Ansträngd ekonomi ett hinder för ny socialtjänstlag
Höga kostnader riskerar att försena omställningen till nya socialtjänstlagen, visar kommunernas egna bedömningar.
– Fler och dyrare placeringar av barn och unga är en utmaning, säger Åsa Grans, ekonomichef i Ludvika.
När Socialstyrelsen strax före midsommar presenterade en lägesbild av kommunernas förberedelser inför den nya socialtjänstlagen var den ganska samstämmig. I sina enkätsvar välkomnade många kommuner lagändringarna och att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Socialtjänsten ska kunna erbjuda snabbare och enklare insatser utan behovsprövning.
Åsa Grans
Men samtidigt pekade de på en ansträngd ekonomi som ett hinder på vägen. Kommunernas utsatta ekonomiska läge påverkar möjligheterna att kunna ställa om arbetet för att möta den nya lagens krav.
– Vi har som många andra kommuner haft utmaningar med driftsekonomin i flera år. Inte minst inom individ- och familjeomsorgen, med fler och dyrare placeringar av barn och unga, säger Åsa Grans, ekonomichef i Ludvika.
Ekonomifunktionen är viktig – både för att klara omställningen och att samtidigt hantera den befintlig situationen med ekonomiskt underskott – konstaterar Åsa Grans.
– Rollen som bollplank för chefer och politiker har vi haft ganska länge, men nu blir den ännu tydligare. Vi behöver ta fram underlag och peka på långsiktiga konsekvenser, inte minst när det gäller det förebyggande arbetet, säger hon.
Tibro är en annan kommun som påminner om att det kan ta tid innan lagens krav är uppfyllda:
”Hela socialtjänsten är i dag, utifrån en finansiell situation, under hög belastning vilket inte ger förutsättningar för en omställning. Viljan finns men resurserna är begränsade”, skriver kommunen i sitt svar på Socialstyrelsens enkät.
Anna Camilla Andersson
Anna Camilla Andersson (S), socialnämndens ordförande i Tibro, pekar även hon på höga kostnader för placeringar av barn och unga som en viktig förklaring till den svaga ekonomin.
– Förra året ökade orosanmälningarna med 40 procent och det har inte lugnat sig än, säger hon.
Under förberedelserna inför att lagen trädde i kraft den 1 juli i år har socialförvaltningen haft god hjälp av en ekonom som jobbat specifikt med förvaltningens frågor.
– Det har tidigare funnits brister i medvetenheten om ekonomin. Men nu har medvetenheten ökat. Ekonomen hjälpte oss att se var kan vi spara utan att det drabbar den enskilde för mycket, säger Anna Camilla Andersson.
I Socialstyrelsens lägesrapport uppger 49 procent av kommunerna att deras förebyggande arbete endast i låg utsträckning uppfyller kraven i nya socialtjänstlagen. 29 procent ser goda förutsättningar att ställa om till en förebyggande socialtjänst, men nästan lika många (28 procent) bedömer att förutsättningarna är dåliga.
Anna Camilla Andersson framhåller att en viktig uppgift för henne den närmsta tiden är att visa att det förebyggande arbetet kan löna sig på sikt, även ekonomiskt.
– När vi hjälper människor i tid ökar chansen att de mår bättre. Samtidigt är det ett arbetssätt som i långa loppet borde vara fördelaktigt för kommunens ekonomi, säger hon.
Text: Torbjörn Tenfält
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
