Studie: Etik i yrkesrollen

Kategorier: Föreningsnyheter.

Det är nu 20 år sedan föreningen lät genomföra den senaste enkätundersökningen avseende förekomst och omfattning av etiska problem. Av detta skäl beslutade föreningens styrelsen under våren 2018 att genomföra en ny enkät. Syftet med denna är i stort sätt detsamma som 1998 då en uppföljning av en tidigare genomförd studie som utfördes år 1994, det vill säga, få svar på följande frågor:

» Har de etiska problemen ökat, varit konstanta eller minskat?
» Har de etiska problemen ändrat karaktär?

1998 års enkät riktades till samtliga medlemmar medan enkäten 2018 endast har riktats till de medlemmar som är verksamma i kommun, landsting/region samt kommunalförbund. Sammansättningen av KEF:s medlemskår och de som svarat på 2018 års enkät skiljer sig markant från medlemskåren och de som svarade på 1998 års enkät.

» Av de som svarat på enkäten är kvinnorna nu i majoritet med ca 65%. Deras andel har ökat från 42% på 20 år. Samma utveckling gäller för föreningens medlemmar totalt.
» Andelen utredare/handläggare/controllers har ökat kraftigt medan andelen chefer i motsvarande grad har minskat.
» Andelen med examen från förvaltningslinje har kraftigt minskat medan andelen med ekonomexamen ökat i motsvarande grad.
» Ekonomerna har överlag blivit äldre. Nästan 50% är över 50 år medan denna andel var 30% 1998.

Enkäterna 1998 och 2018 innehöll några inledande påståenden/frågeställningar som direkt fokuserade på rollen som ekonom. Dessa frågor var följande:

» Jag upplever att mitt yrke medför att jag måste göra etiska/moraliska ställningstaganden/jag försätts i situationer som är etiskt/moraliskt ”jobbiga”.

En mindre andel anger 2018 att de ofta eller ibland måste göra ”jobbiga” etiska eller moraliska ställningstaganden eller upplever sådana situationer, jämfört med 1998.

» Jag upplever att jag som kommunalekonom förväntas föregå med särskilt gott exempel/ha en särskilt god personlig moral.

Uppfattningarna rörande detta förhållande är nästan identiska, 2018 jämfört med 1998.

De vanligaste etiska problemställningarna

De 10 vanligaste etiska problemställningarna för samtliga svarande, 2018 respektive 1998 (andel som angett mycket eller ganska ofta) sammanfaller relativt väl mellan åren. Det har dock skett förändringar på ”tio-i-topp-listan”. Några noteringar:

Problemställningen, ”Jag upplever att jag tydligt markerar mot politiker och andra när planeringsförutsättningar, ekonomiska antaganden/bedömningar inte är realistiska” fanns inte i 1998 års enkät. Den hamnar nu på andra plats.

Nya problemställningar på tio-i-topplistan 2018:

» Jag upplever att jag måste “frisera” mina yttranden/uttalanden om min organisat-ions ekonomi med hänsyn till de politiska reaktionerna. Plats 9, 4% 2018.
» Jag upplever att min professionella kompetens inte respekteras, utan mina analyser ifrågasätts/mina förslag “körs över”. Plats 10, 3% 2018.

På tio-i-topplistan 1998 men utanför listan 2018:

» Jag upplever det svårt att avväga hur generös och frispråkig jag bör vara gentemot massmedia med information och uttalanden om min organisations ekonomi (11% 1998).
» Jag upplever att jag får ”beställningar” från politiker (na) att komma till ett visst resultat i en utredning/att formulera en tjänsteskrivelse på ett visst sätt (7% 1998).

Den stora förändringen i övrigt är att ”Jag upplever att mitt arbete är så pressande att jag försakar mitt privatliv” har rasat från plats 1, 1998 till plats 5, 2018, från 30% till 17%.

Det är intressant att notera att problemsituationen, ”Jag upplever att jag måste “frisera” mina yttranden/uttalanden om min organisations ekonomi med hänsyn till de politiska reaktionerna” är ny på listan med 8% medan problemställningen, ”Jag upplever att jag får ”beställningar” från politiker (na) att komma till ett visst resultat i en utredning/att formulera en tjänsteskrivelse på ett visst sätt” inte finns med 2018 men som uppgick till 7% 1998.

Skillnader mellan olika kategorier svarande

Chefer och övriga

Det finns såväl skillnader som likheter mellan chefer och övriga. Den stora skillnaden är att chefernas nr 1 med 37% hamnar först på plats nr 4 med 24% för övriga kategorier. Cheferna anger också att de upplever att arbetet är så pressande att jag försakar privatlivet i betydligt högre utsträckning än övriga, 24% respektive 14%. I övrig kan noteras att cheferna har situationen, ” Jag upplever det svårt att avväga hur generös och frispråkig jag bör vara gentemot massmedia med information och uttalanden om min organisations ekonomi ” vilket inte övriga har. Övriga har istället, ”Jag upplever att min professionella kompetens inte respekteras, utan mina analyser ifrågasätts/mina förslag körs över” med.

Landsting/regioner, stora,
medelstora och små kommuner

Likheterna överväger. För landsting/regioner, stora och medelstora kommuner är de fem vanligast förekommande situationerna identiska, dock med viss variation i rangordning. För små kommuner finns situationen, ”Jag upplever att vi går för långt i besparingar inom vår egen ekonomifunktion” med, vilken den inte gör hos de andra tre kategorierna. I övriga kategorier hamnar denna situation något längre ner på listan.

Män och kvinnor

Likheterna överväger. En väsentlig skillnad är att kvinnor rankar situationen, ”Jag upplever att mitt arbete är så pressande att jag försakar mitt privatliv” väsentligt högre än män. 20% för kvinnor och 12 % för män. Denna situation finns heller inte med på männens 5 i topp-lista. På männens lista finns istället situationen, ”Jag upplever det svårt att avväga hur långt jag ska driva min egen uppfattning/hur envis jag ska vara, och när jag ska böja mig och acceptera enligt min uppfattning ett ekonomiskt “oklokt” beslut”.

Ålder

Likheterna överväger. De situationer som rankas högst är identiska mellan ålderskategorierna. Ålderskategorierna 41- > 60 har samma etiska situationer bland de fem högst rankade. Den yngre åldersgruppen har inte med situationen, ”Jag upplever att mitt arbete är så pressande att jag försakar mitt privatliv”. Den yngre ålderskategorin har istället med situationen, ”Jag upplever att det är svårt att avväga hur lång jag ska driva min egen uppfattning…”.

Har förekomsten av etiskt problematiska situationer ökat eller minskat 2018, jämfört med 1998?

Utifrån en något förenklad jämförelse mellan åren får vi en indikation på att det inte har skett något dramatisk förändring när det gäller förekomsten av etiskt problematiska situationer mellan 1998 och 2018. Man får snarare en indikation på att situationen blivit något bättre eftersom andelen som anger mycket ofta, ganska ofta och ibland 2018 sammantaget uppgår till 35,6 % medan denna andel uppgick till 39,0 % 1998, det vill säga en minskning med 3,4 %-enheter. Slutsatsen som dras ska dock göras med stor försiktighet. Målgrupperna som svarat 1998 och 2018 skiljer sig åt. Värderingar och toleransnivåerna kan också ha förändrats under de 20 år som gått mellan enkäterna.

Några specifikt problematiska situationer

I rapporten redovisas några särskilt problematiska situationer. De är enligt enkätsvaren inte särskilt vanligt förekommande men när de förekommer måste de betecknas som synnerligen problematiska.  Hur har dess förändrats mellan 1998 och 2018?

» En mindre andel upplever att man blir utnyttjad i den politiska debatten 2018, jämfört med 1998.
» En något mindre andel upplever att man får beställningar för politiker (na) 2018 jämfört med 1998. En väsentlig högre andel har aldrig upplevt att man fått sådana beställningar. Svaren fördelar sig dock något annorlunda för chefer där något fler chefer anser sig få beställningar från politiker och något färre anger att detta sällan eller aldrig förekommer.
» En något mindre andel upplever att man får beställningar för politiker (na) att försköna beskrivningen av ekonomin 2018 jämfört med 1998. En väsentlig högre andel har aldrig upplevt att man fått sådana beställningar.
» En något högre andel upplever att de måste ”frisera” sina yttranden/uttalanden om den egna organisationens ekonomi med hänsyn till de politiska reaktionerna.
» 18% upplever att man ibland, ganska ofta eller mycket ofta blir uppmanad att använda kreativ redovisning. 11% anser också att detta, åtminstone ibland är rimligt.

Kompetens och kompetensutveckling

Svarande i landsting/region och stor kommun anser sig, i högre grad än svarande i övriga kommuner och i synnerhet liten kommun, ha tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. I små kommuner är andelen som instämmer helt att man har tillräcklig kompetens väsentligt lägre än i övriga kategorier. Chefer anser sig, i något högre utsträckning, ha tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter jämfört med övriga.

Svarande i landsting/region och stor kommun anser i högre grad att arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och underhålla kompetens, jämfört med svarande liten och medelstor kommun.

Övrigt

Avslutningsvis ställdes några frågor rörande den personliga etiken. Frågorna var betydligt färre, jämfört med 1998 års enkät.

59% anser att kommunalekonomerna bör vara mer försiktig och återhållsam beträffande bisysslor med direkt eller indirekt koppling till arbetsgivaren än andra medan 41% anser att man behöver vara varken mer eller mindre försiktig än andra. Chefer anser, i högre grad än övriga att man som kommunalekonom bör vara försiktigare än andra. I 1998 års enkät ställdes en snarlik fråga. Då ansåg 71% att men som kommunalekonom bör vara försiktigare än andra.

När det gäller frågan om man blir erbjuden aktiviteter eller gåvor från leverantörer indikerar utfallet 1998 jämfört med utfallet 2018 att man nu, mer sällan eller aldrig får sådana erbjudanden. Trots den diskussion vi har haft har ändå 3% av samtliga svarande och 4% av cheferna fått erbjudanden från leverantörer som kan uppfattas som otillbörliga.

Ladda ner hela rapporten här eller läs den i vårt bibliotek i appen.