Så räknar SCB framtidens befolkning
SCB:s antaganden bygger på flera års mönster i födslar, dödlighet och flyttar, så att tillfälliga toppar eller dalar inte styr utvecklingen. Illustration: Jonas Melcherson
När kommuner planerar skolor, äldreboenden och bostadsområden lutar de sig mot SCB:s befolkningsframskrivningar. Bakom siffrorna finns avancerade modeller – och i den öppna befolkningsstatistiken används numera ett så kallat röjandeskydd som lägger ett litet brus över redovisade värden.
SCB:s regionala framskrivningar utgår från folkmängden den 31 december. Sedan läggs beräknat antal födda, invandrade och inflyttade till, medan avlidna, utvandrare och utflyttare dras bort. Antagandena bygger på flera års mönster i födslar, dödlighet och flyttar, så att tillfälliga toppar eller dalar inte styr utvecklingen.
– Vi försöker spegla en möjlig framtid givet den utveckling vi redan sett, inte gissa fritt om politiska beslut eller enskilda kommuners byggplaner, säger Ann-Marie Persson vid avdelningen för social statistik och analys på SCB.
Framskrivningarna tas först fram för riket och därefter för län och kommuner, som justeras så att nivåerna summerar till riksnivån. Resultaten publiceras i rapporter och i Statistikdatabasen, där kommuner själva kan ta fram tabeller efter ålder, kön och födelseregion.
I den öppna befolkningsstatistiken märker många att vissa värden ser lite ”blurrade” ut – en effekt av det nya röjandeskyddet, Cell Key Method. I befolkningsstatistiken får varje tabellcell en liten och kontrollerad slumpmässig justering – också totalerna. Justeringen är lika stor för alla tal, men i små kommuner kan effekten upplevas tydligare eftersom grupperna är mindre.
– Det innebär att delarna inte alltid summerar perfekt till totalen, men nivåer och trender går fortfarande att använda på samma sätt som tidigare, säger Ann-Marie Persson.
Kommuner som behöver mer detaljerat underlag kan beställa särskilda statistikpaket, exempelvis BEFPAK om folkmängd och befolkningsförändringar. De bygger på Registret över totalbefolkningen och kan tas fram för kommun, distrikt och mindre delområden, men kräver särskilt avgränsad statistikverksamhet.
– Det viktigaste är att använda underlaget på rätt nivå. Fokusera mindre på enskilda tal och mer på helheten över tid. Modellerna fungerar fortfarande väl som planeringsunderlag. Det lilla bruset gäller bara den öppna befolkningsstatistiken, inte framskrivningarna, säger Ann-Marie Persson.
Text: Henrik Lenngren. Illustration: Jonas Melcherson
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
