Kriminella flockas runt kassakistan
Tema: Välfärdsbrott
Kontrollsystem som inte fungerar och bristfälliga avtal ökar risken att kriminella utnyttjar välfärdssektorn för att komma åt offentliga medel. Ingen kommun eller region är förskonad från risken att utsättas för brott.
Välfärdsbrott står samhället dyrt. Redan 2019 slog en statlig utredning fast att felaktiga utbetalningar kostade cirka 18 miljarder kronor. Inte mycket tyder på att siffrorna minskat sedan dess.
Henrik Angerbrandt, foto: BRÅ
– Eftersom det inte finns en tydlig definition som ramar in de här brotten är det svårt att få en bild av utvecklingen, men det är uppenbart att det finns ett stort mörkertal, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå, Brottsförebyggande rådet, och en av författarna bakom rapporten Välfärdsbrott mot kommuner och regioner.
Välfärdsbrott handlar inte bara om enskilda individers fuskande med bidrag utan även om hemtjänstföretag som tar betalt för tjänster som aldrig utförts, fusk med intyg eller organiserad brottslighet som ger sig in i vård- och omsorgsverksamheten och driver verksamhet för att komma åt offentliga medel.
Större samhällsomvälvande händelser, som flyktingkrisen 2015 och covid-pandemin, öppnar upp för oseriösa aktörer att infiltrera sektorn.
Sara Persson, foto: Giva Sverige
– Under flyktingkrisen såg vi att det blev en marknad inom familjehem, HVB och stödboenden medan det under covid öppnade upp för vaccinationsmottagningar och provtagningscenter, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.
Vid båda dessa tillfällen fanns krav på snabba lösningar och kontrollsystemen sattes temporärt ur spel.
Hälso- och sjukvårdssystemet bygger i stor utsträckning på tillit och legitimationssystemet fungerar som en garant för tilliten. Men i höstas varnade Ekobrottsmyndigheten för att kriminella nätverk utnyttjar systemet för brottslig verksamhet då risken för upptäckt varit liten.
– I grunden är tillit bra, men vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.
De flesta aktörer vill väl och har goda avsikter, men inte alla. Det är de sistnämnda som vi måste kunna komma åt med våra kontroller, säger Sara Persson.
EFTERSOM DEN offentliga sektorn ses som en särskild skyddsvärd marknad finns i många fall spärrar för att etablera sig, så som lämplighetsprövningar innan avtal skrivs. Detta gäller dock inte alla områden, till exempel krävs inte tillstånd inom alla välfärdsområden och det kan vara svårt att stänga ute företag där felaktigheter upptäcks i efterhand.
– Därför trycker vi alltid på att själva avtalet mellan kommunen/regionen och den privata aktören är väldigt viktigt. Det är det verktyg man har att jobba med och det är genom avtalet som man kan skaffa sig överblick och kontroll, reglera återkrav och när ett avtal ska avslutas, betonar Henrik Angerbrandt.
BRÅ ÄR positiv till utökad tillståndsprövning och konstaterar att aktörer som omfattas av tillståndsgivning granskas mer ingående.
Kommuner och regioner behöver också stärka sin kompetens och utöka samarbetet mellan kommunens olika funktioner för att få till ett bättre uppföljningsarbete.
– Dessutom behöver kommuner och regioner dela information med varandra.
I vissa fall kan det vara svårt med sekretess, men i andra fall gäller det att utnyttja de möjligheter som finns. Det saknas också en överblick av utförare och avtal med andra kommuner och regioner. Ett bolag som blir uppsagt i en kommun kan med lätthet påbörja verksamhet i en annan kommun, säger Henrik Angerbrandt.*
TEXT: CHARLOTTA MARTÉNG
*E-hälsomyndigheten har fått ett regeringsuppdrag att ta fram en nationell katalog av vårdgivare och utförare av socialtjänst. Katalogen ska vara i funktion i april 2025.
Förebygg välfärdsbrott
- Tillit är i grunden bra, men det är viktigt att våga se att brottsligheten kan förekomma överallt i kommuner och regioner.
- På Brås webbplats finns en mall för crime proofing-analyser som kan användas för att identifiera och förebygga risker.
- Ökade möjligheter till informationsdelning och delade register efterfrågas.
KÄLLA: BRÅ
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
