Tuffa beslut väntar kommuner och regioner
Emelie Värja och Anders Henriksson, SKR. Fotograf: Sanna Ranman
Svensk ekonomi är på väg att återhämta sig efter flera år av lågkonjunktur och oro. Men samtidigt står kommuner och regioner inför stora strukturella utmaningar. Det är slutsatsen i årets Ekonomirapport från SKR.
TEXT: CHARLOTTA MARTÉNG
SKR presenterade årets första Ekonomirapport den 20 maj. Rapporten pekar på att skatteunderlaget väntas stärkas de kommande åren i takt med att sysselsättningen återhämtar sig. Men den positiva utvecklingen räcker inte för att lösa de långsiktiga problemen med en åldrande befolkning, minskande barnkullar och stora investeringsbehov.
– Ekonomin ser något ljusare ut, men prognoserna bygger på att kommuner och regioner klarar anpassningen till det nya läget. Det kommer att krävas fler tuffa beslut framöver, säger Emelie Värja, SKR:s chefsekonom.
Enligt rapporten har redan omkring 900 förskolor stängts sedan 2019 till följd av färre barn. Nu väntar samma omställning i grundskolan. Samtidigt ökar behovet inom äldreomsorgen när gruppen över 85 år växer snabbt.
SKR beskriver utvecklingen som en strukturell omställning av välfärden. I många kommuner minskar invånarantalet, vilket gör ekonomin svår att få ihop. Intäkterna försvinner snabbt när befolkningen minskar, medan kostnaderna inte minskar i samma tak.
– Kommuner måste börja anpassa verksamheten i tid. Kostnaderna är betydligt trögrörligare än intäkterna, säger Emelie Värja.
Skillnaderna mellan kommunerna är samtidigt stora. SKR lyfter kontrasten mellan tätbefolkade kommuner som Sundbyberg och glesbygdskommuner som Arjeplog. Förutsättningarna att bedriva välfärd ser helt olika ut beroende på geografi och befolkningstäthet.
Samtidigt fortsätter investeringsbehoven att vara stora. Många skolor, äldreboenden, VA-system och sjukhus som byggdes under 1960- och 70-talen behöver nu renoveras eller ersättas. Trots förbättrade resultat är det finansiella sparandet fortfarande negativt i många kommuner och regioner, vilket innebär att investeringar måste lånefinansieras.
SKR riktar också kritik mot staten. Organisationen menar att många reformer är underfinansierade och att de många riktade statsbidragen försvårar långsiktig planering.
– Kommuner och regioner tar hela tiden ett helhetsansvar. Då är det viktigt att staten också gör det och inte fattar beslut som försvårar omställningen, Anders Henriksson, SKR:s ordförande.
Rapporten efterlyser mer långsiktiga planeringsförutsättningar, värdesäkrade generella statsbidrag och mindre detaljstyrning från staten.
Fem saker att ha koll på i SKR:s Ekonomirapport
Kommunernas resultat stärktes 2025
Kommunerna redovisade sammantaget ett resultat på 32 miljarder kronor 2025, bättre än de föregående år och genomsnittligt över en tioårsperiod.
Små kommuner har det tuffast
Det är främst större kommuner som står för överskottet medan 38 kommuner gick med underskott. De flesta av dessa hade färre än 11 000 invånare.
Kommunernas skulder ökar snabbt
Höga investeringsnivåer har lett till ökad skuldsättning. De långfristiga skulderna har ökat från 51 procent 2015 till 88 procent 2025, som andel av skatter och bidrag.
Regionerna vände underskott till plus
Efter två svaga år redovisade regionerna tillsammans ett överskott på åtta miljarder kronor 2025. Sju av 21 regioner gick dock fortfarande med underskott. Den stora utmaningen är kostnaderna för sjukvården som stiger varje år.
Skatteunderlaget väntas växa med fyra procent
Den ekonomiska återhämtningen och fler arbetade timmar stärker kommunsektorns viktigaste intäktskälla. SKR räknar med att skatteunderlaget ökar med fyra procent 2026.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
