Utredare tveksam till skattebroms
Utredaren Annika Wallenskog menar att det är upp till riksdagen att avgöra om det här är ett tillräckligt stort problem för att det ska gå ut över den kommunala självstyrelsen.
FOTO: STEFAN BOHLIN
Är det rimligt att staten kapar åt sig en halv årsintäkt av en kommunal skattehöjning? Det är knäckfrågan i utredningen om incitament för lägre skattesatser i kommunsektorn.
TEXT: LARS-GUNNAR WOLMESJÖ. FOTO: STEFAN BOHLIN
”Belägg för broms?” är den lite vitsiga titeln på luntan som Annika Wallenskog, SKR:s förra chefsekonom, lämnade över till civilminister Erik Slottner den 4 mars. Frågetecknet är viktigt, för utredningen svarar inte själv ja eller nej på frågan om det är rimligt att staten tar en avgift av en kommun eller region som höjer skatten och omvänt ger en premie om skatten istället sänks.
Annika Wallenskog är själv ambivalent:
– Det finns för- och nackdelar. Frågan är om det här är ett tillräckligt stort problem för att det ska gå ut över den kommunala självstyrelsen. Det får riksdagen avgöra, säger hon.
Att en skattebroms gillas av den moderata civilministern gick att förstå när han tog emot förslagen.
– Skattehöjning ska alltid vara sista alternativet. Kostnader som kommunikation, lokalhyror, upphandling bör först ses över. Och i digitaliseringen finns en stor potential, sade han.
Utredaren hade att lägga fram förslag oavsett egen uppfattning. Det landade i att en höjd skattesats första året beläggs med en avgift på 25 procent av intäktsökningen, 15 procent andra året och 10 procent tredje året – sammantaget en halv årlig ökning. En risk med att införa en sådan broms, påpekar utredaren, är att kommunen höjer extra mycket för att uppnå samma intäkt som utan avgift.
Meningen är inte att kommuner och regioner ska dra ned på välfärden.
– Vi tycker inte att man ska sänka ambitionerna. Det skriver vi på flera ställen. Men vi ser att vissa kommuner har en ekonomi som möjliggör sänkt skatt, säger Annika Wallenskog och pekar främst på dem som har hög soliditet och stabil befolkning.
– De skulle kunna sänka skatten. Det finns inget egenvärde i att samla på sig mer pengar.
Förslaget är symmetriskt; den som sänker skatten belönas med en statlig premie enligt samma procentsatser som för avgiften.
– Vi funderade på att bara ha en premie och ingen broms. För det stora problemet är inte att skatter höjs utan att det finns kommuner som kan sänka men inte gör det. Men vi får inte lägga fram ofinansierade förslag, och då hade alla fått vara med och betala. Det hade inte varit rätt.
Ett annat förslag är att effekten av jobbskatteavdrag inte som nu ska påverkas av ändrade kommunala skattesatser.
Utredningen lägger också flera kvalitativa förslag för att stimulera låga skattesatser. Ett är att det i kommunallagen införs samma krav på hög effektivitet som finns för statliga myndigheter. Vilka nyckeltal som ska användas för detta är upp till varje kommun och region. De föreslås också vara tvungna att formulera en plan för sin långsiktiga skattesats.
Till det hör att revisionen ska följa upp och granska hur dessa nya mål och riktlinjer efterlevs.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
