Remissvar

Vi agerar som remissinstans i frågor som berör kommunal ekonomi och där medlemmarna förväntas ha en professionell uppfattning.

KEF:s synpunkter på SOU 2021:75 - En god kommunal hushållning 

KEF har nu sammanställt sina synpunkter på utredningen "SOU 2021:75 - En god kommunal hushållning", som nu har skickats till regeringskansliet.

Bland synpunkterna kan man bland annat läsa att KEF förordar att begreppet god ekonomisk hushållning ändras till god kommunal hushållning.

KEF håller även med utredningens förslag om att införa ett tioårigt program för god kommunal hushållning, men att detta bör träda i kraft först år 2024.

Ta del av KEF:s remissvar här:

Remissvar på SOU 2021:75 - En god kommunal hushållning (pdf)

Kommunalekonomernas förenings (KEFs) synpunkter på RKR 14 och 15

Generella synpunkter

KEF välkomnar att RKR har skickat dessa rekommendationer på remiss. Det är vår uppfattning att alla rekommendationer som utfärdas av RKR bör skickas på remiss. Ett remissförfarande skapar bl.a. bättre förutsättningar för förankring, insikt om behov av förklaringar och förtydliganden.

Gemensamt för både RKR 14 och 15 är formuleringar som innebär att RKR ställer krav på budgeten. Dvs att budget ska upprättas (för koncern) och hur den ska upprättas (samma principer som redovisningen).

Synpunkter på RKR 14

”Driftredovisningens avseende utfall och budget ska vara beräknade enligt samma metoder och principer, samt även i övrigt vara jämförbara.”

Det är KEFs uppfattning att RKR ska normera redovisningen och inte budgeten. Däremot är det lämpligt att normera krav på upplysningar som hjälper läsaren att förstå avvikelser mot budget i fall budgeten inte är upprättad i enlighet med de regler som gäller för redovisningen.

Rekommendationen lämnar ingen vägledning hur följande situationer ska hanteras:

• byte av princip mellan åren för tex interndebitering

• ändrad organisation mellan åren

• ombudgetering under året

Det underlättar om rekommendationen klargör hur dessa situationer ska hanteras.

Det är vår uppfattning när det gäller ombudgetering att utfall ska jämföras med senast fastställda budget.

”Upplysningar om kommunens-drift- och investeringsbudgets uppbyggnad och interna principer för ekonomistyrning ska lämnas i not eller annat dokument som noten hänvisar till”

Vi anser inte att dessa upplysningar ska vara obligatoriska i årsredovisningen. Behovet av sådana upplysningar kan bedömas av respektive redovisningsskyldig. Vi anser också att det vore olyckligt om obligatorisk information skulle finnas i något annat dokument som man hänvisar till.

Under upplysningar exemplifieras internredovisningsprinciper. Ett ytterligare exempel på internredovisningsprinciper att lyfta fram är internhyror.

Vi saknar vägledning om hur jämförelsestörande poster ska hanteras i drifts- och investeringsredovisningen. Ska de kommenteras? Ska RKR12 tillämpas även på driftredovisningen? Det är vår uppfattning att krav på upplysning om jämförelsestörande poster inte ska ställas på drift och investeringsredovisningen.

Synpunkter på bilagan med exempel till RKR 14

Kopplingen mellan drift och investeringsredovisning kan med fördel kompletteras med justeringsrader för finansiella poster och extraordinära poster. Det kan ju finnas sådana poster i driftredovisningen som inte landar i externredovisningens verksamhetens intäkter resp verksamhetens kostnader.

Exemplet med driftredovisning. Budgetavvikelse netto är kanske mer intressant?

Synpunkter på RKR 15

”Förvaltningsberättelsen ska innehålla följande huvudrubriker”

Det är KEFs uppfattning att rubrikerna i förvaltningsberättelsen inte ska vara obligatoriska. Hur förvaltningsberättelsen disponeras bör kunna avgöras av respektive redovisningsskyldig så länge all obligatorisk information finns med. Exempelvis kan förväntad utveckling i stället för att vara ett eget avsnitt beskrivas i sitt sammanhang med respektive informationsområde.

Det är bra att RKR lämnar vägledning om vad som ska/kan kommenteras inom respektive informationsområde.

Med nuvarande förslag på obligatoriska rubriker blir det lite ologiskt att under rubriken ”Viktiga förhållanden….” ha med konsekvensbeskrivningar som tar sikte på framtiden, det borde i så fall snarare beskrivas under förväntad utveckling, ett faktum som ytterligare talar för att rubrikerna inte ska vara obligatoriska.

Under rubriken ”Styrning och uppföljning” är det önskvärt med mer vägledning kring vad som kan höra hemma här.

Under rubriken ”God ekonomisk hushållning…” saknar vi förtydligande om vad utvärdering av ekonomisk ställning ska innehålla. Eftersom efterlevnaden av denna bestämmelse enligt tidigare praxisstudier är synnerligen dålig kan det vara särskilt viktigt med vägledning här.

”Förvaltningsberättelsen ska innehålla….Den totala budgetavvikelsen lämnas för den kommunala koncernen och för kommunen.”

Det är KEFs uppfattning att RKR ska normera redovisningen och inte budgeten. Merparten av Sveriges kommuner upprättar idag inte koncernbudget och det är inte rådets roll att tvinga fram en sådan. Vi anser därför att det inte bör ställas krav på redovisning av budgetavvikelse för den kommunala koncernen.

Balanskravsresultatet - på förekommen anledning kan det vara skäl att förtydliga synnerliga skäl inte är något skäl utan ett samlingsbegrepp för motiv till varför det egna kapitalet inte ska återställas inom tre år. Dvs motiveringen ska beskrivas.

Synpunkter på bilagan med exempel till RKR 15

Bilaga 1 Översikt över verksamhetens utveckling

Frågan är om inte exemplet är mer begränsande än tydliggörande. Här finns mycket mer som kan beskriva utvecklingen av verksamheten, antal elever, brukare, bostäder till uthyrning etc. Kanske bättre att låta exemplet utgå och överlåta till redovisningsskyldiga att utveckla praxis?

Bilaga 3 och 4

Det kan i exemplen vara bra att ta med ränterisk för pensionsskulden och ev andra avsättningar också.

KEFs remissvar – SOU 2016:66 Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor

Kommunalekonomernas förening

avstyrker förslaget att införa krav på att hemkommunens bidrag till enskilda huvudmän även ska bestå av ett strukturbelopp

tillstyrker att schablonen för administration avskaffas,

avstyrker förslaget att samtliga kostnadsposter i grundbeloppet ska specificeras i bidragsbeslutet,

avstyrker förslaget att införa ett nytt beslut om bidragsbelopp (avstämningsbeslut) samt

avstyrker förslaget att införa en ekonomisk redovisning på skolenhetsnivå.

KEFs remissvar – Förslag till regler om nedskrivning av kommunala tillgångar i kommunala företag

Allmänna synpunkter

Kommunalekonomernas förening anser det angeläget att nuvarande normering utvecklas så att hänsyn tas till förutsättningarna som gäller för verksamhet som omfattas av självkostnadsprincipen eller vinstförbud och bedrivs i bolagsform. Vi välkomnar därför att bokföringsnämnden har tagit tag i frågan.

Synpunkter

I nuvarande förslag föreslås att verksamhet som omfattas av självkostnadsprincipen enligt kommunallagen 8 kap. 3c ska få tillämpa punkterna 37.23-37.27. Vi vill uppmärksamma att det också finns annan speciallagstiftning som innehåller vinstförbud t.ex. lag om allmänna vattentjänster.

Innebörden av förslaget på hur förlustvärdet ska fastställas skiljer sig i viss mån från Rådet för kommunal redovisnings rekommendation RKR 19 Nedskrivningar. Det kan t.ex. innebära att en tillgång som ska skrivas ner i kommunen inte behöver skrivas ner i ett bolag allt annat lika. Vi anser att det är en olycklig effekt. Vi föreslår därför att reglerna för kommunala bolag i första hand byggs på reglerna i RKR 19.

Om det inte anses möjligt tycker vi BFNs förslag ändå innebär en klar förbättring i förhållande till nuvarande regelverk.

KEFs remissvar avseende "En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU2016:24)"

Kommunalekonomernas förening tillstyrker:

• inrättande av en ny lag om kommunal bokföring och redovisning
• att den minsta arkiveringstiden för räkenskapsinformation kortas till 7 år
• att drift- och investeringsredovisning blir egna avsnitt i årsredovisningen
• att begreppet rättvisande bild och Andra grundläggande redovisningsprinciper tas in i lagstiftningen
• den föreslagna uppställningen av resultaträkningen
• föreslagna avskrivningsregler för immateriella tillgångar
• att placeringsmedel ska värderas till verkligt värde
• att fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs
• att gåvor ska redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten
• att krav införs på upplysning om vilka särredovisningar som upprättats till följd av bestämmelse enligt lag eller förordning
• den utökade regleringen av den sammanställda redovisningen i kapitel 12, vi vill dock ha en tydligare motivering till vad som kan vara särskilda skäl att använda kapitalandelsmetoden
• föreslagna regler om delårsrapport
• att pensionsförpliktelser redovisas enligt fullfonderingsmodellen
• att förändringar av pensionsförpliktelsen på grund av livslängdsantaganden och diskonteringsränta exkluderas i balanskravsutredningen

Kommunalekonomernas förening föreslår:

• att kapitel 9 Noter får benämningen Noter och tilläggsupplysningar
• att balanskravsrapporten läggs i ett eget kapitel och hanteras som en egen rapport i årsredovisningen
• att en motsvarighet till bokföringslagen 3:3 om förkortat eller förlängt räkenskapsår införs
• att en bestämmelse motsvarande bokföringslagen 7:6 införs avseende förtida förstöring av räkenskapsinformation
• en alternativ uppställning av Eget kapital i blansräkningen
• att upplysningar om resultatreserv görs som en not till eget kapital och att kravet på detta införs i kapitel 11
• att skulder definieras i en egen paragraf
• att 6 kap 8 § flyttas till kapitel 5
• att möjligheten att aktivera ränta enligt 7 kap 2 § tas bort
• att motsvarande krav på jämförelsetal som finns för resultat och balansräkning också införs för kassaflödesanalysen
• att kravet på noter också ska omfatta kassaflödesanalysen på samma sätt som för balans- och resultaträkning
• att bestämmelsen om upplysning om särredovisning förtydligas så att det tydligt framgår att bestämmelsen gäller kommunen/landstinget och de juridiska personer där kommunen har direkt eller indirekt hel- eller delägarskap.
• att bidrag till infrastruktur alltid ska redovisas som kostnad när bindande avtal träffats och att resultateffekten hanteras inom ramen för balanskravet med en möjlighet att fördela kostnaden över max en 25-årsperiod
• att ansvaret för normgivning och övervakning tydliggörs och att resurser avsätts för ändamålet
• att frågan om efterlevnad bör utredas vidare där en ordentlig analys av orsakerna till de avvikelser som finns kartläggs och att det därefter lämnas förslag som motverkar dessa orsaker

KEF:s remissvar avseende "En kommunallag för framtiden"

Kommunalekonomernas förening anser att det kommunala självstyret är väsentligt och att detta ska vara en utgångspunkt för kommunallagens utformning. Vi anser också att kommunallagen ska utformas så att den ska vara lättillgänglig för den som söker information i lagen och där anser vi att föreslagen ny kapitelindelning och språklig modernisering är ett steg i rätt riktning. Däremot kan vi konstatera att slutbetänkandet är mycket omfattande och att det saknas en tydlig jämförelse mellan nya och gamla bestämmelser. Vi har därför begränsat oss till att kommentera de delar som uppenbart berör vår yrkeskår.

I Kommunalekonomernas förenings remissvar anger vi följande,

• tillstyrker att kommunallagen omarbetas till ny struktur och kapitelindelning

• tillstyrker föreslagna regler om direktören 7 kap. 1-3 §§

• avstyrker att begränsningen av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut tas bort

• avstyrker att utöka det kommunala medlemskapet till juridiska personer och ideella föreningar

• tillstyrker att årsredovisningen ska godkännas innan fullmäktige tar ställning i frågan om ansvarsfrihet 11 kap 21 § vi anser dock att regeln om beslutsordning passar bättre att ha i kap 5.

• föreslår att senaste tidpunkt för avlämnande av delårsrapport 11 kap. 16 § regleras i kommunallagen

• efterlyser ett förtydligande av vad som kan utgöra särskilda skäl att senarelägga beslut om budgeten enligt 11 kap 11 §

• föreslår att revisionsberättelsen och rapporten från de sakkunniga revisorernas granskning av årsredovisningen ska publiceras på samma sätt som årsredovisningen ska hållas tillgänglig enligt 8 kap 24 §

• tillstyrker att de sakkunniga revisorerna alltid ska beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen.

• anser att förslagen om en förbättrad kommunal revision borde vara mer långtgående

Utöver ovanstående finns i vårt remissvar ett antal motiveringar till våra ställningstaganden. Dessa kan du i sin helhet ta del av i vårt remissvar.