Kreditdirektör och blivande skogsbonde
Nästa sommar räknar Årets kommunalekonom Tomas Werngren med att vara skogsbonde i norra Värmland. Men fram till dess försöker Kommuninvests tidigare vd hitta en lösning för hur bo laget bättre ska passa in i de internationella regelverken.
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: STEFAN BOHLIN
Ett schackbräde pryder fikarummet i Kommuninvests lokaler mitt emot det pampiga slottet i centrala Örebro. I rummet bredvid berättar Tomas Werngren om sitt nästa drag i livet.
– Jag har köpt nästan ett ton snickeriverktyg och renoverar en gård i norra Värmland som stått orörd sedan 1800-talet. Jag kommer inte vara arbetslös när jag slutar här, säger han.
Fem månader har gått sedan årsstämman, då Tomas Werngren klev av scenen efter 17 år som vd i Kommuninvest och lämnade över ansvaret till Katarina Ljungqvist.
– Dagen efter stämman kändes det som att hundra kilo försvann från axlarna. Jag har haft väldigt roliga år på Kommuninvest, men till slut fanns inte energin där längre.
När KEF nu utser honom till Årets kommunalekonom är det bland annatmed motiveringen att Tomas Werngren finansinstitutionerna Kommuninvests betydelse och särart”.*
I en organisation med nästan 500 miljarder i balansomslutning är det en uppgift som tar på krafterna. Inte de hisnande beloppen i sig, förtydligar han.
– Det stressande är tanken på att hamna i en situation där man inte kan leverera det medlemmarna har rätt att kräva. Därför började jag diskutera med styrelsen om att den måste hitta en efterträdare.
Under finanskrisen 2008 kändes positionen i toppen som mest utsatt.
– Varje morgon var det någon sten som flyttade på sig och under den strömmade het lava fram.
Krisen innebar en milstolpe i Kommuninvests historia. Tomas Werngren kom till bolaget 1994, från ett jobb som finanschef på SBAB. Han började som vice vd och blev högste chef tolv år senare.
ÅREN FÖRE 2008 skiljde sig verksamheten ganska mycket från dagens Kommuninvest.
– Vi bytte skepnad från David till Goliat och visade att vi hade förmågan att hantera medlemmarnas utsatthet när det blåser som värst.
Krisen förvandlade bolaget till en penningpolitisk motpart till Riksbanken. Många nya medlemmar anslöt. Balansräkningen tredubblades på ett år, kansliet växte i snabb takt.
De följande åren påverkade Tomas Werngrens syn på hur krisande kommuner ska mötas.
– Efter finanskrisen gick det ut allmänna bidrag från finansdepartementet, vilket innebar att kommuner med underliggande strukturella utmaningar inte tog tag i dem. Vissa kommuner behövde pengarna. men jag tycker fortfarande att det var fel att betala ut ett generellt stöd.
Hur har din roll förändrats?
– Före 2008 handlade mitt jobb om att bygga upp infrastrukturen ur ett finansiellt perspektiv. Efter 2008 om att bygga infrastrukturen så att den klarar regelkraven, men med fortsatt fokus på hur vi bäst tjänar våra medlemmar.
Uppdraget har med tiden också blivit mer strategiskt och rapporterande. Mer tid har även gått till att styra och leda.
– När jag fyllde 50 var det dags att inte längre skriva rapporter och driva de flesta frågor själv, utan låta andra kliva fram. Därför ser jag utmärkelsen Årets kommunalekonom som att jag representerar ett framgångsrikt lagarbete.
Han framhåller särskilt bolagets vice vd Maria Viimne, som arbetat i organisationen lika länge som han själv.
– Hade inte vi samarbetat så bra och sett olika saker hade det aldrig gått så bra som det har gjort för Kommuninvest.
MEN UNDER färden har bolaget också fått kritik. En invändning har handlat om att kreditprövningen inte är tillräckligt seriös och att modellen med solidarisk borgen kan äventyra välskötta kommuners ekonomi.
Tomas Werngren värjer sig.
– Att vi skulle se lättvindigt på kommunernas situation är en missuppfattning. Att vi har ett litet kapital och en solidarisk borgen är tvärtom en signal från medlemmarna till oss: Vi täcker er, men vi vill inte att ni ska ta risker. Det gäller även i vår utlåningsverksamhet. Han framhåller också den lista Kommuninvest sedan cirka tio år har över kommuner som hamnar i ekonomiska svårigheter.
– Inte för att vi tror att vi inte kommer få tillbaka pengarna, utan för att vi vill att de snabbare ska komma på rätt köl. Ofta är det problem med styrning och ledning som ligger bakom att de här kommunerna sladdar efter.
DEN SOM får aktiv hjälp betalar upp till en kvarts procent extra ränta på sina lån. För de pengarna får kommunen hjälp och stöd av en grupp erfarna chefer och politiker som Kommuninvest sätter ihop. En lösning som även gjort det lättare att få fler medlemmar, hävdar Tomas Werngren.
– Modellen är ett kitt som håller samman det solidariska system som Kommuninvest är.
De övriga medlemmarna ser att de krisande kommunerna tar itu med sina problem. Sedan några år tillbaka har Kommuninvest ett nära samarbete med Örebro universitet och finansierar forskning, bland annat om hur den kommunala sektorn ska vara strukturerad.
– Vi lägger gärna en pinne på brasan och jag har fått kritik för att jag uttalat mig.
Alla tror att det handlar om att till exempel Arje plog och Arvidsjaur ska slå sig samman. Men kommunsammanläggningar är bara praktiskt möjliga i områden som Skåne där avstånden är små. I Norrland måste man i stället titta på den kommunala befogenheten, vissa funktioner kan inte upprätthållas under ett visst antal invånare.
Tomas Werngren arbetar kvar på Kommuninvest fram till sista juni nästa år. Under det avslutande året har han fått möjlighet att borra på djupet i viktiga regelfrågor.
– I och med att vi regleras som ett kreditmarknadsbolag hamnar vi i samma kategori som kommersiella banker. Då drabbas vi av riskskatt och annat som inte är menat att drabba o¦entlig sektor.
TILLSAMMANS MED förre socialdemokratiske EU-parlamentarikern Göran Ferm (tidigare ordförande i Kommuninvests ekonomiska förening) försöker han ta fram förslag till lösningar för hur bolaget ska passa in i både EU:s och Sveriges regelverk. Utan att vilja gå in på detaljer antyder Tomas Werngren att de två i samarbete med en extern jurist har hittat en väg framåt.
– Det är viktigt att vi finns med i ett allmänt finansiellt regelverk. Men vi är inte en bank och därför måste vi hitta en lösning där vi inte regleras som en bank.
*Läs hela motiveringen här på hemsida: Årets kommunalekonom utsedd!
Vill du läsa mer?
Vår medlemstidning är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
