AI ger ekonomerna nya superkrafter på Lidingö
Med hjälp av agenter, assistenter och visualiseringsverktyg har Lidingös ekonomer fått helt nya verktyg för att arbeta smartare och snabbare. Kommunekonomen Christopher Olsson är en av dem som visar vägen – och framtiden är redan här.
Lidingö har hittat en modell för att släppa loss upptäckarlusten på AI-området. Bland annat har man byggt chatbotten ”Finansiri”, som hämtar livedata i ekonomisystemet.
Tillsammans med Kungsbacka sticker Lidingö ut på AI Swedens Sverigekarta. De är kommuner som ligger i framkant med 26 respektive 25 AI-projekt i gång. De två samarbetar också kring vissa projekt och Lidingö har inspirerats av Kungsbackas AI-policy.
Många menar att man behöver mer storskaliga, kommungemensamma lösningar för att dra nytta av AI. En del väntar på den nationella AI-strategin, andra på AI Swedens nationella chattbot Svea. Per-Johan Gelotte, digitaliseringschef i Lidingö håller i princip med om att det behövs skala, men menar att det är viktigt att ta vara på det spirande intresset.
Christopher Olsson och Per-Johan Gelotte
– Jag tror att Svea kommer att bli jäkla kraftfull, men det är ett ganska omfattande projekt som kan börja leverera kanske först 2026 och vi kände att vi inte kan vänta till 2026, då har vi hunnit tappat så mycket insikt hos våra medarbetare.
Ett sådant initiativ är chatboten ”Finansiri” som hämtar livedata i ekonomisystemet. Än så länge används den bara internt, för det finns viss oro kring att dela ekonomiska data i realtid.
– Hittills har man jobbat med öppen data, som kommer från ett stängt bokslutsår. Det blir en ny utmaning om vi ska börja släppa livedata. Hur måste vi i så fall benämna saker, om det som är offentligt ska kunna greppas i realtid, funderar Per-Johan Gelotte.
Även om generativ AI har stor potential för kommunikation med medborgarna, används verktygen hittills mest internt. Exempelvis har Lidingö en AI-mentor för hemtjänsten. Och en rad assistenter på ekonomiområdet. Detta tack vare Christopher Olsson, som är kommunekonom och delar Per-Johans Gelottes intresse för att utforska AI:s möjligheter.
Christopher Olsson lägger några timmar varje dag på att experimentera med AI. Ett av hans första projekt var att bygga en RS-assistent.
– Jag var ganska nyanställd i kommunen och skulle börja jobba med räkenskapssammandraget. Då byggde jag en agent som fick läsa in instruktionen från SCB, så kunde jag ställa frågor till agenten i stället för att leta informationen själv. Det sparar jättemycket tid, berättar han.
Sedan dess har Christopher Olsson fortsatt att experimentera med att skapa assistenter och agenter för att få hjälp i olika system. Förutom Chat GPT använder han Copilot (Microsoft) och visualiseringsprogrammet Power BI.
– Vi använder till exempel Copilot-agenter som vi matar med våra olika rutiner och lathundar för hur man ska jobba med ekonomi hos oss. Som medarbetare kan man ställa en fråga direkt till agenten, så letar den fram det bland alla dokument som finns i biblioteket och ger dig ett svar direkt.
Agenten hänvisar även till dokumentet så att man kan gå in och läsa vidare eller säkerställa att informationen stämmer.
– Vi måste motverka hallucinationsrisken, kring framför allt generativ AI. I alla fall tills vidare, tills man har byggt ett förtroende för den, inflikar Per-Johan Gelotte.
Men utvecklingen går fort, Christopher Olsson berättar att han märker att AI:n han jobbar med blir säkrare och säkrare. Hans rekommendation är ändå att än så länge inte ge AI:n mer komplexa uppgifter än att du som ekonom kan rimlighetsbedöma resultatet du får.
En annan attraktiv applikation för ekonomer är Power BI som omvandlar ekonomisk information till tabeller och därifrån komplexa visualiseringar som sedan kan uppdateras i realtid.
Lidingö ger onekligen intryck av att vara en experimentverkstad, i positiv mening, för tillämningen av AI inom kommunal ekonomi. Men Per-Johan Gelotte rättar min iakttagelse något:
– Jo, det kanske stämmer om vi backar till 2023, men nu är politikerna väldigt tydliga – vi har visat vad vi kan göra och den har gett oss klartecken. Nu går vi från experiment till att faktiskt kunna visa nytta i våra kärnprocesser, säger Per-Johan Gelotte.
Fokus i det arbetet är att samla och strukturera data.
– Det är svårt att göra korrekta analyser om man inte har datan rätt kategoriserad, preciserar Christopher Olsson.
Text: Rakel Lennartsson
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
