Ett utjämningssystem für alle?
Tema: Stad och land
Stad och land, centrum och periferi. Pengar och människor strömmar åt båda håll, motsättningarna är kanske mindre än vi tror? Samtidigt gör den gröna teknologin gårdagens förlorare till morgondagens vinnare.
Många får, ett fåtal betalar. Alla inser att det behövs, men hur ska det egentligen vara utformat för att fungera optimalt? Går det att hitta ett kommunalt utjämningssystem som alla faktiskt tycker är bra? Alla inser att det behövs, men hur ska det egentligen vara utformat för att fungera optimalt? Går det att hitta ett kommunalt utjämningssystem som alla faktiskt tycker är bra?
TEXT: KARIN AASE – ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND
Det kommunala utjämningssystemet, blodomloppet i den svenska kommunala och regionala ekonomin, har utretts gång på gång genom åren, och diskussionen pågår alltjämt.
– Det är egentligen inte så konstigt om man tänker efter. De allra flesta lokalpolitiker har stora ambitioner för sin bygd, och i princip är alltid de ambitionerna större än de ekonomiska resurserna, säger Måns Norberg, ekonom på SKR.
– Eftersom utjämningssystemet är del av den ekonomiska realiteten, och därmed av begränsningen, blir det självklart att man med jämna mellanrum vill undersöka om det har kommit nya, bättre sätt att hantera omfördelningen på.
MED TANKE på att grunden för systemet dessutom tangerar starka ideologiska principer menar Måns Norberg att det inte är konstigt att diskussionen fortsätter.
– Jag skulle säga att det ändå är förhållandevis lite bråk, och jag upplever att principen som systemet bygger på har relativt starkt stöd. Med tanke på att systemet rör sig mitt i ideologiska brännpunkter, mitt i stad-land-konflikten, och dessutom hanterar jättemycket pengar, hade man kunnat bråka väldigt mycket mer än vad man faktiskt gör. Men nu ska systemet utredas igen, eftersom det finns en föränderlig omvärld att ta hänsyn till.
– Problembilden är ju allmängods vid det här laget: en åldrande befolkning, klimatförändringar som behöver hanteras, kompetensförsörjningsproblem. Allt det här omgärdar den kommunala verkligheten, och frågan är väl vad som är rimligt att begära att utjämningssystemet faktiskt ska kunna hantera?
Han tar kompetensförsörjningen som exempel. I vissa delar av landet är det idag mycket svårt att få tag i välutbildad personal vilket riskerar att tvinga upp lönerna där.
–Det innebär att det riskerar att uppstå ytterligare löneskillnader mellan regioner, och frågan vi då måste ställa oss är hur utjämningssystemet ska hantera de skillnaderna? Och om det faktiskt ens är önskvärt?
KOMMITTÉN SOM nu utreder systemet har fått i uppdrag att dels göra en bred översyn, dels att titta närmare på vissa specifika knäckfrågor. Men den fråga som Måns Norberg är allra mest nyfiken på att följa är hur kommitténs slutgiltiga förslag tas emot av politikerna.
– Vi har en mer polariserad politisk debatt idag. Frågan är om de föreslagna förändringarna får bli långsiktiga, eller om vi har en mer svängig period framför oss där nya riksdagsmajoriteter ständigt vill riva upp systemet och sätta sin egen prägel på det.
