Satsning på civilförsvaret kräver miljarder

Övning ger färdighet. Det civila försvaret är beroende av att olika myndigheter övar krisbekämpning tillsammans. Här håller MSB Sandö i en stor samverkansövning för studerande blåljuspersonal.
Foto: MSB/Pavel Koubek

Tema: Riskfylld omvärld

Finansieringen av civila försvaret är en stor fråga i kommunerna. Beräkningar visar att satsningar i storleksordningen 20 miljarder kronor kan behövas.


I april 2023 tillsatte regeringen utredningen Kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap, som bland annat ska identifiera ansvar och roller inom kommuner och regioner och föreslå effektiva metoder för resursfördelning vid krissituationer.

Utredningen skulle presenterats under våren, men fick förlängt till den 30 september i år. Så kommunerna och regionerna får vänta lite till på resultatet, och frågorna är flera.

– Hur lång tid förväntas kommunerna kunna hålla ut? Hur blir det med finansieringen? Sådana funderingar finns runt om i landet, säger Göran Melin, biträdande räddningschef i Jönköpings kommun.

Carl Fredrik Graf

CARL FREDRIK GRAF, särskild utredare, vet att förväntningarna är höga på utredningens förslag och berättar att utredningens förslag kommer att innebära att lagen om extraordinära händelser ersätts av lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap.

– Den gamla lagen var främst inriktad på fredstida kriser. Den nya lagen avser att klarlägga uppgifter även under höjd beredskap där kommunernas grundläggande verksamhetsförmåga står i fokus, säger han.

Att finansieringen är en stor fråga är lätt att förstå. Satsningar på ett robust civilförsvar kostar. När Försvarsutredningen presenterades i våras föreslog att anslagen till civila försvaret ska öka med 2 miljarder kronor redan 2025, från 6,5 miljarder till 8 miljarder, för att sedan successivt öka och 2028 vara upp i 15 miljarder kronor per år.

Göran Melin

GÖRAN MELIN har gjort en egen uppskattning av hur stora satsningar kommunerna kommer att behöva göra på civilförsvaret den närmaste tiden, för att det ska hålla en rimlig nivå. Han har landat i en summa om cirka 20 miljarder kronor.

– Jag kan inte säga något om finansieringen, vi arbetar med det. Men det är ingen hemlighet att vi ser betydande resursbehov för kommuner och regioner för att de ska kunna öka sin förmåga och robusthet även under höjd beredskap, säger Carl Fredrik Graf.

Text: Charlotta Marténg

Gillade du artikeln?

Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.

Föregående
Föregående

Fokus på gleshet och socioekonomi

Nästa
Nästa

Stabil grund balanserar framtida risker