Årets kommunalekonom – ett radarpar med ett gemensamt uppdrag
Robert Heed och Hans Stark. Foto: Moa Källström
Går det åt helvete ska det synas i redovisningen. Tandemparet Robert Heed och Hans Stark uttrycker sig gärna drastiskt för att hjälpa kommuner och regioner att ge en rättvisande bild av sin ekonomi. Nu tilldelas de utmärkelsen Årets kommunalekonom för sitt ihärdiga arbete.
Text: Torbjörn Tenfält
Redovisningschefer, ekonomer, controllers och revisorer. Många av dem har vänt sig till Robert Heed och Hans Stark på SKR för att få hjälp att räta ut frågetecken kring den kommunala redovisningen.
– Vi stämmer ständigt av med varandra. Om en fråga är ställd till mig kollar jag av den med Robert och tvärtom, säger Hans Stark om duons arbetssätt.
Samarbetet har pågått i ett par decennier och nu kliver de också upp på prispallen tillsammans.
”För många är de närmast oskiljaktiga i arbetet med att utveckla och stärka den kommunala redovisningen” skriver juryn i sin motivering till KEF:s val av Årets kommunalekonom.
Hur ser en typisk arbetsdag ut för er?
Robert Heed och Hans Stark har arbetat tillsammans, mer eller mindre, sedan de träffades på PwC 2007. Foto: Moa Källström
– På morgonen vet man inte vad som kommer att dyka upp. Frågorna från medlemmarna gör dagen. De leder till många roliga och intressanta diskussioner och gör att vi håller oss uppdaterade med verkligheten, säger Robert Heed.
Flödet av frågor böljar fram och tillbaka under året. Inför bokslut och delårsrapporter brukar frågorna bli fler. Tiden efter årsredovisningarna är ofta lite lugnare.
– Under perioder när det betalas ut mycket statsbidrag får vi en hel del frågor om hur de ska redovisas. När nya lagar ska träda i kraft är vi på tårna, säger Hans Stark.
Juryn framhåller att de två kollegorna alltid har värnat redovisningens grundläggande uppgift – att ge en rättvisande bild av resultat och ekonomisk ställning.
Under pandemin och den efterföljande inflationen blev det extra viktigt att påminna kommuner och regioner om varför det är viktigt.
– Ibland när ekonomin gått dåligt har man försökt lösa det genom att skruva på redovisningen, det tycker inte vi att man ska göra. Går det åt helvete ska det synas i redovisningen, säger Hans Stark.
Första gången de jobbade tillsammans var i revisionsbolaget PwC. Hans började där 2001, Robert 2007. De arbetade med liknande frågor, men var placerade på olika håll – Hans i Sundsvall, Robert i Gävle. Samarbetet tätnade när de så småningom möttes i olika interna projekt.
2012 gick de åt skilda håll. Robert började arbeta på Region Stockholm, Hans sökte sig till CSN i Sundsvall. Men de fortsatte att hålla kontakt. När Robert Heed 2015 gick över till dåvarande SKL dröjde det inte länge innan han tipsade Hans om ett ledigt jobb och så fick de två yrkesbröderna åter samma arbetsgivare.
– CSN har liksom andra statliga myndigheter en avgränsad verksamhet, i det här fallet att leverera studiestöd och studielån och hantera återbetalningar. I kommunerna är verksamheten så mycket bredare. Det var det som gjorde att även jag sökte mig till SKL, säger Hans Stark.
Hur vill ni beskriva varandra efter alla år ni jobbat tillsammans?
– Ibland kan det gå lite väl fort för Robert, men han har alltid väldig koll. När veckan är slut vill han att mejlkorgen ska vara tom.
– Hans är lugn och eftertänksam, vilket är bra när jag rusar i väg. Vi är båda prestigelösa och kompletterar varandra bra.
De flesta frågor får de i telefon eller mejl. En av de vanligaste är hur statsbidragen ska redovisas. Att tolka formuleringen av villkoren för bidragen är inte alltid så lätt.
– Staten kunde gott vara lite tydligare, både när det gäller villkoren och syftet med bidragen. Hur staten formulerar sig styr hur kommunerna redovisar, säger Robert Heed.
När det gäller frågor om god ekonomisk hushållning blir kontakten mer omfattande och då vill de gärna träffa såväl kommunchef som ekonomichef och kommunalråd. Oftast digitalt, ibland fysiskt. Samtalet blir bredast och bäst om alla sitter med samtidigt vid mötesbordet.
– Vi uppmanar dem att utgå från kommunens egna förutsättningar. En har svårt att klara balanskravet, en annan har jättehöga resultat.
De båda kollegorna räknar upp ett antal frågor de brukar trycka på att kommunerna ska ställa sig själva: Var befinner vi oss i dag, var vill vi befinna oss om fem till tio år, hur påverkar det våra behov?
– Fler och fler är inne på att jobba med långsiktiga riktlinjer. De som lyckas har ofta ett bra samspel mellan tjänstemän och politiker. Tillsammans kan de prata ihop sig om övergripande långsiktiga mål, säger Hans Stark.
Senaste decenniet har inneburit många intressanta arbetsuppgifter för de båda pristagarna, inte minst som ett resultat av lagen om kommunal bokföring och redovisning som trädde i kraft den 1 januari 2019. De kompletterar båda jobbet i SKR med att sitta i den expertgrupp som är knuten till Rådet för kommunal redovisning (RKR).
– Det har varit intensiva år men många frågor om de nya redovisningsreglerna. Vi spelade till och med in några informationsfilmer som lades ut på Youtube.
Utmärkelsen Årets kommunalekonom betyder lite olika för de båda. När de får ta emot priset har Hans Stark precis hunnit gå i pension.
– En fantastisk avslutning på mitt yrkesliv. Det här kan jag berätta för barnbarnen när deras föräldrar vill att de ska somna, säger han med glimten i ögat.
Robert Heed gläds över att juryn valt att uppmärksamma redovisningen och ser priset som en fin avslutning på ett nära och fruktbart samarbete.
– Jag ska försöka hitta ett sätt att jobba vidare på i samma anda, men utan tryggheten med att ha Hans vid min sida. Än vågar jag inte säga hur det kommer se ut, säger han.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
