Sprickan växer inom kommuner
I Lindesberg gick kommuninvånare man ur huse för att protestera mot nedläggning av en lokal busslinje hösten 2022. Bild: Lindenytt/Camilla Lagman.
Sverige dras isär, men inte särskilt fort. Och ser man till hur väljarna röstar handlar det snarare om minskade skillnader i landet, enligt forskaren Richard Öhrvall.
– Bilden av en spricka mellan stad och land håller inte, säger han.
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT
Stad mot land, centrum mot periferi. Den inbyggda motsättningen mellan glesbygd och storstad har flera namn.
Men spänningen mellan de två är inte så stor som den politiska diskussionen ibland kan ge sken av, visar forskning vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet.
– De skillnader i attityder och värderingar som finns är konstanta över tid. Tittar vi på väljarnas partival ser vi minskade skillnader mellan stad och land, säger Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap.
TILLSAMMANS MED sin forskarkollega Gissur Erlingsson studerar han variationer mellan land och stad med fokus på individers röstbeteende och tilltro till politiker och samhällets service. De jämför olika kommuner, men även orter inom enskilda kommuner.
Slutsatserna går på tvärs mot den gängse bilden.
– I andra länder ser vi tydligare skillnader även när man mätt på det sätt som vi har gjort. Det kan bero på att Sverige har ett annat valsystem och mer omfördelning i välfärdssystemen och mellan kommuner, säger Richard Öhrvall.
En hypotes som forskarna för fram i rapporten är att ”den svenska likvärdigheten inte är så skakad i grundvalarna som ibland görs gällande”. Möjligen är livsvillkoren inte så väsensskilda – åtminstone inte än – mellan storstadsregioner och landsbygd.
NÅGON VIDGAD klyfta märks inte heller i det politiska landskapet, menar Richard Öhrvall. I valet i höstas fick de fyra partierna som ville ha Magdalena Andersson som statsministerkandidat (C, MP, S och V), bättre väljarstöd i storstadsområden och sämre på landsbygden jämfört med föregående riksdagsval. För partierna på högerkanten blev resultatet det omvända.
– Det är svårt att säga att valet 2022 kännetecknades av någon polarisering mellan stad och land.
Richard Öhrvall tar Centerpartiet som exempel. C gjorde visserligen ett dåligt val på landsbygden, men det innebar att väljarstödet blev mer jämnstarkt mellan stad och land och därmed snarare en minskad polarisering.
DET SOM gör att det ändå går att tala om en viss polarisering är Sverigedemokraternas valframgång och att den var tydligast utanför storstadsområdena. Partiet stöddes av närmare 25 procent av väljarna på landsbygd och strax över 16 procent i storstadskommuner – en skillnad på nästan 9 procentenheter. I valet 2010, då SD tog sig in i riksdagen, var motsvarande skillnad endast en dryg procentenhet.
Även om inte forskarna ser någon växande klyfta mellan stad och land så tickar inte den demografiska klockan till landsbygdens fördel. Enligt SCB:s prognos kommer landets befolkning att öka med över en halv miljon invånare mellan 2020 och 2030. Sverige beräknas då ha drygt elva miljoner invånare, men befolkningsutvecklingen bli sannolikt mycket ojämn. Enligt SCB kommer storstäderna, andra större städer och pendlingskommuner nära storstäder att växa med i genomsnitt 11 procent. Landsbygdskommunerna väntas däremot fortsätta krympa och minska sin folkmängd med i genomsnitt 5 procent från en redan låg nivå.
“”Med andra ord förväntas landet obönhörligen fortsatt dras isär i kraftigt växande storstadsregioner och krympande landsbygdskommuner” skriver forskarna.”
DE TYDLIGASTE resultaten noterade de när de jämförde människors uppfattningar inom en och samma kommun. Med hjälp av SCB:s medborgarundersökningar fann de att människor som bor utanför centralorten inte tycker att de kan påverka politikernas beslut i samma utsträckning som de som bor i centrum.
– De som bor utanför centralorten upplever i något mindre utsträckning att politiker lyssnar på invånarnas synpunkter, säger Richard Öhrvall.
Maria Sundén Joge, ordförande i Tjällmo byalag, känner igen sig i Richard Öhrvalls beskrivning.
– Före valet fick vi löfte om en byggnad som skulle inrymma räddningstjänst, förskola och hemtjänst, men nu har valet varit och då är det ingen politiker som vill kännas vid löftet. Den byggnaden kan vi känna oss blåsta på, säger hon.
Tjällmo är en tätort med cirka 500 invånare, drygt tre mil nordost om Motala. Byalaget och invånarna har de senaste åren protesterat mot politikerna i centrala Motala.
– De tillvaratar inte våra intressen för de har ju rivit en del av skolan. Och lagt ner ett ålderdomshem, trots att vi var väldigt tydliga med att vi ville ha det kvar. Vi på landsbygden betalar lika mycket skatt som de i stan, de måste vi också få samma service, säger Maria Sundén Joge.
NÄR EN del av låg- och mellanstadieskolan revs anförde kommunen dålig inomhusmiljö som skäl. Byggnaden var angripen av mögel. Byalaget ifrågasatte förklaringen och begärde ut besiktningsprotokoll.
– Första gången fick vi bara till svar att vi ändå inte förstår protokollen. Andra gången fick vi ut protokollet och vi kan inte se att det är så illa att de måste riva. Det står att lokalerna var eftersatta på grund av att de inte har renoverats, men det är ju en annan sak. Var har pengarna för renoveringen hamnat? Man blir så trött.
Vill du läsa mer?
Vår medlemstidning är landets ledande tidning inom kommunal ekonomi. Du som är medlem får tidningen i brevlådan eller digitalt sex gånger per år. Det går även att prenumerera på tidningen. Läs mer på Tidningen Kommunal Ekonomi.
