’’Stora kommuner skapar en slags egen gravitation’’
BEKVÄM. Charlotta Mellander är en hemvändare. Hon vände åter till Småland efter studier i Linköping.
Storleken spelar roll, så enkelt är det. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, förklarar det orättvisa i att stora städer lockar fler människor än mindre orter, och tipsar om vad som ändå går att göra för att påverka flyttströmmarna.
Vissa gillar storstadspuls, andra trivs bättre i en granskog. Alla människor är helt enkelt olika. Men trots dessa olikheter verkar fler, över tid, ändå dras i en och samma riktning: från små orter till de större städerna. Urbaniseringen har pågått i över två hundra år och visar inga tecken på att avta.
En av dem som har studerat de här mönstren är Charlotta Mellander på Internationella handelshögskolan i Jönköping.
– Det finns främst tre saker som drar med större städer, förklarar hon.
Det första är att det finns arbetstillfällen, det andra är att det finns möjligheter till utbildning. Det har varit allmän kunskap ganska länge. Men de senaste åren har forskarna upptäckt att ytterligare en faktor är minst lika viktig: att orten kan erbjuda variation. Variation i kulturutbud, variation i fritidssysselsättning, i människor, i idéer – ja, variation i allt det som är livet.
“”När ortens ungdomar flyttar i väg för att plugga, håll då kontakt med dem från kommunens sida.””
– Tidigare resonerade man som så att så länge en kommun kunde erbjuda arbetstillfällen skulle människor både stanna kvar och flytta dit, men nu vet vi att det inte är så enkelt.
Att locka stora arbetsgivare till orten, ett jättejobb i sig, är med andra ord bara början på resan. Men varför är det då så viktigt att vara en attraktiv ort? Svaret består av två delar.
– För det första innebär fler människor oftast att arbetsmarknaden blir starkare, då större arbetsmarknader blir mer effektiva men också mer motståndskraftiga i sämre tider.
FÖR DET ANDRA är fler invånare förutsättningen för den där tredje, viktiga faktorn: variation.
– Ju fler människor det bor på en ort, desto fler finns det som kan handla i butiker, gå på caféer, köpa teaterbiljetter och så vidare, vilket gör det möjligt för fler sådana verksamheter att finnas. Det i sin tur lockar fler människor till orten, vilket ger ytterligare underlag för mer variation. Det blir en god cirkel.
Dessutom innebär fler invånare större variation även när det gäller kunskap och idéer.
– Ju fler idéer som kan mötas, desto större chanser att det uppstår nya affärsidéer som blir till nya verksamheter.
Att vara attraktiv är med andra ord extremt viktigt, men alla har inte samma förutsättningar att skapa attraktionskraft.
– Det är storleken och geografin som i hög grad avgör, så orättvist är det.
Den stora massan drar sig år efter år mot de större städerna eftersom de kan erbjuda alla tre faktorer: jobb, utbildning och variation.
– Stora kommuner skapar en slags egen gravitation som drar människor. Sen har de orterna andra utmaningar, men att locka folk är inte en av dem.
Mindre kommuner däremot saknar den här naturliga gravitationen och måste kämpa betydligt hårdare för att locka nya invånare. Men alla behöver inte kämpa lika mycket.
– Om en liten kommun ligger nära en större ort får de draghjälp. En av de allra viktigaste faktorerna för att små kommuner ska växa är hur bra det går för regionens centralort, eftersom dess fördelar spiller över på dem som ligger runtomkring. Det faktum att till exempel Skellefteå har lyckats locka till sig stora industrier gör att förutsättningarna för grannkommunerna också blir bättre. Det är dock viktigt att veta att det inte är säkert att det spiller över på samtliga kommuner i närheten.
SPANARE. Urbanisering är en svårbruten trend, enligt professor Mellander.
FÖR KOMMUNER som vill locka fler invånare finns det en grupp som är extra viktig att titta på: ungdomarna.
– Personer mellan 18 och 35 är den absolut mest lättrörliga gruppen eftersom de i högre grad söker jobb, utbildning, eller variation. Dessutom har de ofta inte barn i skolåldern eller investeringar i ett boende ännu. Det gör dem lättrörliga.
Bra när man kan locka till sig dem, dåligt när de flyttar därifrån. I en del kommuner flyttar ganska många unga till en annan ort när de får chansen, och det är långt ifrån säkert att alla kommer tillbaka senare i livet. Något som leder till problem.
– För det första minskar invånarantalet här och nu, för det andra innebär färre ungdomar att barnafödandet och därmed invånarantalet kommer att minska även framöver.
Med andra ord: medelåldern i kommunen ökar, och i förlängningen blir det en mindre grupp som via skatten ska betala för kommunens grundservice.
– Då riskerar den att behöva krympas, och då flyttar ännu fler, och så är man inne i en negativ spiral.
Vad ska man då göra för att motverka det här? Charlotta Mellander är noga med att påpeka att alla har olika förutsättningar, men att ett bra första drag är att verkligen ta tillvara på de unga som faktiskt väljer att stanna kvar. Sedan är det jätteviktigt att försöka hålla kvar banden med de ungdomar som flyttar från orten.
– Till små orter flyttar främst de som redan har en personlig relation med platsen. När ortens ungdomar flyttar i väg för att plugga, håll då kontakt med dem från kommunens sida, se till att de inte glömmer bort att ni finns och hur mycket den lilla orten ändå har att erbjuda. Det tror jag att många kommuner kan bli bättre på. Hon är själv ett exempel på det. Uppvuxen i Bankeryd flyttade hon till Linköping för att plugga, men trots att hon älskar storstäder valde hon senare att flytta tillbaka till Småland.
– Här fanns ett intressant jobb, och även om jag tyckte att Jönköping var dödens tråkigt i 20-årsåldern såg jag helt andra kvaliteter när jag var 30.
IDAG FINNS det de som menar att både digitaliseringen och pandemin kommer att vända strömmarna till landsbygdens fördel, men Charlotta Mellander är skeptisk.
– Det vi har sett hittills är väldigt marginella rörelser, och de som flyttar ut från stadskärnorna flyttar oftast till en kranskommun, inte långt ut på landet. Jag kan inte komma på något som kan vända urbaniseringen som trend, men det finns mycket enskilda kommuner kan göra för egen del.
Charlotta Mellander
Född: I småländska Bankeryd 1971.
Bor: I stadsdelen Humlegården, Jönköping.
Studier: Disputerade på avhandlingen The wealth of urban regions – on the location of creative individuals and firms vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping 2008
Jobb: Professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School.
Intressant: Hon har samarbetat med professor Richard Florida (myntade begreppet den kreativa klassen) om bland annat ekonomisk segregation i USA.
