Behöver regeringen ökad kunskap om kommunal ekonomistyrning?
Proppen om en effektivare ekonomistyrning i kommunsektorn blev en urvattnad historia. Hans Petersson hade hellre sett avskaffat balanskrav och resultatutjämningsreserv för att i stället knyta en flexibel resultatnivå mot god ekonomisk hushållning.
Utredningen ”En effektivare ekonomistyrning i kommuner och regioner” gjorde en omfattande genomlysning av de utmaningar som kommuner och regioner står inför när det gäller ekonomistyrning och vilka förändringar av gällande lagstiftning som är lämplig för att möta dessa. Det fanns en hel del väl underbyggda förslag i utredningen, till exempel att kommuner och regioner ska ta fram en 10-årigt program för god kommunal hushållning för att styra mera långsiktigt.
Det mesta av utredningen kring sektorns ekonomistyrning hamnade i papperskorgen. Synd, anser Hans Petersson som velat se rejäla åtgärder
Regeringen verkar dock blunda för nästan alla av utredningens förslag. I det preliminära förslaget från regeringen saknas också i många fall motiveringar till varför utredningens förslag inte ökar kvaliteten på styrningen i sektorn. Jag har försökt att få någon ansvarig i Regeringskansliet eller på departement att motivera varför nästan hela utredningen lades i papperskorgen, men ingen vill eller får uttala sig.
DEN ENDA större ändringen som regeringen förslår är att den nuvarande resultatutjämningsreserven tas bort inom 10 år och ersätts parallellt med en så kallad resultatreserv med ett bredare tillämpningsområde. För det första, varför ska vi hantera två resultatreserver under 10 år?
Min uppfattning är även att både den gamla och nya resultatreserven ytterligare ökar komplexiteten i ett regelverk som redan idag gör det svårt för beslutsfattare och tjänstemän att förstå den kommunala ekonomin. Med en resultatreserv skapas ytterligare resultatrader att ta ställning till när den kommunala ekonomin diskuteras. Detta försvårar för beslutsfattarna att fatta beslut som ökar effektiviteten i kommunsektorn. Vi kan inte begära att våra fritidspolitiker ska kunna förstå skillnaden mellan sex olika resultatrader knutna till resultaträkningen och balanskravsutredningen. Vilka rader ska de styra på?
YTTERLIGARE ETT förslag som inte underlättar för kommunsektorn är att bibehålla den så kallade ”blandmodellen” vid redovisning av pensioner. Att redovisa enligt blandmodellen strider mot rättvisande bild och ger ingen korrekt bild av en kommuns eller regions ekonomi. Motivet för att behålla blandmodellen är att den på ett bättre sätt ger möjlighet för kommuner och regioner att verka för god ekonomisk hushållning och att uppfylla balanskravet i hög- och lågkonjunktur. Min fråga är då till staten, varför man 2019 i LKBR införde en värdering av finansiella instrument till verkligt värde, vilket också påverkar kommunernas arbete för god ekonomisk hushållning både i hög- och lågkonjunkturer? Staten måste bestämma sig: antingen gäller rättvisande bild och bokföringsmässiga grunder, eller så får man anpassa redovisningen efter andra kriterier som staten beslutar om.
VARFÖR SKA kommunsektorn behöva rätta sig efter ett komplext och svårtolkat regelverk utan sanktioner, som i princip ändå går att kringgå genom olika kommunala beslut som synnerliga skäl med mera. Det optimala för att uppnå en kvalitativ ekonomistyrning hade varit att helt avskaffa balanskravet och resultatutjämningsreserven för att i stället knyta en flexibel resultatnivå mot god ekonomisk hushållning. Eget kapital hade då enligt all god ekonomisk teori fått vara en regulator över tiden. Vi hade fått ett enklare regelverk och det hade skapat en tydlighet som enligt min uppfattning hade gynnat ekonomistyrning och ansvarsutkrävande både ur ett statligt och kommunalt perspektiv.
Staten måste öka sin kunskap om kommunal ekonomistyrning för att med ny lagstiftning hjälpa och inte stjälpa för kommuner och regioner att bedriva sin ekonomi och verksamhet enligt god ekonomisk hushållning.
//HANS PETERSSON, Föreläsare och analytiker på KEF, Förvaltningshögskolan och Kommunforskning i Västsverige.
Kommentera artikeln!
Läs kommentarer på artikeln från några branschprofilerpå KEF:s Linkedinprofil. Och skriv gärna något själv!
Vill du läsa mer?
Vår medlemstidning är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
