorernas förslag till bättre kostnadsutjämning skulle blir dyrt för stockholmarna. Bild: Istock

 

Riksrevisionen hävdar att kostnadsutjämningssystemet är felkonstruerat och för lite pengar omfördelas. Riksrevisorerna gör fel analys och deras omfördelningsförslag är inte rimligt, svarar SKL.

Riksrevisionen fick stor uppmärksamhet i media förra veckan när myndigheten presenterade en rapport med budskapet att kostnadsutjämningssystemet för kommunsektorn var felkonstruerat och att ytterligare flera miljarder borde omfördelas för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Riksrevisorerna kom fram till att kommuner med stor yta, få invånare och liten andel tätortsboende underkompenseras inom samtliga verksamhetsområden som ingår i kostnadsutjämningen. Resultat: hela 241 kommuner är underkompenserade, enligt riksrevisorernas beräkningar.

SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog har kommenterat riksrevisorernas rapport på SKL:s hemsida.

– Riksrevisionen tittar bara på hur höga kostnaderna är, och det är fel grundanalys. Man kan ha höga kostnader för en verksamhet på grund av ineffektivitet, eller för att man valt att satsa extra på den verksamheten. Man måste utgå från bakomliggande faktorer och behov, förklarar hon.

Under 2017 utjämnades kostnadsskillnader till ett nettobelopp på 7,2 miljarder kronor. Om systemet hade fungerat borde summan ha legat på 10,9 miljarder, anser rikrevisorerna.

– Man kan inte räkna med nettobelopp på omslutningen av hela kostnadsutjämningssystemet på det viset. Man måste se hur kostnadsutjämningen slår för de enskilda kommunerna, säger hon.

Kostnadsutjämningen är ett nollsummespel och riksrevisorerna föreslår inte att staten ska tillföra några nya pengar. Effekten av riksrevisorernas förslag skulle bli synnerligen kännbar för vissa kommuner, framförallt storstäderna.

– Enbart Stockholms stad skulle få ett försämrat utfall med 4 miljarder kronor. Storstäderna har kritiserat regeringens nya förslag till kostnadsutjämning, men riksrevisorernas förslag skulle slå mycket hårdare.

Riksrevisorerna anser också att de stora skillnaderna i kommunalskatt som föreligger till stora delar beror på att kostnadsutjämning inte fungerar.

– Jag tycker inte den metod Riksrevisionens valt att göra utredningen på kan svara på frågan om variationer i kommunalskatt. Då hade man fått göra en mera grundliga analys.

 

 

Text: Thomas Pettersson