Samverkan höjer digitaliseringen en nivå
Digitalisering ska rädda kommunsektorn, sägs det. Men det går sakta, och det saknas nationella strategier och funktioner. Ett snabbt genomslag för AI-drivna lösningar visar samtidigt på förändringskraften.
TEXT: THOMAS ÖSTBERG illustration: Lasse widlund
Domedagsklockor som larmar om personalbrist och kris har fått kommunsektorn att vakna. Men fortfarande står många politiker handfallna och har ingen aning om hur en ökad digitalisering ska gå till, enligt professor Johan Magnusson vid Göteborgs universitet.
Procenttalen 125 och 75 börjar bli kända i debatten om välfärd. Demografiska förändringar gör att offentlig sektor 2030 beräknas behöva leverera 125 procent av den välfärd som produceras i dag, men utförd av 75 procent av dagens personalstyrka.
– Vi måste ersätta händer med algoritmer. Om vi automatiserar administrativa rutiner frigörs händer för viktigare uppgifter. De politiker som inte vill minska antalet mänskliga möten har ingen aning om vad digitaliseringen innebär. Det är just det som måste ske om inte människor ska dö för att de inte får vård, säger Johan Magnusson som också jobbar på Swedish Center for Digital Innovation (SCDI).
Han tycker att digitaliseringen av kommunerna går alldeles för långsamt. Orsakerna är brist på pengar, tydliga mål, nödvändiga beslut och samverkan.
ATT OUTSOURCA IT och göra sig beroende av underleverantörer är knappast något som utvecklar den egna kompetensen.
– Små kommuner borde göra som Ånge. De gjorde en digital sammanslagning med Sundsvall, som är bäst i klassen på digitalisering. Sundsvall har bestämt sig för att aldrig mer bli beroende av externa leverantörer, att man vill äga och kontrollera sina egna data och att all utveckling ska ske i en öppen miljö som landets 289 andra kommuner har tillgång till.
Det har Ånge dragit nytta av och blivit en testbädd för Sundsvall, säger Johan Magnusson.
Han förutspår fler digitala kommunsammanslagningar framöver och att det så småningom också kommer att leda till riktiga kommunsammanslagningar. Något som inte skett sedan 1971.
Gemensamma standarder för digitalisering finns det tillräckligt av enligt Johan Magnusson. Det som krävs nu är att fler kommuner tar ett rejält grepp om sin digitalisering: ger den riktning, väljer en metod för verksamhetsutveckling, bestämmer var man ska vara om tre år, ritar en karta för att ta sig dit och tilldelar arbetet de pengar som krävs.
EN RAPPORT som SCDI släppte i år visar att den digitala mognaden och den digitala förmågan hos kommunerna har ökar något mellan 2020 och 2022. Däremot har det digitala arvet försämrats.
– IT och digitala verktyg erbjuder metoder för att utveckla kommunala verksamheter. Men det måste ske ute i organisationerna och inte på centrala IT-avdelningar. Politiker måste förstå att det är nödvändigt att flytta kostnader från personal till IT. I bankvärlden står IT för 9 procent av kostnaderna. Hos kommuner och regioner är snittsiffran 1,2 procent, säger Johan Magnusson.
Han vill även se en ny nivå för samverkan mellan kommuner. Där har, vid sidan av Sundsvall, till exempel Storstockholmskommunerna Värmdö och Nacka, liksom Mora, Orsa och Älvdalen i Dalarna kommit en bit på väg.
På en övergripande nivå har också SKR en roll att fylla:
– Det vore väldigt bra om SKR kunde utbilda alla kommundirektörer i digitaliseringens logik och hur den kan bidra till att lösa krisen, säger Johan Magnusson.
Vad Sveriges kommuner får för avkastning på pengarna som satsas på digitalisering är i dag högst oklart.
– Troligen ger en majoritet av alla initiativ ett negativt resultat. Här behövs en portföljstyrning som ger en helhetsbild av allt som görs, anger smarta mål, vad åtgärderna ska göra för nytta för invånarna och kommunen, vilka som är ansvariga och hur stor risken är, säger Johan Magnusson.
Sammanfattningsvis finns redan den kunskap som krävs för att accelerera digitaliseringen.
– Vi vet vad vi ska göra, men det måste tas politiska beslut också, säger Johan Magnusson.
Viktiga begrepp
AI. Artificiell intelligens avser system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera sin miljö och vidta åtgärder – med viss grad av självständighet – för att uppnå särskilda mål.
Algoritmdriven utveckling (datadriven utveckling). En algoritm är en uppsättning regler som används för att hantera stora mängder information eller data. Används till exempel för att avgöra resultat vid googling, men kan också användas som exempelvis beslutsstöd vid en kommunal bygglovsansökan. Skapar också möjligheter att utnyttja AI och automatisering samt att genom mätning utveckla verksamheten efter användarnas behov.
Digitalisering. En metod för verksamhetsutveckling där digitala lösningar används för automatisering eller innovation.
Vill du läsa mer?
Vår medlemstidning är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
