Mer till glesbygden men ökad osäkerhet för kommunerna
Finansdepartementets förslag skapar osäkerhet hos kommunerna kring framtida finansiering. Ska de förvänta sig ytterligare förändringar eller bli kvar i limbo mellan gamla och nya system?
De mest glesbefolkade kommunerna får mer – på bekostnad av de små men mindre glesa. Så kan Finansdepartementets förslag att uppdatera tillägget för administration i kostnadsutjämningen sammanfattas.
Finansdepartementet har presenterat ett förslag om ändringar i kostnadsutjämningen. Men i stället för att ta ett helhetsgrepp som den statliga utredningen Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) föreslog, görs nu en isolerad förändring av tillägget för administration.
Det förenklar modellen jämfört med kommitténs förslag men försvårar planeringen för kommunen. Den nya ordningen föreslås införas redan 1 januari 2027.
Henrik Berggren
– Det är lite underligt att singla ut en enskild del på det här sättet när ambitionen i utredningen var att se helheten. Det var ju det som gjorde att vissa kommuner skulle kunna förlora på en del, men vinna på en annan, säger Henrik Berggren som är ekonomianalytiker i Täby kommun men var sekreterare i utredningen Nätt och jämnt.
Flera av de små kommunerna som nu tappar i ersättning beräknas kunna gå miste om upp till 1 800 kronor per invånare från ett år till ett annat.
– Det är helt orimligt för en kommun som till exempel Högsby att fram till 2027 ordna fram 1 800 kronor per invånare. Antingen förstår man inte hur kommunernas förutsättningar ser ut, eller så avser man att komma med fler förslag som ska kompensera det här, säger Henrik Berggren.
Och det är just osäkerheten som är kärnfrågan: kommer det fler delar av utjämningsreformen senare? Ska kommunen förvänta sig ytterligare förändringar eller bli kvar i limbo mellan gamla och nya system?
“För kommunerna blir det väldigt svårt att planera långsiktigt. Inte ens de som tjänar på det här förslaget från Finansdepartementet borde ta ut pengarna i förskott, man vet inte vad som väntar runt hörnet,”
– Om ytterligare förändringar kommer hur ska enskilda kommuner då kunna hantera konsekvenserna av just den här delen? Det är svårt att ha en tydlig åsikt när helheten saknas, kommenterar Henrik Berggren.
Den statliga utredningen valde att tona ner glesheten som betydande faktor just för administrativ kostnad, eftersom den inte visade sig vara särskilt utslagsgivande. I stället föreslogs andra mått, exempelvis kommunstorlek, som mer relevant för att fånga verkliga skillnader i administrationskostnader.
Regeringens nuvarande förslag går i motsatt riktning, glesheten blir återigen central.
– Det är lite tvärtemot vad vi kom fram till i utredningen. Där gick vi ifrån gleshetsfaktorn och såg mer till kommunstorlek vilket gjorde att några glesa tappade medan andra små vann. Nu gör man tvärtom och vrider upp gleshetsperspektivet igen. Det kan man fundera på varför, säger Henrik Berggren.
Förslaget är nu ute på remiss, men bara till de kommuner som berörs. Samtidigt ligger fler framtida utredningar på bordet som Incitament för lägre skattesatser i kommunsektorn (Dir 2025:79).
– För kommunerna blir det väldigt svårt att planera långsiktigt. Inte ens de som tjänar på det här förslaget från Finansdepartementet borde ta ut pengarna i förskott, man vet inte vad som väntar runt hörnet, säger Henrik Berggren.
TEXT: CHARLOTTA MARTÉNG
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
