Finansiell leasing växer – men flera kommuner redovisar fel
Finansiell leasing av fastigheter, fordon och maskiner blir allt vanligare och förekommer i dag i princip i alla Sveriges kommuner och regioner. Ändå finns det 86 kommuner som inte redovisar någon finansiell leasing alls.
Finansiell leasing kan liknas vid ett avbetalningsköp där leasetagaren tar över de ekonomiska riskerna och fördelarna av att äga ett objekt, men utan att vara formell ägare. Bland fördelarna jämfört med att köpa till exempel en fastighet finns en lägre initial kostnad.
Finansiell leasing skiljer sig mot operationell leasing, det som de flesta privatpersoner förknippar med leasing, bland annat genom att den senare formen inte innebär något överförande av äganderätten och att leasegivaren behåller risker och fördelar med att äga, liksom restvärdesrisken.
En annan skillnad är hur leasingformerna ska bokföras. För operationell leasing dras hela leasingavgiften av som en kostnad. För finansiell leasing är bokföringen lite mer komplicerad och styrs av LKBR (lagen om kommunal bokföring och redovisning) som kom 2019 och rekommendationen R 5 Leasing från Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Finansiell leasing ska redovisas på samma sätt som om kommunen hade köpt objektet och finansierat köpet med ett lån. Därför redovisas det hyrda objektet i balansräkningen som en anläggningstillgång och de kommande betalningarna som en skuld. Det är ett krav sedan 2019 enligt R 5, men det fanns redovisningsregler för finansiell leasing även tidigare. Vidare delas hyresavin i resultaträkningen upp på ränta och avskrivning.
Göran Andersson, KEF
Även om många kommuner fortfarande redovisar finansiell leasing felaktigt, så är trenden positiv enligt Göran Andersson. Allt fler kommuner uppger att de använder finansiell leasing (har ökat från 50 till 70 procent på två år) och sannolikt minskar även andelen felaktigt bokförda transaktioner. Frågan är varför det går så långsamt.
– Ja, för kommuner brukar vara snabbfotade när det gäller andra typer av förändringar. Men några tycker kanske att det innebär extra jobb som inte ger något mervärde, andra att det minskar det ekonomiska handlingsutrymmet att ta upp leasingen som en skuld. Eller så vill man inte försämra kommunens soliditet. Det kan också spela roll att konsekvenserna hittills i princip varit obefintliga, säger Göran Andersson.
Som exempel på bristerna nämner han en av landets största kommuner som har 90 egna bolag, men som inte redovisar någon finansiell leasing alls.
– Då är det sannolikt något som är fel. Jag skulle vilja påstå att de flesta kommuner, kanske rent av alla, i alla fall har någon fastighet som ägs av ett kommunalt bolag och hyrs av kommunen. Då är det finansiell leasing, säger Göran Andersson. Han tror att efterlevnaden av reglerna kommer att bli bättre. Samtidigt visar en färsk rapport som Torbjörn Tagesson, professor på Linköpings universitet och kanslichef på RKR, skrivit att den vanligaste orsaken till att yrkesrevisorer lämnar så kallade modifierade yttranden om kommuners årsredovisningar är brister i redovisningen av finansiella leasingavtal.
– Det är intressant att det händer att kommunstyrelsen säger att finansiell leasing inte ska redovisas. Vem är det som gör fel om det inte tagits något formellt politiskt beslut om detta? Men det finns också ekonomi- och redovisningschefer som är följsamma och förstår den politiska viljan utan att den uttalas och trots att den strider mot lagen, säger Göran Andersson.
Torbjörn Tagesson
En annan svårighet med finansiell leasing är enligt Torbjörn Tagesson att den kräver en uppskattning av objektets verkliga värde.
– Om det är svårt att känna sig trygg i en sådan bedömning kan det vara lätt att ta till en schablon utan att fundera på om den är rimlig inom vår kommun. Där kan det vara bra att ta hjälp av andra yrkeskategorier som arbetar med upphandling och värdering. Det är inte alltid redovisningsekonomer har den bästa kunskapen, säger Torbjörn Tagesson.
TEXT: THOMAS ÖSTBERG
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
