Så förbereder storstäderna nästa budget
Foto: Rakel Lennartsson
Budgetarbetet pågår i princip året om runtom i Sveriges kommuner.
– Under valår är vårt underlag mer slimmat, för vi vet inte vilken politisk inriktning majoriteten kommer att ha, säger Sara Magnusson, budgetchef i Stockholm.
Text: Rakel Lennartsson
I Sveriges huvudstad består finansavdelningen av ett 50-tal personer. Sara Magnusson är budgetchef och Susanne Tiderman ekonomidirektör. De två samarbetar tätt och budgetarbetet pågår i princip året om.
– Vi har en budgetledning med representanter från välfärd, stadsutveckling och bolagskoncernen. Vi träffas i lite olika format i princip varje vecka året runt. Det är ett kontinuerligt arbete, som inte bara handlar om planering utan även uppföljning av budgeten, säger Sara Magnusson.
Stockholms budgetprocess börjar med ett uppstartsmöte i februari. Då möts kärnan i budgetteamet tillsammans med stadsledningen, men inga politiker. Sedan pågår arbetet under våren. Nämnder och bolag lämnar sina respektive underlag samtidigt som budgetteamet har koll på omvärldsläget och konsekvenser av regeringens vårproposition. Teamet uppdaterar även beräkningar utifrån nya prognoser om demografi, pensioner och skatteunderlag.
I augusti kommer skatteunderlagsprognoserna från SKR. Därefter är underlaget redo att lämnas till den politiska majoriteten. Det brukar ske i slutet av augusti. I år blir det annorlunda.
– Under ett valår väntar vi med att lämna underlaget tills vi vet vilka som är i majoritet och det vi lämnar över då är en mer slimmad version eftersom vi inte vet vilken politisk inriktning de har, säger Sara Magnusson.
I september och oktober pågår dialoger mellan politiker och tjänstepersoner, som stöttar politikerna i deras arbete att ta fram sin budget. Ett normalt år behandlar kommunstyrelsen budgeten i oktober. Därefter läggs den fram i fullmäktige i november. Under ett valår kan det bli förskjutet någon månad. Vid årsskiftet börjar ett nytt verksamhetsår och budgethjulet börjar snurra igen.
Hur ser det då ut i Sveriges andra storstäder? Mycket är sig likt, men i Göteborg tonar tjänstepersonerna ner sin roll och betonar att budgeten är politikernas arbete. När stadsledningskontoret lämnat sitt underlag till kommunstyrelsen – någon gång under våren – tar politiken vid, berättar Magnus Andersson, ekonomidirektör i Göteborg.
– Vi lämnar underlaget till politiken och har sedan ett antal tematräffar med budgetsekreterarna från de politiska partierna (en från varje parti i kommunfullmäktige) där vi går igenom underlaget, skriver han i ett mejl till Kommunal Ekonomi.
Precis som i Stockholm lägger politikerna fram sina förslag till budget först för kommunstyrelsen i oktober och sedan för kommunfullmäktige i november.
En skillnad mellan storstäderna är att i Göteborg riktar tjänstepersonerna sitt stöd mot samtliga partier parallellt, medan i Stockholm är stödet inledningsvis fokuserat på majoritetens budget. Först när den är klar riktar tjänstepersonerna sitt fokus mot oppositionspartierna för att stötta dem med att ta fram alternativa budgetar.
Malmös budgetår skiljer sig från Stockholms och Göteborgs, eftersom det startar i juni, när respektive nämnd och bolag tar beslut om sina budgetskrivelser. Det berättar Emma Sandberg, budgetchef i Malmö stad, i ett mejl till Kommunal Ekonomi.
I början av oktober håller hon tillsammans med sina kollegor en budgetberedning för kommunstyrelsen som får underlag i form av bland annat nämndernas budgetskrivelser. Tjänstepersonerna servar även med uträkningar och en excelfil som kommunstyrelsen använder för att bereda sin budget för kommande år.
Ett normalt år läggs nästa års budget fram för kommunfullmäktige i november. Det gäller i både Stockholm, Göteborg och Malmö. Under valår kan det bli fördröjt, eftersom man aldrig vet hur kommunfullmäktige kommer att se ut efter valet.
– Det enda vi vet är att det kommer bli en tajt höst. Det kommer bli mycket att göra. Det kommer vara roligt, och det kommer vara väldigt många frågor, säger Sara Magnusson.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
