Dekan med sinne för hybrider
Hennes pappa var ingenjör på Lunds Energi och gillade inte riktigt styrsystemet som införts där. Det väckte hennes forskarintresse för kommunala bolag och deras tvetydiga mellanställning.
Det är med lite dansk accent som Anna Thomasson lotsar oss i telefon sista biten till arbetsplatsen inte långt från Zoo i Köpenhamn.
– Jag kom från ett möte, förklarar hon efter att ha ställt om helt till svenska. Vi träffas i Copenhagen Business Schools kilformade centralbyggnad med ett inre atrium som för tankarna till en operasalong med balkongrader runt om. Här är hon sedan tre terminer en av två dekaner som utgör universitetets ledningsgrupp ihop med rektor och universitetsdirektör. Hennes ansvar är utbildningsprogrammen för 20 000 studenter, en utbildningsfabrik som kan jämföras med Lunds 4 000 ekonomistudenter.
– Det är första gången jag arbetar med det jag är utbildad för. Strategi och ekonomistyrning är min grundutbildning.
Arbetsspråket är danska.
– Det går bra. Jag växte upp i Skåne när vi inte hade så många tv-kanaler, vi tittade även på danska. Och vi var en seglande familj, jag träffade många danska kompisar i hamnar längs kusten.
KOMMUNAL EKONOMIS läsare har mött Anna Thomasson i sammanhang som handlat om kommuners infrastruktur och bolag. Att hennes forskning styrdes dit berodde dels på politiskt intresse – hon satt en mandatperiod för M i Lunds fullmäktige och tio år i nämnder. Och så var det pappa som berättade om merarbete med nya styrkort i energibolaget.
– Jag blev intresserad. Varför jobba med styrsystem som utvecklats för vinstdrivande företag?
Det resulterade i en doktorsavhandling om att ”navigera i ett landskap av tvetydigheter”, och hon har hållit fast vid det. ”Hybridorganisationer” är ett återkommande begrepp.
“Vad som är bäst ur ett ekonomiskt perspektiv är kanske inte bäst för medborgarna eller det politikerna vill.”
– Kommunala bolag är exempel. Att blanda två logiker, två styrningskulturer. Att skapa samhällsnytta, men i privaträttslig form, ofta med vinstintresse och avkastningskrav. Andra exempel är offentlig-privat samverkan, OPS, och ideella organisationer som driver skolor eller annan offentlig verksamhet.
Det ligger ett dilemma i att vara offentlig och privat på samma gång.
– Vad som är bäst ur ett ekonomiskt perspektiv är kanske inte bäst för medborgarna eller det politikerna vill.
I din avhandling från 2009 skrev du att det är tämligen ovanligt med tydlig ägarstyrning i kommunala bolag. Hur har det utvecklats över tid?
– Till det positiva. Fler kommuner är mer aktiva som ägare när det gäller att gå igenom och följa upp ägardirektiv, syften, ändamål och se till att det är aktuellt. Fler har blivit medvetna om skillnaden mot förvaltningsformen.
I en SNS-rapport 2022 frågade sig dina forskarkolleger Gissur Erlingsson och Andreas Bergh om det inte är fler nackdelar än fördelar med kommunala bolag. Vad tycker du?
– Jag tänker mer 50/50. Vissa verksamheter, framför allt kapitalintensiva och investeringstunga, mår bra av att ha tydligare ekonomisk styrning skild från fullmäktige. Risken finns annars att investeringar skjuts upp för att få budgeten att gå ihop. Nackdelen är större avstånd till den politiska styrningen. Man måste vara noga med vilka verksamheter man väljer för bolag respektive förvaltning.
I SNS-rapporten föreslås en utredning om problematiken kring en växande kommunal bolagssektor. Behövs en sådan?
– Det kan vara bra. Inte bara om problematiken utan även kring förutsättningarna, som de juridiska. Norge och Tyskland har olika bolagsformer för detta; Sverige har bara aktiebolag.
Behövs en egen juridisk form för kommunala bolag?
– Kanske. En sådan utredning bör titta på hur det ser ut i länder som har det så. Hur väga vinstintresse mot offentlig insyn? Hur stärka politikens kontroll och ansvarsutkrävande?
Här kommer samtalet in på att kommunstyrelsers ledamöter ofta sitter i bolagsstyrelser, särskilt i små kommuner. Anna Thomasson är kritisk.
– Du kan inte ha uppsyn över dig själv.
Hon är också rädd att styrningskulturen gradvis hamnar lite fel med samma personer i styrelserna. Praxis varierar. En del kommuner har som policy skilda ledamöter; andra ser en fördel i ledamöter från kommunstyrelsen.
– För då har de mandat att fatta beslut.
DET BÖRJAR lukta uppvärmd lunchmat i korridorerna. Öl eller snaps serveras dock inte i kantinen Jespers Torvekøkken, om någon trodde det om danskarna.
– Nej, inte här i offentlig miljö, kanske i privat. Möjligen är det mer alkohol vid representation än jag är van vid i Sverige, säger Anna.
Hon ser större likheter än skillnader i ländernas akademiska miljöer, men upplever generellt Danmark som mer centraliserat och toppstyrt. Det gäller både universitet och kommunsektorn.
– Det kom direktiv uppifrån om en bolagsreform, där alla kommuner skulle ha VA-bolag. Och sedan kommunsammanslagningar. Den nationella politiken styr mer än i Sverige.
AnnaThomasson om ...
… offentlig privat samverkan, OPS:
”Det finns fler än man tror, de flyger lite under radarn. OPS behövs i många sammanhang, till exempel för att skapa hållbara städer. Kommuner kan inte göra det själva, inte heller privata företag. Så det behövs samverkan. Men det är svårt att få det att fungera bra.”
… kommunala holdingbolag, typ ”stadshuskoncerner”:
”Det lägger till ytterligare ett lager, och avståndet till fullmäktige ökar än mer. Det ger kanske tydligare styrning, men försämrar insynen. Allt går via holdingbolaget.”
… diversitet i kommunala bolagsstyrelser:
”Det är svårt att få spridning i kön, bakgrund, ålder. Varje parti utser sin ledamot, ingen tar ansvar för helheten. Det blir ofta homogent. Varför ställer inte politiker krav på sina egna bolag, när det gäller könsfördelning, och inte bara på aktiemarknadsbolag?”
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
