Ny investeringsvåg pressar kommunerna
Att hitta rätt kompetens kring stora VA-investeringar kan vara en utmaning för kommunerna. Foto: iStock
Det stora investeringsskiftet i kommunsektorn handlar inte längre bara om att bygga nytt. I många kommuner väntar dyra reinvesteringar i ledningar, skolor och fastigheter samtidigt som befolkningen minskar.
Text: Henrik Lenngren
SKR:s rapport Investeringsplan för Sverige pekar ut ett nytt läge för kommunsektorn. Under 2010-talet drevs många stora investeringar av befolkningstillväxt. Nu handlar det i högre grad om att byta ut, rusta upp och förnya det som redan finns, samtidigt som klimatanpassning, civilt försvar och andra krav på robusthet driver upp investeringsbehoven. Särskilt tydligt blir det i kommuner med vikande befolkning.
– I krympande kommuner kan man behöva byta ut och uppgradera ett VA-system till ett minskande antal abonnenter, eller rusta upp skolfastigheter samtidigt som elevunderlaget viker. Det är en situation där såväl kostnaderna som de finansiella riskerna kan öka, säger Erik Törnblom, sektionschef för ekonomisk analys på SKR.
För ekonomer och controllers betyder det att investeringsplaneringen måste vila på bättre underlag och längre perspektiv. När stora behov trängs samtidigt blir prioriteringarna hårdare.
– Det är viktigt att se bortom budget- och planåren för att få en bild av vilken effekt de planerade investeringarna får på drifts- och kapitalkostnader och den finansiella ställningen, säger Erik Törnblom.
I rapporten lyfts VA fram som ett av de mest kostnadskrävande områdena. Enligt Erik Törnblom är det inte främst finansieringen som är den stora utmaningen. Kommuner kan låna till investeringarna. – Utmaningen är snarare att om man genomför investeringarna i den takt som behoven visar på i VA-systemen, så kommer taxorna att stiga kraftigt, säger Erik Törnblom.
Han pekar samtidigt på en annan flaskhals: kompetensen. I många kommuner är det svårt att hitta rätt personer för att bedöma, planera och genomföra stora VA-investeringar. Investeringsfrågan handlar alltså inte bara om pengar, utan också om kapacitet. Kommuner och regioner kan enligt SKR göra mycket själva genom tydligare prioriteringar, bättre samordning och starkare underlag. Men vissa investeringar blir svåra att bära utan statligt stöd och mer stabila planeringsförutsättningar.
– I grunden handlar det om att hitta en balans där kommuner och regioner tar ansvar för sina investeringar, men där staten också bidrar när utmaningarna är av ett slag eller en storlek som är svår att hantera enskilt, avslutar Erik Törnblom.
5 slutsatser från SKR:s rapport Investeringsplan för Sverige
Kommuner och regioner investerar redan runt 230 miljarder kronor om året.
En stor reinvesteringsvåg väntar när 1960- och 1970-talens bestånd ska rustas upp.
Behoven gäller inte bara växande orter. Även kommuner med minskande befolkning måste investera.
Bara inom VA krävs över 500 miljarder kronor på 15 år.
Rapporten pekar på behov av mer långsiktig ansvarsfördelning, finansiering och riskdelning mellan stat och kommunsektorn.
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
