Att leta i bokföringen är ett effektivt sätt att komma åt välfärdsbrott. Finns brister i ekonomin är det troligt att även vården brister. Rutinerade utredare i Region Stockholm vet att kontroller lönar sig, och avskräcker oseriösa aktörer.

Kontrollsystem som inte fungerar och bristfälliga avtal ökar risken att kriminella utnyttjar välfärdssektorn för att komma åt offentliga medel. Ingen kommun eller region är förskonad från risken att utsättas för brott.

Att ställa samman räkenskaper för hela kommunkoncernen hör till redovisningens knepigare uppgifter. Specialisten PerÅke Brunström delar med sig av sina erfarenheter.

Hennes pappa var ingenjör på Lunds Energi och gillade inte riktigt styrsystemet som införts där. Det väckte hennes forskarintresse för kommunala bolag och deras tvetydiga mellanställning.

Att AI i form av Chat GPT slog igenom i arbetslivet under fjolåret undgick inte många. Men vad har man egentligen för nytta av verktyget som kommunekonom? KEF:s första kurs i ämnet gav både svar och skapade stort intresse.

Kommunala och regionala bolag är en viktig del av kommunsektorn. Fördelarna är uppenbara, men även nackdelarna är tydliga. Och för ekonomer finns det mycket att intressera sig för.

En hjälp för kommunerna i tuffa tider eller ett sätt för staten att slippa ta ansvar? Åsikterna om resultatutjämningsreserverna går isär.

Ju mer osäker omvärlden är, desto svårare att göra prognoser. Makroanalytikern Susanne Spector på Nordea ger kommunerna och regionerna rådet att försöka se nyktert på tillvaron och trots allt hålla i det långsiktiga, även i tuffa lägen med inflation och stigande priser.

Ett brev från Socialstyrelsen om hur två bidrag ska intäktsredovisas har väckt känslor. RKR:s kanslichef Torbjörn Tagesson är kritisk till att myndigheterna omtolkar praxis precis före bokslutet.

Statsbidragen är inte bara en källa till stärkt kommunal ekonomi – utan också till en hel del irritation. – För kommunerna är det nästan omöjligt att se hur staten flyttar pengarna fram och tillbaka, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Efter skyfallen i Gävle 2021 riktar försäkringsbolag ett stort antal regressanspråk mot kommunen och vill ha tillbaka skadebelopp. Anledning: underdimensionerade och dåligt underhållna VA-nät. Återkrav har aktualiserats efter stormen Hans och kommer troligen att bli vanligare framöver.

En av förklaringarna till den svaga kronan är att en felaktig bild av Sverige sprids i omvärlden, anser Annika Winsth, Nordeas chefsekonom. Nu är det upp till ekonomerna och politikerna att ändra bilden och betona att de offentliga finanserna är starka.

I spåren av Samhällsbyggnadsbolagets kräftgång funderar många kommuner på om de ska köpa tillbaka fastigheter som de hyr av bolaget. Hittills har bara en handfull skridit till verket och tiden för att hinna göra en lönsam affär kan vara knapp.

Färre kommuner och mer genomtänkta statsbidrag ska stärka den kommunala ekonomin, hoppas civilminister Erik Slottner (KD). – 2040 kan vi ha 200 kommuner, säger han.

Fastighetsaffärer blir svårare att göra på grund av inlåsningar och fördyringar – det blir följden av ett lagförslag med nya regler om hur avdragen moms ska betalas tillbaka.

Digitalisering ska rädda kommunsektorn, sägs det. Men det går sakta, och det saknas nationella strategier och funktioner. Ett snabbt genomslag för AI-drivna lösningar visar samtidigt på förändringskraften.

Nästa sommar räknar Årets kommunalekonom Tomas Werngren med att vara skogsbonde i norra Värmland. Men fram till dess försöker Kommuninvests tidigare vd hitta en lösning för hur bo laget bättre ska passa in i de internationella regelverken.

Fastighetsaffärer blir svårare att göra på grund av inlåsningar och fördyringar – det blir följden av ett lagförslag med nya regler om hur avdragen moms ska betalas tillbaka.

Kommunalekonomer har varit en viktig del av samhällsutvecklingen i städer, kommuner och regioner. När KEF fyller 110 år lyfter vi på hatten för en intresseförening där samhälls- och medlemsnytta varit de främsta drivkrafterna.

Klimathotet hänger över oss, inte ens krig i Europa ändrar på det. I kommunsektorn ökar klimatinvesteringar av olika slag, ibland med statlig stöd. Men ofta är det lokala initiativ i verksamheterna som inspirerar mest och ger hopp för framtiden. Regeringen har sagt att klimatmålen står fast, men kommer samtidigt med nya regler som många menar går på tvärs mot målen. Vad innebär egentligen det nya styret och de nya signalerna för kommunsektorns förmåga att stå för sin del av omställningen?