Stökig finansmarknad försvårar prognoserna
SVERIGE är ett räntekänsligt land, konstaterade Annika Winsth, och jämförde med USA där bostadslånen ofta binds på 30 år.
– Det gäller för er att ha ordning och reda i er ekonomi. Att bygga likviditet. Och att ha en stark balansräkning om det händer något.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth lade även under årets Kommek fram sin syn på ekonomins utveckling.
Hur påverkas kommuner och regioner framöver av den ekonomiska utvecklingen? Det var kärnan i seminariet som Annika Winsth höll. Svag ekonomisk utveckling och en vikande sysselsättning sätter press. Viktigt att ha i åtanke, enligt henne, är att det har varit stökigt på finansmarknaderna i sommar.
– Det går inte att räkna på krig och oro.
Samma sak med USA-valet.
– Det är kanske viktigare för Europa än USA självt ur ekonomiskt perspektiv. Med Trump kommer tullar och restriktioner, sade hon.
På senare år har Sverige haft en ovanligt lång period med stagnerande BNP.
– Sverige är väldigt räntekänsligt. Hushållen har höga bostadslån, till stor del med rörlig ränta.
ANNIKA WINSTH jämförde med USA, där det är vanligast att ha lån med räntan bunden i 30 år.
– Vi har gått från stark till svag befolkningstillväxt, och starten av nya bostadsbyggen har minskat kraftigt. Vi har både bostadsbrist på visst håll, och kommuner som förbyggt sig på annat håll, sa hon.
Det var med viss tvekan hon använde begreppet bostadsbrist.
– Det är ett farligt ord. Vad som efterfrågas beror på priser och räntor.
Annika Winsth berättade att alla kommuner och regioner hon tidigare träffade räknade med att de skulle växa.
– Men varifrån ska folk komma? Gränserna är stängda och barnafödandet lågt.
Hennes uppmaning till kommunerna var att inte vika sig för lobbyister som vill ha stöd till bostadsbyggande.
– Kommuner bör bara se till att lokalt hålla uppe viss kompetens i byggsektorn, så inte alla byggare försvinner på en gång.
RIKSBANKENS STYRRÄNTA är på väg ned, och hon fick frågan vad som är en långsiktigt rimlig nivå:
– Teoretiskt är 2,25–2,75 procent ganska rimligt. Och det innebär att pengar inte är gratis som förut. Man måste fundera på sina investeringar. De kostar.
Här har kommunsektorn en hemläxa att göra för att snygga till finanserna. Och vad gäller offentliga investeringar i stort, uttryckte Annika Winsth skepsis inför att under lång tid ta skattebetalares pengar för att bygga kärnkraft. Att däremot kommunerna rustar upp VA-näten för kanske 300 miljarder kronor tycker hon är långsiktigt vettigt, och det bör finansieras med både statliga stöd och kommunal upplåning.
– Till offentlig konsumtion ska vi inte låna, men det är inte rimligt att dagens generation ska betala för investeringar som håller 75 år, sa hon.
TEXTER: LARS GUNNAR WOLMESJÖ FOTO: ANDRÉ DE LOISTED
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
