VA-investeringarna ökar trots kompetensbrist

Kategorier: Aktuellt och Nyheter.

Det svenska VA-nätet behöver rustas upp och på sina håll byggas ut. På KEF:s uppdrag har Mattias Haraldsson vid företagsekonomiska institutionen i Lund studerat hur 34 kommuner hanterar sina VA-investeringar.

I dag är det större fokus på VA-sektorn när kommunens framtida investeringsbehov utreds.
– Det märks inte minst genom att både storleken på VA-investeringarna och andelen VA-investeringar av kommunens totala investeringar har ökat markant på senare år, förklarar han.

Enligt en tidigare studie från Svenskt Vatten ligger investeringsbehovet på 1 500 kronor per invånare och år fram till 2028.

– Mina studerade kommuner ligger rätt mycket över den nivån. En förklaring är att många av dem är tillväxtkommuner. Överraskande bra var att en tredjedel har en planering som sträcker sig ända fram till 2028 eller längre. På pappret ser det ut som att det finns en framförhållning.

Avsatta medel och planering i all ära, det blir ändå för lite verkstad. Bara 64 procent av planerade investeringar genomfördes de senaste tre åren.

Mattias Haraldsson

– Det är brist på kompetens på beställar- och utförarsidan. Det är ett större bekymmer än finansieringen. Besvärligast är det i mindre kommuner som bara hade en genomförandegrad på 53 procent.

En tydlig trend är allt fler bolag och förvaltningar placerar sina överuttag i så kallade investeringsfonder. Det är en möjlighet vattentjänstlagen ger sedan 2007.

– Det ska vara specifika investeringar som kommer hela kollektivet tillgodo. Tillämpningen är inte helt tydlig och det finns en del tveksamma objekt kopplade fonderna, konstaterar han.

Det finns en tydlig demokratisk aspekt på hantering av överuttag, anser han:
– Det är viktigt att det finns ett uttalat politiskt beslut om hanteringen av överuttagen: antingen ska de gå till fondering eller återföras till kollektivet. Det tror jag sällan sker.

Han har också noterat en praxisförskjutning: avskrivningstiderna har blivit betydligt längre.

– I denna begränsade studie ligger avskrivningstiderna på över 50. Det hänger främst ihop med de stora investerings- behoven, längre avskrivningstider blir för- delaktigt. Men det är också en effekt av en diskussion om relationen mellan verkliga nyttjandeperioder av valda avskrivnings- tider inom VA-branschen, så praxisförskjutningen är på det hela taget inte fel.

 

Studien i sin helhet finns att ladda ner här: