Delade meningar om kommunala bolag
TEMA: Kommunala bolag
Kommunala och regionala bolag är en viktig del av kommunsektorn. Fördelarna är uppenbara, men även nackdelarna är tydliga. Och för ekonomer finns det mycket att intressera sig för.
Det finns runt 1 800 kommunala bolag i landet och 2021 stod de för cirka 6 procent av BNP. Bolagen sysselsatte 64 500 personer förra året, vilket motsvarar drygt 6,5 procent av alla kommunanställda. Under de senaste 20 åren har antalet bolag ökat med 20 procent.
Det låter väl bra? Att så stor andel av den kommunala verksamheten ställs under marknadsmässiga villkor och konkurrens, men ändå med politisk styrning. Nja, svaret beror helt på vem man frågar. Lite förenklat finns det två motsatta synsätt på kommunala bolag: ett i grunden optimistiskt och ett mer pessimistiskt, enligt välfärdsforskarna Andreas Bergh och Gissur Erlingsson.
Enligt det optimistiska synsättet hjälper bolagsformen kommunen att driva verksamheten mer effektivt och ger medborgarna bättre valuta för skattepengarna. Jämfört med förvaltningsformen tillåter bolagsformen något större flexibilitet i driften av verksamheten.
Enligt det mer pessimistiska synsättet försvårar bolagen granskning och ansvarsutkrävande, snedvrider konkurrensen samt ökar risker för korruptionsproblem. På skeptikernas sida hittar vi främst forskare och delar av näringslivet.
– De kommunala bolagen ökar i god takt, trots att det i princip inte finns någon forskningsrapport som säger något positivt om bolagiseringen. Det rullar på, konstaterar Mattias Haraldsson, tidningens forskarredaktör och lektor vid Ekonomihögskolan i Lund och som medverkat i flera studier om kommunala bolag.
TILL OPTIMISTERNA får vi räkna majoriteten av landets kommunpolitiker och de anställda i bolagen. I en enkätstudie för några år sedan var dryga 80 procent av kommunernas fullmäktigeledamöter positiva till bolagen. Socialdemokrater var de mest positiva och sverigedemokrater de mest negativa till kommunala bolag.
De kommunala bolagen kan ofta erbjuda förmåner, flexiblare arbetsvillkor och friare lönesättning än kommunen. Det kan exempelvis hända att kommunala bolags vd:ar (i alla fall tidvis) har högre lön än kommundirektören. Ett annat exempel på friare anställningsförhållanden har vi i bostadsbolaget MKB i Malmö som inför fyra dagars arbetsvecka för sina 360 anställda innan 2030.
När kommunala bolags personalpolicy avviker från kommunens praxis i övrigt kan det bli bekymmer, framhåller Mattias Haraldsson:
– Det kan vara bra för det enskilda bolaget, men är det bra för koncernen som helhet? Du får olika personalpolicyer inom koncernen och det riskerar att skapa spänningar som kan vara svåra att hantera.
VARFÖR BILDAS då kommunala bolag? Ja, motiv och inriktning på bolagen har varierat över tid (se faktaruta). Forskarna Bergh och Erlingsson skriver att från 1980-talet har bolagisering setts som ett sätt att möta sektorns effektivitetsproblem genom bolagens tydligare resultatansvar, större finansiella frihet, kortare beslutsvägar och flexiblare personalpolitik.
Det har inte funnits någon tydlig politiskt färgad inställning till bolagsbildning (med undantag av tidigt 1990-tal när NPM drev på bolagsbildningen i vissa borgerligt styrda kommuner). För några år sedan motionerade exempelvis Vänsterpartiet i Malmö om att återstarta ett kommunalt energibolag, med motiveringen ”ett kommunalt energibolag har en viktig roll för energieffektivisering och klimatomställning, samtidigt som det kan bli en riktigt bra affär både för kommunen och konsumenter”. Förslaget vann dock inget gehör från övriga partier. Idag verkar det ofta vara pragmatism (ibland i form av skatteskäl) och förhoppningar om god funktionalitet och ändamålsenlighet som bidrar till bolagsbildningar.
Att större kommuner tenderar att ha fler kommunala bolag överraskar inte, inte heller att kommuner med liknande ekonomiska förutsättningar och geografisk närhet verkar inspirera varandra till att bilda bolag. Det gäller exempelvis för regionernas tandvård där fem av landets sex folktandvårdsbolag ligger runt Mälaren och Stockholm.
En intressant fråga är varför kommuner med samma ekonomiska och geografiska förutsättningar valt helt olika vägar i bolagsfrågan.
– Här i Skåne har vi Lomma och Höganäs som är nästan identiska vad gäller storlek och allmänna förutsättningar. Lomma har ett bolag medan Höganäs har många. Varför har inte Lomma gått samma väg som Höganäs? undrar Mattias Haraldsson.
FYRA AV landets kommuner saknar egna bolag: Bjurholm, Norberg, Skinnskatteberg och Salem. Sistnämnda kommun är intressant eftersom Salem har bolagstäta grannar som Södertälje och delvis även Botkyrka.
I en intervju i Dagens Samhälle 2022 framhöll kommunalrådet Rickard Livén (M) att den styrande borgerliga alliansen haft samma inställning i 43 år:
– Kommuner ska inte ha en massa bolag hit och dit. Vi tar in externa intressenter när vi vill utveckla mark eller bygga bostäder.
UNDER HÖSTEN har den styrande alliansen spruckit och Moderaterna har fått gå i opposition. Nya kommunstyrelseordföranden Arne Näsström (S) har dock inga planer på att byta kurs vad gäller kommunala bolag:
– Inget nytt vad gäller de kommunala bolagen från vår sida, säger han.
TEXT: THOMAS PETTERSSON
ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
