Ny rapport: Kommuner och regioner visar finansiell motståndskraft trots utmaningar
Kommuner och regioner i Sverige har de senaste åren ställts inför utmaningar, som till exempel ökad inflation, pandemi och extrema väderförhållanden. Dessa utmaningar har satt press på ekonomin i verksamheterna, vilket kräver en förmåga att balansera finansiell stabilitet med att leverera nödvändiga tjänster till medborgarna. Kommuninvest och KEF publicerar idag en ny rapport som betonar vikten av att stärka den finansiella motståndskraften i sektorn.
“ Rapporten visar att kommuner och regioner upplever inflation som den största påfrestningen för ekonomin, följt av räntehöjningar och pandemins effekter.”
Den nya rapporten Local Government Financial Resilience: Swedish Municipalities and Regions undersöker hur kommuner och regioner upplever sin finansiella motståndskraft. Rapporten definierar finansiell motståndskraft som förmågan att förutse, absorbera och reagera på finansiella kriser. Rapporten betonar vikten av att stärka finansiell motståndskraft genom att förbättra externa samarbeten och informationsutbyte. Detta är avgörande för att kommuner och regioner ska kunna hantera framtida kriser och upprätthålla stabilitet och tjänsteleverans i turbulenta tider.
Fem insikter från rapporten
Stigande inflation är det som mest påverkat kommunernas och regionernas ekonomi, följt av ökade räntekostnader och pandemins efterverkningar.
Små kommuner och regioner upplever större sårbarhet för demografiska och infrastrukturella utmaningar jämfört med större kommuner och regioner.
Proaktiva kapaciteter såsom kritiskt tänkande och omvärldsbevakning är starka, men informationsdelning med staten och externa aktörer är begränsad.
Kapacitet för snabb problemlösning och intern samverkan är väl utvecklade, men samarbetet med staten är begränsat.
Större kommuner och regioner presterar generellt bättre än mindre, både vad gäller ekonomisk hållbarhet och icke-ekonomiska mål som servicekvalitet och innovation.
Niklas Anemo
– Rapporten visar att kommuner och regioner upplever inflation som den största påfrestningen för ekonomin, följt av räntehöjningar och pandemins effekter, säger Niklas Anemo, kanslichef på KEF.
– Den chock som ligger närmast i tiden är just ökad inflation som tydligt har identifierats som den händelse som inneburit störst negativ påverkan på kommunernas och regionernas finanser. En möjlig slutsats är att minnet av de umbäranden som ligger några år tillbaka i tiden bleknar. Det stora flyktingmottagandet under 2015 och Covid-19-pandemin (som påverkade som mest under åren 2020–2021) upplevs nu som händelser som var mindre allvarliga, än den inflationschock som fått stor påverkan på sektorns ekonomiska förutsättningar, framför allt under åren 2023 och 2024. Samtidigt var det statliga stödet till sektorn kraftfullt i samband med flyktingmottagandet och Covid-19-pandemin. Det statliga stödet till sektorn under 2023 och 2024 har inte varit lika stort, avslutar Niklas Anemo.
Om rapporten
Rapporten är baserad på en enkät som skickades ut till svenska kommuner och regioner mellan januari och juni 2024. Undersökningen täcker 38 procent av Sveriges regioner och 32 procent av kommunerna, med en överrepresentation av större regioner och kommuner.
Rapporten har finansierats av KEF – Kommunalekonomernas förening och Kommuninvest. Rapporten är skriven av Professor Ileana Steccolini och Dr André Lino båda verksamma i ämnet företagsekonomi vid University of Essex. Den är skriven på engelska, men det finns en sammanfattning med reflektioner på svenska, skriven av Emelie Värja och Niklas Anemo.
Local government financial resilience, av Ileana Steccolini & André Lino (pdf)
Sammanfattning och reflektioner, av Emelie Värja & Niklas Anemo (pdf)
För mer information
Mattias Bokenholm, senior analytiker, Kommuninvest, 070-223 11 42, mattias.bokenblom@kommuninvest.se
Niklas Anemo, kanslichef, KEF, 0763–27 94 40, niklas.anemo@kef.se
Victoria Preger, kommunikationschef, Kommuninvest, 070-266 87 26, victoria.preger@kommuninvest.se
