Tema Energi: Från reglering till nyckfull marknad
Text: THOMAS PETTERSSON, Illustration: Lasse Widlund
Från reglering till marknad. Från marknad till priskaos. Från priskaos, till vad då? Den svenska elförsörjningen har blivit allas angelägenhet och bekymmer. Inte minst gäller det kommunsektorn, som utmanas på flera fronter.
Blott Sverige svensk elproduktion haver. Eller, nja. Vi har smärtsamt fått erfara att vi numera är européer vad gäller kraftnätet och framför allt – priserna. Och allting hänger ihop, kraftnäten är både leverantörer och handelshinder på samma gång.
Det fanns en tid när elmarknaden i Sverige var hårt reglerad. Det rådde i det närmaste oligopol med dussintalet stora producenter som ansvarade för nätets uppbyggnad, kapacitet och leveranssäkerhet. Det var en enkel, men samtidigt ineffektiv situation där främst Vattenfall styrde och ställde. Under 1990-talets första år såg politiker och tjänstemän i Regeringskansliet många fördelar med en avreglerad marknad, framför allt drev industriföretagen på för en förändring.
När frågan skulle avgöras drev aktörer som LO och Villaägarna på för att även hushållen skulle få välja elleverantör – och så blev det. Genom Svenska Kraftnät behöll dock staten monopolet över den viktigaste infrastrukturen, stamnätet, som täcker landet från norr till söder.
MEN, VI tar allt från början! Runt om i landet, med koncentration i Norrland, har vi kraftverk som drivs av vatten, vind och sol. Samt kraftvärmeverk, som oftast eldas med biomassa. Plus, förstås våra kärnkraftverk.
Elströmmen levereras via elnätet som består av tre delar: stamnätet (eller transmissionsnätet), regionalnätet och lokalnäten. Ofta använder man bilden av motorvägar, länsvägar och lokalvägar för att vi enklare ska förstå kapaciteten i de tre näten.
Sedan länge har vi haft problem med överföringen av el från storproducenterna i Norrland till storförbrukarna i södra Sverige. Stamnäten räcker helt enkelt till, och trots att Svenska Kraftnät bygger ut kapaciteten dröjer det innan vi får balans i nätet.
Det finns ett flertal andra områden i landet där det råder lokal kapacitetsbrist, och där företag inte kan etablera verksamheter för att det saknats nätkapacitet.
“– Vi kan inte ha att göra med en underleverantör som hotar oss.”
Vi har också elnätsförbindelser till de nordiska länderna samt Polen, Tyskland och Baltikum. Våra utländska nätförbindelser är avgörande för att vår egen och Europas gemensamma elmarknad ska fungera. Sverige är nämligen EU:s största elexportör sedan Frankrike stängt ner delar av sin kärnkraft för underhåll. Sedan 2011 har vi producerat mer el än vi själva förbrukar.
Om vi nu har ett stabilt elöverskott, kan vi inte bara stänga ner exporten till EU och konsumera billig el inom landet? Nix, enligt EU:s elmarknadsförordning måste Svenska Kraftnät hålla minst 70 procent av elnätet öppet för handel på den gemensamma elmarknaden.
– I princip har vi idag en europeisk marknad för el. Det är mindre relevant att tala om en svensk elmarknad. Elnäten är hopkopplade och elen kan flöda över nationsgränser, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg för elmarknadsfrågor på Svenska Kraftnät, på företagets webbplats.
JUST ELEKTRICITET har framhållits som en teoretiskt nästan perfekt marknad. Det måste alltid råda balans mellan produktion och konsumtion – annars havererar elnätet. Systemet bygger på marginalkostnadsprincipen och priset förhandlas dygnsvis – det pris som blir rådande motsvaras av den rörliga kostnaden för den för tillfället dyraste elproduktionen. Priset sätts inte bara utifrån lokal elproduktion, utan jämnas ut mellan olika prisområden och länder.
I prismodellen finns dock ingen reglering för oväntade händelser med kraftiga marknadsförändringar som följd. Vilket visade sig när Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 och över en natt förändrade säkerhetsläget i Europa. Och samtidigt ryckte undan mattan för EU:s energiförsörjning.
– Vi kan inte ha att göra med en underleverantör som hotar oss, konstaterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Det numera ökända beroendet av rysk olja och gas i Europa har byggts upp under ett antal år. Drivkrafter har varit det billiga priset, politisk vilja att bygga handelsförbindelser med Ryssland och avvecklingen av kärnkraft i framför allt Tyskland.
EU importerade 2021 uppemot 35 procent av sin naturgasförbrukning från Ryssland. Till viss del kan gasen ersättas med flytande naturgas där Qatar är en av de största producenterna. Det är en knivskarp marknad där EU konkurrerar med stora importörer som Kina och Japan.
– När gasfartygen lämnar Hormozsundet slår de av sina transpondrar och gör sig osynliga. Det ger handlarna några dagar på sig att hitta köpare och sedan sätter fartygen kurs, förklarade energistrateg Arne Bergvik på ett KEF-seminarium om energikrisen.
Resultatet: en kraftig prisökning på naturgas, tidvis 10 gånger ”normalpriset” i Europa och därmed även dyrare elektricitet, som genom vår gemensamma elmarknad importeras till Sverige och drabbar södra delarna av landet särskilt hårt.
VAD GÖR DÅ EU för att styra upp situationen?
EU-kommissionen har satt upp ett förpliktigande mål att samtliga länder ska spara 5 procent av förbrukningen under högpristimmar, och frivilligt med 10 procent fram till 31 mars 2023.
Ett intäktstak på 180 euro/MWh för energislag (omfattar även gas) där producenternas intäkter har varit exceptionellt höga samtidigt som produktionskostnaderna inte ökat. Intäkter över taket ska användas för att minska slutkundernas elkostnader. Det tillfälliga intäktstaket ska gälla till sista juni i år.
Producenter från olja, gas, kol och raffinaderisektorer som tjänat på de extrema prisökningarna ska också betala ett solidaritetsbidrag som kan användas för exempelvis stöd till slutkund.
Sveriges regering har, liksom flera andra länder, föreslagit att EU ska frikoppla gaspriset från elpriset snarast möjligt. I den frågan har dock inget hänt. Ett steg längre vill energiexperter, LO och Vänsterpartiet gå. I syfte att blockera effekterna av marginalprissättningen vill man separera den inhemska elmarknaden från exporten. Vilket skulle stabilisera priset inom landet, men ändå tillåta export till marginalpriser.
EN OMÖJLIG modell, förklarade dock Svenska Kraftnäts Mårten Bergman för SVT Nyheter:
– Befintlig EU-lagstiftning säger att vi ska behandla alla kunder lika i EU. Med förslaget skulle de svenska kunderna behandlas på ett sätt, och övriga europeiska kunder på ett annat.
Prisprognoserna för 2023 var synnerligen bistra under hösten. Men, energirapporter i sena januari har meddelat att Europas gasdepåer är ovanligt välfyllda, och att gaspriserna sjunker. Den väntade krisvintern kan bli mildare än befarat, och priserna under 2023 lägre än vi vågat hoppas. Men för 2024 är läget fortfarande osäkert. ●
Elområden och kapacitetsavgifter
Sedan 2011 är Sverige indelat i fyra elområden från norr till söder. Indelningen visar var flaskhalsarna finns i elnätet och förklarar prisskillnaderna. Mellan elområden (och även mellan länder) uppstår kapacitetsavgifter.
Det är prisskillnader som uppkommer när överföringskapaciteten inte räcker till för att överföra den el som marknaden efterfrågar mellan två elområden. Avgifterna tillfaller Svenska Kraftnät och används för underhåll och uppbyggnad av stamnätet. Under 2023 ska avgifterna användas för att betala ut elprisstöd till slutkonsumenter.
Elpriser 2022
Snittpris under året:Elområde 4 Malmö 162 öre/kWhElområde 3 Stockholm 138 öre/kWhElområde 2 Sundsvall 66 öre/kWhElområde 1 Luleå 63 öre/kWh
Årets högsta timpris i SE3 och SE4: 851 öre/kWh (30 augusti kl 19–20).
Årets högsta timpris i SE1 och SE2: 643 öre/kWh (14 december kl 17–18).
KÄLLA: ENERGIFÖRETAGEN
Läsa hela tidningen?
Gav den här artikeln mersmak?! Som medlem i KEF får du tidningen som en medlemsförmån. Du kan välja om du vill få den i tryckt format på posten eller läsa tidningen digitalt. Det går även att prenumerera på tidningen. Mer information hittar du på sidan: Tidningen Kommunal Ekonomi
