Vårdens kostnader berättar inte hela sanningen
Oavsett hur produktiv och effektiv vården är genereras kostnader som måste finansieras. Region Dalarnas ekonomidirektör Tobias Dahlström, Lasse Einarsson, utredare på SKR och Douglas Knutsson, analytiker SKR diskuterade vad som driver vårdens ökade kostnader. Foto: Natalie Greppi.
Vårdens kostnader har stigit snabbare än skatteunderlaget. Men ökningen i sig är inte ett bevis på sämre produktivitet. För ekonomerna blir uppgiften att skilja kostnadsproblem från framsteg.
Text: Charlotta Marténg
Seminariet Vad driver vårdens ökade kostnader? En tillbakablick och framtidsspaning drog fullt hus. Utgångspunkten var ett grundläggande finansieringsproblem. Regionernas huvudsakliga intäkt, regionskatten, utvecklas inte i samma takt som kostnaderna. Dessutom är statsbidragen osäkra och räknas inte alltid upp när priser och löner stiger.
– De flesta som arbetat med ekonomi i kommuner och regioner känner igen bilden. Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Och att producera fler höftledsoperationer ger inte automatiskt regionen mer intäkter, sa Tobias Dahlström, ekonomidirektör i Region Dalarna.
Enligt den analys som presenterades ökade hälso- och sjukvårdens kostnader kraftigt mellan 2014 och 2024. När pris- och löneutveckling räknats bort och siffrorna justerats för demografin återstod en ökning på cirka tio procent.
– Det är den sista delen som är särskilt intressant att förstå och påverka. Enkla slutsatser kan lätt bli missvisande. Det som kan se ut som en försämrad produktivitet kan handla om helt andra saker, sa Douglas Knutsson, analytiker på SKR.
En vårdkontakt i dag innehåller inte nödvändigtvis samma sak som en vårdkontakt för tio år sedan. Medicinteknisk utveckling gör det möjligt att behandla fler sjukdomar, hjälpa äldre patienter och förlänga liv.
Skillnaderna mellan sjukdomsområden är också stora. På vissa områden har förebyggande arbete minskat kostnaderna för den specialiserade vården, ett exempel är behandling av högt blodtryck som lett till färre fall av stroke. Men när det handlar om tumörsjukdomar är bilden en annan. Fler och mer innehållsrika vårdkontakter har ökat kostnaderna, samtidigt har dödligheten minskat. Den avgörande frågan blir därför inte enbart vad vården kostar, utan vilket värde den högre kostnaden skapar.
Tobias Dahlström konstaterade att han funderat mycket på utmaningen i att som ekonom synliggöra kostnaderna och samtidigt titta på den ekonomisk nytta som hälsovinsterna bidrar till. Han efterlyste också en öppen dialog om varför vi har en finansieringsproblematik.
– Om vår befolkning säger sig ha en stor vilja att betala för hälso- och sjukvård och kostnaderna inte handlar om att vårdpersonalen drar fötterna efter sig eller inte jobbar med frågorna – ja då handlar det om andra saker. Här är det viktigt med en öppen dialog om man är intresserad av det på riktigt och inte bara vill gå på väldigt enkla lösningar, sa Tobias Dahlström.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
