Koncernredovisning – ett krav för helhetsbilden
Att ställa samman räkenskaper för hela kommunkoncernen hör till redovisningens knepigare uppgifter. Specialisten PerÅke Brunström delar med sig av sina erfarenheter.
SAMLING. Det gäller att ta hjälp av kollegorna i koncernen om det ska gå att få ihop de sammanställda räkenskaperna. BILD: ISTOCK
Det kan vara nog så krävande för kommuner och bolag att få ihop den egna redovisningen. Att sen baka ihop det till sammanställda räkenskaper fordrar betydande merarbete.
Vad är det egentligen för nytta med det? Är det värt allt extrajobb?
– Det tycker jag absolut, svarar PerÅke Brunström, certifierad kommunal revisor, som efter sin pensionering bland annat verkar som lärare på KEF:s kurser i exempelvis sammanställda räkenskaper.
– För kommunfullmäktige och medborgarna är det enda rapporten som ger en helhetsbild. Och vill man ha rättvisande jämförelser mellan kommuner, kan det bara göras med sammanställda räkenskaper.
Orsaken är att kommuner nästan fritt kan välja att organisera sin verksamhet i olika juridiska enheter, och det är stora skillnader på vad som ingår och inte ingår i kommunförvaltningens redovisning.
I PRAKTIKEN är det tvång på sammanställda räkenskaper. Lagen medger bara undantag om företagsdelens omsättning eller omslutning sammantaget utgör mindre än 5 procent av koncernens skatteintäkter och generella statsbidrag.
– Möjligen finns det någon region som inte är tvungen, tror PerÅke Brunström.
Viktigast att justera i sammanställda räkenskaper anser han vara internvinster i affärer inom kommunkoncernen samt upp och nedskrivningar gjorda i företagen. Reglerna för detta skiljer sig åt mellan kommuners och bolags redovisning, och det är de kommunala som gäller.
– Kommuner får inte göra uppskrivningar, medan aktiebolag får göra det under vissa förutsättningar. När det gäller nedskrivningar ska kommuner beakta servicepotentialen, medan företagen beaktar ekonomiska värden. Mycket som skrivs ned i företag, får inte göras i kommunen.
Vad brukar vara svårt på de kurser du ger om sammanställda räkenskaper?
– Det finns en uppgift jag brukar köra där kommunen säljer ett företag externt. Då ska deltagarna beräkna realisationsresultatet, dels för kommunen , dels för koncernen. Det blir olika beroende på att kommunen säljer aktiebrev och koncernen redovisar sålda tillgångar och skulder. Det brukar vara svårt, men samtidigt tycker deltagarna att det är lärorikt.
Som revisor har PerÅke Brunström hittat stora fel när kommuner startat holdingbolag och sålt in sina företag dit. Det har i redovisningen ofta lett till oriktig minskning av koncernens eget kapital.
Men han tycker de sammanställda räkenskaperna blivit bättre med åren.
– Jag upplever att kommunerna avgränsar sina koncerner mer rätt nu än tidigare, och de klyver företagens redovisning på rätt sätt.
För att det ska bli riktigt bra anser han att kommunallagens bestämmelser om balanskrav och annat måste riktas mot kommunkoncernen och inte enbart mot den kommunala förvaltningen.
EN BRA hjälp i arbetet är RKR:s idéskrift om sammanställda räkenskaper som innehåller anvisningar och exempel. Han uppmanar även till att ta fram egna handböcker och dokument för arbetet.
– Vem ska göra vad? När ska uppgifterna in? När stängs den koncerninterna faktureringen?
Det är viktigt få med sig bolagens redovisare i arbetet.
– Det är kort om tid. Alla måste hjälpas åt. Redovisning ska hämtas från alla enheter.
Det ökar motivationen att se kommunen som en koncern med egna finansiella mål.
– Därmed ska man inte sluta sätta mål för enheterna. Men helheten är viktigare än delarna.
TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ
Tips för sammanställda räkenskaper
- Ta fram handbok och dokumentation för hur sammanställningen ska göras i kommunkoncernen.
- Sprid jobbet på många händer. Många uppgifter ska fram på kort tid.
- Involvera bolagens egna redovisningsekonomer mer.
- Sätt finansiella mål för kommunkoncernen, inte bara för kommunen. Det ökar intresset för sammanställda räkenskaper.
- Lär mer på KEF:s kurser.
KÄLLA: PerÅke Brunström
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
