Avskrivningar löser inte Kirunas nota
Nu ser en statlig utredning över redovisningsreglerna, men Tobias Sipuri, ekonomichef i Kiruna, ser ingen lösning i förändrad avskrivning. Foto: Kiruna kommun.
Avskrivningsregler ses över i en statlig utredning. Tanken är att underlätta kommuners investeringar vid stor samhällsomdaning. Men lättade regler hjälper inte djupt berörda Kiruna.
Text: Lars-Gunnar Wolmesjö
– Vi ser över reglerna så att de inte ska hindra nödvändiga investeringar i infrastruktur, bostäder och utbildning vid omfattande samhällsomvandlingar. Det kan underlätta för kommuner som Kiruna och Gällivare, sa civilminister Erik Slottner (KD), när han i våras presenterade en omfattande utredning som främst syftar till att öka transparensen i kommunsektorn.
Problemet är att stora nyetableringar, som i Skellefteå och Boden, kräver stora kostsamma investeringar från kommunernas sida redan innan bygget av nya industrier ens kan börja. Nya jobb, inflyttning och ökad befolkning leder visserligen till ökade skatteintäkter – men först på flera års sikt. Innan dess ger kommunernas investeringar stora avskrivningskostnader, och risken är att det leder till underskott som måste täckas enligt balanskravet.
Men Kirunas ekonomichef Tobias Sipuri ser ingen lösning i att reglerna ändras så att avskrivningarna blir lägre, genom att exempelvis läggas ut över längre tid.
– Det är en ”kiss i byxorna”-lösning. Det ser bra ut nu, men blir ett långsiktigt problem när vi ska reinvestera.
Han pekar på att avskrivningarnas roll är att bygga likviditet och reserver i takt med att värdet på en anläggning minskar.
– Om ett tak håller i 30 år och vi skriver av det på 60 år, får vi problem i alla fall.
En annan invändning, som är speciell för den pågående flytten i gruvkommunerna Kiruna och Gällivare, är att här motsvaras inte investeringskostnaderna av ökade skatteintäkter.
– I Kiruna investerar vi inte för tillväxt utan för att staden rasar. LKAB utökar inte sin verksamhet utan det är bara marken som tas i anspråk.
Det framförde Tobias Sipuri när han intervjuades av utredningens medarbetare. Hans intryck var att de inte hade tänkt på den aspekten.
Årtiondena kring millennieskiftet ökade kommunens anläggningstillgångar i takt med inflationen, men har därefter haft en explosionsartad ökning. De var 2024 uppe i 6,3 miljarder, fem gånger mer än om värdet fortsatt öka med inflationen. Till det kommer ett badhus som aktiveras i år och ännu återstår mycket att bygga för att ersätta det som rivs, däribland tre skolor.
Prognosen är att 2025 års avskrivningar på 238 miljoner kronor ungefär fördubblas och kommer att utgöra runt 25 procent av dagens skatteintäkter och statsbidrag. Till det kommer att ett nytt värmeverk ska byggas i kommunens bolagssektor.
– Någonstans behövs undantag eller bidrag, så vi klarar detta långsiktigt. Jag önskar att en utredning tittar på hur samhällsomvandlingen påverkar kommuner på 40–50 år, säger Tobias Sipuri.
Spretig utredning – inget problem
Att se över avskrivningsreglerna är ett sidouppdrag för Utredningen om en förändrad kommunal revision. Utredaren Aron Modig (KD) ser inget problem i att uppgiften spretar åt olika håll.
Text: Lars-Gunnar Wolmesjö
– Det ligger ofta i sakens natur att offentliga utredningar spänner över flera fält, för att man ska kunna fånga helhetsbilden men också av resursskäl. Jag tycker ändå att det finns ett samband mellan de här frågorna. De handlar i grunden om transparens, styrning och hur vi säkerställer en effektiv kommunal verksamhet och en ansvarsfull användning av offentliga medel, anser han.
Aron Modig är finanschef i ett mjukvarubolag och ledamot i Stockholms stadsfullmäktige. Han satt i riksdagen 2014–2018. Avskrivningsreglerna betraktar han som en av de centrala knutarna att lösa för att kommuner ska klara nyindustrialiseringen och den gröna omställningen.
– Vi för samtal med experter och relevanta kommuner kring detta och tittar på flera konkreta alternativ för att minska hindren. Vilken väg vi landar i kommer vi att presentera i samband med vår delredovisning den 28 februari 2027.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
