Beredskapslager eller vanligt lager – så påverkas redovisningen
Kraven på samhällsberedskap ökar och kommuner och regioner kan inte längre lita på att leveranskedjan ska fungera bekymmersfritt.
Kraven på samhällsberedskap ökar och kommuner och regioner kan inte längre lita på att leveranskedjan ska fungera bekymmersfritt. Nu handlar det om att investera för att bygga lager. Göran Andersson, utbildningsledare på KEF, svarar på ekonomernas frågor. Vad är bakgrunden till de ökande kraven på samhällsberedskap?
TEXT: RAKEL LENNARTSSON
– Pandemin blev ett uppvaknande och Rysslands krig mot Ukraina har skärpt läget. Däremellan hade vi fartyget som fastnade i Suezkanalen och blockerade den under flera månader (106 dagar). Det var en olyckshändelse, men nästa gång kan det vara ett sabotage.
– Kommuner och regioner har lärt sig att det inte går att lita till just in time, utan man behöver kunna klara sig en viss tid utan att kunna få leveranser.
Vad är beredskapsinvesteringar konkret?
– Det kan vara allt ifrån inköp av sjukvårdsmaterial till egentillverkning av frystorkad mat, inköp av vattentankar eller dieselaggregat och farmartankar med bränsle. Men det är inte vad som köps in utan hur det används som avgör om det är en redovisningsmässig beredskapsinvestering. Går inköpet in i det vanliga lagret, eller blir det en del av beredskapslagret?
Vem avgör hur inköpen ska lagerföras?
– Det är en fråga som avgörs ute i verksamheterna. I många fall byggs beredskapen i form av ett överlager, i stället för att ha lager för en vecka bygger man ett lager som räcker i tre månader. Ett överlager kan sägas vara en del av den förbättrade beredskapen, men det redovisas som vanligt. Investeringar i regelrätta beredskapslager behöver däremot hanteras annorlunda i redovisningen.
Vad gäller kring nyttjandeperiod och avskrivning?
– Inköp som kan klassificeras som en anläggningstillgång, typ en vattentank eller ett dieselaggregat, ska i redovisningen behandlas som en anläggningstillgång med avskrivningar. Den stora frågan är hur lång avskrivningstiden ska vara. Här är de extra viktigt att omprövning av nyttjandetiden görs enligt de regler som finns i R4.
– För inköp som inte kan klassificeras som en anläggningstillgång behöver frågan ställas är om det är något som används i löpande verksamhet eller som ett beredskapslager. I löpande verksamhet blir det sedvanlig hantering av lagerredovisning. Om det är ett beredskapslager ska det däremot kostnadsföras direkt.
Vad finns det för vägledning för beredskapsredovisning?
– I november 2022 kom en rekommendation för lagerhantering, RKR R19, som tar upp många av de här frågorna. Den stora grejen där var nog att inköp av material som inte används löpande i verksamheten klassificeras som beredskapslager och ska kostnadsföras. En uppdatering av R19 kom i december 2025, men det var bara mindre justeringar.
Staten ger bidrag för beredskapsinvesteringar, hur ska de redovisas?
– Bidragsredovisning är faktiskt bland det svåraste i redovisningen, för man måste ha klart för sig vad som är syftet med bidraget. Får man ett beslut som visar att man ska köpa in en anläggningstillgång, ja då är det relativt lätt. Men om det är ett mer generellt bidrag måste bidragstagaren läsa vad det egentligen står i beslutet. Alla statsbidrag oavsett vad det är till för ska bruttoredovisas, det vill säga utgift/kostnad för sig och inkomst/intäkt för sig.
Kan beredskapsredovisningen generera värdefull statistik?
– Ja och nej. När det gäller investeringar som redovisas som beredskap kommer mycket att rapporteras in i räkenskapssammandraget (RS) under verksamhet 275 totalförsvar och samhällsskydd. Troligtvis kommer vi att se hur de summorna ökar i takt med att samhället bygger upp beredskap.
Men siffran fångar inte all beredskapsuppbyggnad, eftersom en stor del sker genom att de vanliga lagren blir större.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
