Nordisk glesbygd på offensiven

STARK REGIONPOLITIK. I Norge finns en bred politisk uppslutning kring att hela landets ska leva.
Bild: Istock

Norge håller hela landet vid liv, Finland skapar nya sjukhusområden. Danmark hoppar över den regionala nivån och i Sverige leder Norrland den gröna omställningen. Regionalpolitiken i Norden har många ansikten.

---

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT

Flytta till Rødøy och få gratis bostad under ett år. Den karga kustkommunen i Nordland gör som många andra småkommuner i Norge för att locka nya invånare.

– Det goda livet finns här i Rødøy. Men befolkningen minskar och vi måste göra något för att vända utvecklingen, säger kommunstyrelsens ordförande Inger Monsen, som företräder Arbeiderpartiet.

Antalet invånare minskar kontinuerligt och är nu nere i knappt 1 200. De flesta jobben finns inom kommunens verksamheter, fiskodlingsbranschen och andra former av havsbruk.

– Har vi inte folk och infrastruktur så blir det svårt att producera allt det vi har möjlighet att producera i distrikten. Därför är distriktspolitiken så viktig för oss, säger Inger Monsen.

Hon är nöjd med att debatten om kustkommunernas och landsbygdens villkor blivit livligare de senaste åren. Den förra regeringen tillsatte ett demografiutskott som pekade på behovet av nytänkande om distriktens plats i det norska samhället. Under våren ska den nya regeringen komma med en programförklaring om distrikten. Nyligen genomfördes också en regionreform som fullbordas nästa år då Norge kommer att ha 15 fylken istället för som tidigare 19.

– Det är väldigt dyrt att bygga hus häruppe, inte minst på grund av höga transportkostnader. Ofta krävs ett stort eget kapital, men folk har inte råd. Staten borde decentralisera fler akademiska jobb, alla behöver inte ligga i Oslo, säger Inger Monsen.

Distriktspolitik är den norska termen för landsbygdspolitik. Regionalpolitiken bygger på lagstiftning som regionerna är skyldiga att genomföra. Den är på det sättet bredare och mer enhetlig än landsbygdspolitiken, som främst syftar till att tillgodose perifera geografiska områden.

– Bärkraft i alla delar av landet och samma tillgång till servicetjänster har varit det primära i distriktspolitiken i många år. Under pandemin och kriget i Ukraina har behovet av motståndskraftiga kommuner blivit ännu tydligare, säger Mari Wøien Meijer, statsvetare och researcher på Nordregio.

Stödet av det lokala näringslivet är en grundpelare i distriktspolitiken. Med pengar från statliga myndigheten Innovasjon Norge får industrier och mindre företag i perifera delar av landet en möjlighet att utveckla sin konkurrenskraft.

– Staten går inte direkt in och finansierar, pengarna slussas via kommunerna, Innovasjon Norge och andra aktörer, säger Mari Wøien Meijer.

FÖR ETT par år sedan var hon en av författarna av en nordisk studie om regionalpolitik och omställningsförmåga som Nordregio gav ut i samarbete med Tillväxtanalys. Av rapporten framgår vilken hög prioritet frågorna har i landet: ”Om man ser på regional- och landsbygdspolitiken som helhet är det uppenbart att den uppfattas som ett mycket viktigt politikområde för utvecklingen i Norge.”

– Att Norge bedriver en så aktiv distrikts- och regionalpolitik har sannolikt historiska orsaker. Sedan andra världskriget finns en bred uppslutning om att hela landet ska leva. Men det beror också på att många av de norska kommunerna är väldigt små och har begränsade egna resurser, säger Jörgen Lithander, analytiker på Tillväxtanalys.

Regionerna har under de senaste åren fått en starkare ställning i Norge, Sverige och delvis även i Finland, framhåller han. I Danmark är det nästan det motsatta. Där har regionerna avlövats och istället satsar man på mer kommunalt näringslivsarbete.

Hur stora företagsnedläggningar hanteras skiljer sig också mellan länderna.

– Sverige har inget särskilt omställningsinstrument. Även om paketinsatser förekommer är de snarast av ad hoc-karaktär. Norge har under 40 år haft en mycket genomarbetad politik med tydliga strukturer och ansvarsfördelning. Finland gör periodvis vissa omställningsinsatser av ganska stor ekonomisk omfattning, men inte lika strukturerade som de norska, säger Jörgen Lithander.

DEN POLITISKA debatten i Finland har under vårvintern präglats av riksdagsvalet i början av april.

– Hur kan vi hålla hela landet vid liv samtidigt som vi måste spara miljarder? Här tittar vi mycket på Norge, som fortfarande lyckas ha hela landet bebott, säger Jukka Teräs, teknologie doktor i produktionsekonomi och tidigare verksam vid Nordregio. Nu driver han egna konsultföretaget Norrum OY i Finland, med regional utveckling som specialitet.

FINLAND FÖLJER också den gröna omställningen i norra Sverige, framhåller Jukka Teräs.

– I det fallet är vi båda vinnare eftersom industrierna i Norrbotten och Västerbotten har många underleverantörer i Finland.

Den 1 januari i år trädde social- och hälsovårdsreformen i kraft efter många år av debatt och förberedelser. Då fördes ansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet över till de 21 nya välfärdsområdena. Syftet är att skapa en jämlikare tillgång till tjänster och att minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan människor.

– Om du tittar från ett helikopterperspektiv ser det bra ut eftersom det finns specialsjukvård över hela Finland. Men om du landar kommer debatten handla om att det inom regionen är den starkaste kommunen som får specialsjukvården. Risken finns att de människor som bor i mer avlägsna delar inte får del av servicen på samma sätt.

Under pandemin blev det tydligt att det regionala samarbetet mellan de nordiska länderna har en hel del brister, anser Jukka Teräs.

– Vi trodde att vi var integrerade, men när gränserna stängdes och systemet testades visade det sig inte vara en succé. Nu tror jag att folk ser att relationerna är bra igen, vi behöver handeln. Geopolitiken med kriget i Ukraina har också fört oss samman och vi är bättre beredda för nästa kris. Vi vill inte stänga gränsen mellan Haparanda och Torneå en gång till på samma sätt, säger han.

I DANMARK handlar debatten om centrum och periferi inte så mycket om geografiska avstånd, utan mer om en känsla, framhåller Søren Qvist Eliasen, forskare vid Aalborg Universitet och även han tidigare verksam vid Nordregio.

– Upplevelsen av att vara i periferin kan vara densamma som i norra Sverige eller Norge. Människor flyttar och huspriserna sjunker.

De områden det handlar om finns bland annat längs Jyllands västkust. Andra exempel är öarna Lolland och Falster, där arbetet med den nya fasta förbindelsen över Fehmarn Bält ändå inger hopp.

– Kanske kan trafiken mellan Danmark och Tyskland vända utvecklingen, säger Søren Qvist Eliasen.

Vill du läsa mer?

Vår medlemstidning är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.