Vägskäl för självstyret?
Staten ökar sin styrning av kommunsektorn, konstaterade Statskontoret i en analys 2023. Fler statliga propåer har sedan dess tillkommit. Hur långt kan det gå innan självstyret är i fara?
Att SKR då och då larmar om klåfingrig statlig styrning ligger i sakens natur, och då väger det tungt att på sin webb kunna hänvisa till Statskontorets analys. Där fastslogs att styrningen fortsatte öka 2010–2023 och att den är ”omfattande, frekvent och detaljerad”.
Riktade statsbidrag är uppenbara styrmedel, och Statskontoret påpekar att andelen riktade bidrag minskat något för kommunerna medan antalet fortsätter öka. För regionerna ökar både andel och antal.
”Statens samlade styrning tränger undan prioriteringar och minskar kommuners och regioners möjlighet att styra sina verksamheter långsiktigt och strategiskt”, enligt Statskontoret.
Sedan dess pekar flera åtgärder och förslag åt samma håll. Några exempel:
Vårdansvarskommittén utreder ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvård.
Regeringen sade 2023 att staten behöver kontrollera kommunernas arbete med VA-näten. Riksrevisionen föreslog i år att en lämplig myndighet får uppdraget.
Utjämningskommittén föreslår en statlig delegation för kommunal effektivitet.
En effektiviseringsdelegation för sjukvården placeras i Kammarkollegiet.
Ekonomistyrningsverket fick i januari uppdraget att inrätta en funktion för granskning av regionernas ekonomi.
Ekonomistyrningsverket har börjat bemanna den granskningsfunktionen, berättar myndighetens generaldirektör Clas Olsson:
– Med de resurser vi har är det inte aktuellt att granska på plats. Det blir skrivbordsgranskning och benchmarking.
Om man ser er granskningsfunktion och effektiviseringsdelegationen ihop, vad betyder det för självstyret?
– I stort sett ingenting. En liten händelse på marginalen i diskussionen om självstyre. Det finns inget ansvarsutkrävande i det vi ska göra, vi kan inte ställa någon till svars. Bara synliggöra brister och det som är bra. Precis som massmedia gör, och ingen påstår att medierna är ett hot mot självstyret.
Clas Olsson anser att självstyre kräver aktiv granskning från och för medborgarna.
– Det vi gör kan bli en liten pusselbit i den granskningen. Det finns för få lokala medier och för få andra granskningsfunktioner. Så vi möjliggör snarare självstyre.
Du har varit chefsekonom på SKR och har lång erfarenhet av kommunsektorn. Ser du någon tendens gällande statlig styrning kontra självstyre?
– Nej, det är två tunga boxare i clinch. Men en nagel i ögat, där jag kan förstå kritiken, är det snabbt växande antalet riktade statsbidrag. Det kan behövas styrsignaler, men detta innebär att för många styrsignaler staplas på varandra.
I övrigt pekar han på hur det gick för hans egen utredning ”En god kommunal hushållning” från 2021. Somligt gick igenom, annat inte.
– Där fanns krav på kommuner och regioner som inte blev genomförda. Så jag tycker inte att det kommunala självstyret fått träda tillbaka.
Text: Lars-Gunnar Wolmesjö
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
