Skattekraft och skattetryck – vilken är din kommuns balans?
Vad avgör egentligen hur hög kommunalskatten blir? Forskningen pekar tydligt ut invånarnas inkomster som den enskilt viktigaste faktorn. Men även demografi, geografi och historiska beslut spelar in och tillsammans formar de ett mönster som är svårare att förändra än man kan tro.
Text: Lars-Gunnar Wolmesjö
Den viktigaste enskilda faktorn som förklarar skillnader i kommuners skattesatser är hur stor invånarnas skattekraft är, enligt Magnus Wikström, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, som i sin forskning studerat lokal beskattning. Utöver det har demografi och geografi ett visst genomslag.
– Demografiska skillnader visar sig bland äldre. Kommuner med en stor andel äldre, 75 plus, har i genomsnitt högre skattesats. Geografin inverkar genom att gles befolkning eller låg tätortsgrad leder till högre skatt i genomsnitt.
– Det finns förmodligen kostnadsfördelar som hänger samman med stordriftsfördelar. Särskilt så kallade småkommuner torde ha kostnadsnackdelar som inte kompenseras via utjämningssystemen, säger Magnus Wikström.
Jämförande studier visar också på högre skattesatser hos kommuner med stor andel väljare till vänster. Hos regionerna varierar skattesatserna mindre, och där kan olika skattebaser inte förklara skillnaderna.
– Man bör betänka att regionerna haft ett svagt finansiellt läge och att de höjt sina skattesatser mycket mer än kommunerna under 2000-talet, framhåller Magnus Wikström.
Han är en av de experter som intervjuats av utredningen Belägg för broms?, som hade att ta fram incitament för lägre skattesatser i kommunsektorn. Utredaren Annika Wallenskog, tidigare chefsekonom i SKR, analyserade där även orsaker till att skattesatser skiljer sig åt.
– Vi kom fram till att man inte har exakt lika förutsättningar. Utjämningssystemet utjämnar inte helt, säger hon.
Ett exempel är att intäkterna minskar i glesbygd med krympande befolkning, men kommunerna klarar inte att dra ner servicen i samma takt.
Ett annat fenomen, främst runt storstäder, är att kommuner konkurrerar med skattesatsen.
– Där har folk lätt att flytta, medan skattekonkurrens inte spelar så stor roll i kommuner med stor yta.
Historiska beslut om skattesatser spelar också in.
– Absolut. Vanligast är att inte ändra alls. Var åttonde kommun har inte ändrat skattesats på hela 2000-talet, säger hon.
Logga in i appen och läs hela temat i Kommunal Ekonomi nr 3!
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
