Ekonomiska reserver med förhinder
En hjälp för kommunerna i tuffa tider eller ett sätt för staten att slippa ta ansvar? Åsikterna om resultatutjämningsreserverna går isär.
Ett underskott på nära 30 miljarder kronor. Så ser det ut för kommuner och regioner 2024 enligt senaste Ekonomirapporten från SKR. Höjda pensionskostnader, prisökningar och höga räntor pekas ut som några av förklaringarna. SKR efterlyser en förändring av reglerna som säger att underskott i normalfallet måste återställas inom en treårsperiod och att kommuner och regioner alltid måste budgetera med överskott.
Inlägget passerade inte obemärkt förbi. Svenskt Näringsliv kontrade med att fråga varför kommuner och regioner inte satt av mer pengar till resultatutjämningsreserver, RUR, för att täcka tillfälliga underskott.
RUR HAR funnits sedan 2013. Nu, efter ett decennium, ska de ersättas av resultatreserver, RER. Samtidigt är RUR mer aktuellt än någonsin.
Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, har 226 av Sveriges kommuner RUR. Där finns sammanlagt 38 miljarder kronor.
– Men hälften av summan är fördelad på tio kommuner, vilket gör att för övriga handlar det oftast inte om några större summor, säger hon och tillägger att SKR gärna hade sett mer pengar från staten i nuläget.
– I år kan många kommuner och regioner använda sin RUR för att balansera negativa resultat, förutsatt att deras interna regelverk tillåter det, men alla kommuner har inte en RUR som räcker för att täcka underskotten eller så saknar de RUR helt, säger hon.
UPPFATTNINGARNA OM RUR går isär. Kommunal Ekonomi har pratat med kommuner både där RUR används och där det inte används. I kommuner där politikerna valt att inte reservera medel vill ekonomerna inte recensera regelverket då det inte används.
En som däremot gärna pratar om RUR är Pierre Donatella, docent i offentlig förvaltning på Förvaltningshögskolan i Göteborg. Innan RUR infördes hade han ett uppdrag i utredningen Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59) som senare kom att föreslå RUR. Han har också studerat RUR i olika forskningsprojekt.
– Det tråkiga är att det är alldeles för tidigt att uttala sig om RUR har varit ändamålsenlig eller inte. I tio år har kommunerna reserverat medel och byggt upp resurser och först nu går vi in i en situation där RUR kan användas för en mjuklandning eller för att faktiskt överbrygga ett antal tuffare år. Men det kommer att vara värt att följa upp, säger han.
HAN KONSTATERAR att förslaget om RUR togs fram i en helt annan verklighet än den kommunerna befinner sig i just nu.
– Om kommunerna skulle följa lagstiftningen helt runt RUR handlar det främst om att överbygga tillfälliga svackor i skatteunderlagets utveckling men regelefterlevnaden har varierat i kommunerna, och det har funnits en uppsättning idéer om hur man kan göra – inte hur man ska göra, säger Pierre Donatella.
ANNIKA WALLENSKOG uppmanar kommunerna att ha koll på sitt kassaflöde och sin låneskuld.
– Ibland är det för lite fokus på hur mycket pengar man får in och hur mycket man gör av med. Håll fokus både på resultatet och det finansiella sparandet, säger hon.
TEXT: CHARLOTTA MARTÉNG
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
