Svensk utjämning på export till Åland
Niclas Johansson, Robert Lönnqvist och Henrik Berggren.
Går det att kombinera småskaligt självstyre med likvärdighet? Hur behöver i så fall det kommunala utjämningssystemet se ut? Det är 10 000-kronorsfrågan som Åland just nu försöker besvara med hjälp av svensk expertis.
Text: Rakel Lennartsson
Till invånarantalet är Åland stort som en mindre svensk kommun, som Ystad, Falköping eller Karlshamn. Men Ålands 30 000 invånare är uppdelade på inte mindre än 16 kommuner. Centralorten Mariehamn på ”fasta Åland” är en kommun med cirka 11 000 invånare, medan den minsta kommunen Sottunga består av cirka 100 invånare.
Att förse sina invånare med lagstadgad service är, av lätt insedda skäl, en utmaning för de minsta kommunerna. Samtidigt är ålänningarna fästa vid sina kommuner, berättar Robert Lönnqvist vid landskapsregeringen i Mariehamn. Han är projektledare för den pågående utredningen av ett nytt utjämningssystem.
– Det kommunala självstyret är en svår och känslig fråga. Närdemokratin är en del av Ålands folksjäl, som många ålänningar värnar om.
Under våren har han lagt sista handen vid en stor utredning av det kommunala utjämningssystemet på Åland, tillsammans med två svenska konsulter: Henrik Berggren och Niclas Johansson som bland annat varit med i översynen av det svenska utjämningssystemet.
Det är andra gången inom loppet av en tioårsperiod som Åland beställer en utredning av svenska konsulter med förslag på reformer av kommunstrukturen och utjämningssystemet. Förslag har lagts, röstats igenom och rivits upp. Blir det annorlunda den här gången?
– Vår förhoppning är att utredningen som vi nu tagit fram ska bidra till en faktabaserad och saklig diskussion, säger Robert Lönnqvist.
Eftersom det rör sig om små ekonomiska enheter räcker det inte med kvantitativa analyser utan projektgruppen har även genomfört intervjuer och gjort kvalitativa analyser av förutsättningarna i de olika kommunerna. Fokus har varit att hitta de strukturella förklaringarna och skillnaderna.
– Det är svårt att hitta den objektiva grunden för ett system där servicebehoven kan förändras mycket från år till år. Exempelvis behövs skolbåtstaxi ett år och nästa år behövs det inte, säger Robert Lönnqvist.
Niclas Johansson menar att det finns paralleller till Sverige.
– Inlandet i Norrland kan jämföras med havet i Åland i termer av de långa avstånden, eller snarare i restidsavstånd, säger han.
Långa resvägar försvårar pendling och innebär att verksamheter behöver bedrivas på plats, även när det blir i liten skala. Småskaligheten, som ger ekonomiska smådriftsnackdelar i stället för stordriftsfördelar, är knäckfrågan i det åländska utjämningssystemet.
Här har den svenska modellen en del att erbjuda.
– Det vi tycker är bra med det svenska systemet är att det skiljer på utjämning och finansiering, utjämningen sker genom inkomst- och kostnadsutjämning, och totala nivån av finansiering styrs genom regleringsposten, säger Robert Lönnqvist.
Det svenska utjämningssystemet är också mer utjämnande än Ålands nuvarande system, vilket passar Åland som har stora strukturella skillnader att hantera. Men var balansen ska ligga och hur stor utjämning som är rättvis, är givetvis en politisk fråga.
Fakta Åland
Landskap bestående av 6 700 öar utspridda på drygt 1550 kvadratkilometer. Nästan 90 procent av Ålands yta är hav.
Styre: Självstyrande landskap i Finland, Ålands landskapsregering och lagting motsvarar Sveriges regering och riksdag.
Språk: svenska.
Kommuner: 16 kommuner. En stadskommun Mariehamn, nio landsbygdskommuner på fasta Åland samt sex skärgårdskommuner.
Uppgiftsfördelning: Landskapsregeringen sköter hälso- och sjukvård samt gymnasialutbildning, kommunerna sköter barnomsorg, grundskola och socialvård.
Invånare: 30 000 invånare, varav cirka 55 procent bor i landsbygdskommunerna, knappa 40 procent bor i staden Mariehamn och drygt 5 procent bor i skärgårdskommunerna.
Näring: Sjöfart, bank och försäkring, kemiindustri.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
