Offentlig upphandling – ofantliga summor
När kommuner och regioner gör inköp för miljardbelopp är det inte bara juridiken som avgör resultatet. Ekonomer har en unik förmåga att se helheten – från kalkyler och riskbedömningar till uppföljning och utvärdering. Den ställer stora krav på såväl ekonomer som jurister – och entreprenörer. Men rätt använd kan den offentliga upphandlingen vara ett verktyg för att utveckla näringslivet och förse kommunerna med de bästa varorna och tjänsterna.
Den offentliga upphandlingen omsätter 900 miljarder koronor per år – bara i Sverige. Från att främst ha hanterats av jurister, uppmärksammas ekonomernas betydelse alltmer för att få ut det bästa av den offentliga sektorns inköp.
Syftet med upphandlingen är ju att hushålla med skattemedel. Många pekar också på att Lagen om offentlig upphandling (LOU) ytterst är en antikorruptionslagstiftning, som syftar till att ingen leverantör ska favoriseras på grund av vänskapsband eller andra beroendeförhållanden.
Tvärtom ska lagen främja fri och rättvis konkurrens och fri rörlighet inom EU. Dessutom används offentlig upphandling som ett styrmedel för att uppnå mål som politikerna har enats om, till exempel när det gäller hållbar utveckling eller innovation. Just nu är beredskapsmålet särskilt aktuellt.
Upphandlingens fem grundprinciper:
- Icke-diskriminering
- Likabehandling
- Proportionalitet
- Öppenhet
- Ömsesidigt erkännande
LOU bygger på EU-direktiv. Direktiv kan implementeras på lite olika sätt i medlemsländerna men i princip ska samma regler gälla överallt. Ett syfte med lagen är att utveckla den inre marknaden, vilket innebär att den förbjuder att man favoriserar leverantörer från det egna landet eller tidigare kända leverantörer.
Det senare menar många vållar problem i praktiken, vilket en grupp forskare framhöll i Konjunkturrådets rapport 2022: Offentlig upphandling i gränslandet mellan ekonomi och juridik.
– Det är svårt att hindra en leverantör som tidigare misskött sig från att delta i en ny upphandling. Och ännu svårare att premiera en leverantör som man är nöjd med, sa Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet och ordförande i SNS Konjunkturråd i samband med att rapporten släpptes.
Cirka sex till sju procent av alla upphandlingar överklagas. Men då domstolarna dömer olika skapas osäkerhet. Exempelvis när det gäller information; är det kommunens skyldighet att se till att informationen är tydlig, eller är det anbudsgivarens skyldighet att ställa frågan?
Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att fungera som ett stöd utför upphandlande organisationer, medan Konkurrensverket utövar tillsyn över hur lagen följs.
Tre problem med offentlig upphandling enligt forskarna:
Reglerna begränsar möjligheten att dra nytta av tidigare erfarenheter eller andras erfarenheter.
Kopplingen mellan anbudspris och vad som faktiskt utbetalas är för svag, vilket ger spelrum för oseriösa leverantörer.
Osäkerhet om faktiska kostnader hanteras dåligt. Forskarna vill se avtal med kostnadsdelning.
(Källa: Konjunkturrådets rapport 2022: Offentlig upphandling i gränslandet mellan ekonomi och juridik)
Gillade du artikeln?
Det här är en artikel ur vår medlemstidning Kommunal Ekonomi, som är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
