Rekordlåga födelsetal ställer nya krav på kommunerna
Foto: Regeringskansliet. Illustration: Jonas Melcherson
Barnafödandet minskar i hela Sverige, oavsett kommuntyp och socialgrupp. Effekterna syns redan i nedlagda förskolor, ryckigare skolplanering och ökad press på äldreomsorgen. Nu krävs en omställning kommunerna inte kan skjuta upp.
Minskat barnafödande oroar regeringen, som tillsatt utredningen ”Framtid med barn”. Utredaren Åsa Hansson pekar redan nu på konsekvenser för det kommunala utjämningssystemet.
Bakgrunden är att den summerade fruktsamheten sjunkit till lägsta nivån sedan mätningarna av barnafödandet startade år 1751, något som kommer att få stora konsekvenser för Sveriges demografi.
– Det här är olika jobbigt för olika kommuner. Det kan leda till att utjämningssystemet behöver göras om, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Socialminister Jakob Forssmed påpekar att politiker inte ska avgöra hur många barn en familj ska ha.
– Men politiken har att minska eller ta bort hinder för barnafödande, sade han vid presentationen av utredningens första skrift Den tysta krisen: De sjunkande födelsetalens inverkan på Sveriges ekonomi och välfärd.
Skriften, med Åsa Hansson själv som huvudförfattare, går igenom besvärande effekter på finans- och penningpolitik, finansiell stabilitet, försörjningskvoter, brist på arbetskraft liksom ökade svårigheter att transferera resurser mellan generationer.
Utredningen har fått uppdraget förlängt till 2028 och räknar med att ta fram 10–15 skrifter per år, där forskare går igenom olika aspekter av lågt barnafödande.
– Utredningens halva syfte är folkbildning och att väcka debatt, säger Åsa Hansson.
Skrifterna ska mynna ut i förslag för att bland annat underlätta familjebildning och kombination av barn, arbete och studier.
Utredningen ska även lära av andra länder, och i höstas gjordes ett studiebesök i Sydkorea som 2024 satte bottenrekord i världen med så låg fertilitet som 0,73 barn per kvinna.
– Det har successivt gått ned trots radikala förändringar. De har besökt Sverige och tagit lärdom av oss hur man skapar ett mer jämställt samhälle genom barnomsorg och föräldraledighet.
Det har bara delvis hjälpt. Bakgrunden är en extrem konkurrens om kvalificerade arbeten.
– Vi trodde Sydkorea var apart från Sverige. Men vi är på väg dit, det märker jag på universitetet. Det räcker inte med att vara civilingenjör, man ska helst även vara civilekonom. Det tar lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden, skaffa bostad, hitta en partner. Då är man en bra bit över 30, och den biologiska fertiliteten minskar.
Text: Lars-Gunnar Wolmesjö
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
